5/9/2010
4/9/2010
3/9/2010
Solens starka hälsoeffekter når in i vår kropps alla ”skrymslen”
En av de absoluta frontfigurerna inom solandets hälsoeffekter är professor Michael Holick. Han är sedan flera årtionden flerämnesprofessor vid universitetet i Boston, USA.
När jag idag tittar på hans publiceringslista över vetenskapliga rapporter ser jag att han skrivit/medverkat i fantastiska 384 rapporter som alla har accepterats av vetenskapliga tidskrifter och publicerats. Hans första vetenskapliga inlägg gjordes redan 1970 – han har alltså hållit på i 40 år.
I senaste numret (27 augusti 2010) av den vetenskapliga tidskriften Current Drug Targets har man samlat en rad artiklar om D-vitaminets hälsoeffekter och där är Michael Holick en av författarna.
I Michael Holicks sammanfattning finns följande mening: ”It is now recognized that most cells in the body have a vitamin D receptor and they also have the capability of producing 1,25–dihydroxyvitamin D(3)”.
Detta är en enormt viktig nyhet, nämligen att de flesta celler I vår kropp inte “bara” kan ta mot förråds-D-vitaminet (calcidiol), som cirkulerar i vårt blod utan också själva göra den inaktiva förrådsformen till aktivt D-vitamin (calcitriol).
Det har mycket länge påståtts att det är bara njurarna som kan det – nu kan alltså majoriteten av våra organ som hjärnan, hjärtat, bröst, prostata, tjocktarm etc. göra det och det är förstås en uttalad mening med det.
Han preciserar sig också vad D-vitamindosen beträffar och säger att barn behöver 400-1000 IE per dag och vuxna minst 2000 IE per dag.
Han hävdar också att blodnivån av D-vitamin måste ligga över 30 ng/l för att ge ”maximum health”.
Michael Holick hävdar till slut i sin rapport att enorma 1 miljard människor på jorden har brist på ”the sunshine vitamin”.
.
2/9/2010
Dagens bild
Älggräset har i mina ögon ett konstigt namn – blomman är inget gräs och inte betas den speciellt av älgar heller.
Namnet har nog uppstått ”av misstag” – troligen hämtat från äl-gräs = al-gräs. Namnet anger därmed växtplatsen där blomman gärna återfinns, i sumpig alskog till exempel.
Engelsmännen har dock gett den vackra blomman ett passande namn – den heter ”ängssöta” (Meadowsweet). Också tyskarna låter ögat bestämma blommans namn. Där heter den Echte Mädesüss. Enligt tyska Wikipedia kan det ordet nog också betyda ängssöta.
Blomman har ett trettiotal olika namn i de svenska dialekterna – många i mitt tycke mycket bättre än det rikssvenska.
Bladen användes för att smaksätta öl och därför heter blomman i Medelpad ölgräs, i östra Skåne mjödört.
Blomman har också en stark lukt som kan ta bort unkenheten ur träkärl och den heter därför i Östergötland karsöta, i det inre av Småland karört.
Källa: Sveriges Nationalatlas: Växter och djur och Wikipedia.
Foto: Skälleryd den 1 september.
1/9/2010
Internetdemokratin avancerar
En kort kommentar.
Den 31 augusti 2010 skrev Hans Bergström en ledare i DN i vilken han diskuterade regeringsfrågan efter valet (jag går här inte in på ledarens innehåll). Det märkligaste med hans ledare är att han i artikeln åberopar två inlägg från nätet.
Hans Bergström är före detta mångårig chefredaktör på Dagens Nyheter och han är nu en fristående kolumnist i DN. Han tillhör verkligen ”gammelmedia”.
Det nya och samtidigt mycket viktiga i sammanhanget är alltså att Hans Bergström åberopar två artiklar skrivna på nätet – publicerade på Newsmill – och de kommenteras på den – på sitt sätt viktigaste sidan i tidningen – ledarsidan.
När en av Sveriges viktigaste publicister åberopar enbart nätpublicerade artiklar har faktiskt något mycket viktigt hänt.
Internetet fördjupar demokratin!
31/8/2010
Dagens bilder
Eftersommarens blommor blir allt färre, men några uthålliga förgyller också septembermånaden ut. Ölandstokens färgprakt blir till ännu en ”blomsterhyllning” till den av oss mest älskade årstiden – sommaren. Överallt på Alvaret lyser dess stora gula ”tuvor” i mängd.
Och det kan behövas – för snart nog – om något halvår kan det på samma plats se ut så här!
Bilden på Ölandstoken togs vid Tvärvägen – Näsby Parboäng den 30 augusti. Snöbilden togs på samma väg den 6 mars i år.
Frukternas mörka färger hjälper till att ”städa” hjärnan
Forskningen på hur kosten påverkar vår hjärna utvecklas vidare.
Tidigare studier har visat att om försöksdjur får äta blåbär, björnbär och acaibär bromsas hjärnans åldrande upp, speciellt i områden som står för inlärning och minne.
Forskarna har förstått att viktiga faktorer för hjärnans förmåga att skydda sig mot inflammation och oxidativ stress kan betyda mycket för att motverka hjärnans åldrande.
Om detta kom en helt ny forskningsrapport, kommenterad i Medical News Today den 25 augusti 2010. Vid det årliga nationella mötet för American Chemical Society (ACS) publicerade forskare en fördjupning av forskningsinriktningen som klargör hur växtfärgernas skyddande effekt fungerar.
På varje stor så kallad stjärncell – astrocyt – celler vi tänker med – går det ungefär 100 stödjeceller så kallade mikrogliaceller. Man vet numera att dessa små hjärnceller fungerar som ”städgummor”, de har förmåga att städa bort toxiska proteiner. Men ju äldre mikrogliacellerna blir desto sämre ”städförmåga” får de.
I cellförsök har man nu kunnat visa att det protein som försämrar mikroglias ”städfunktion” hejdas av polyfenoler, speciellt av antocyaniner.
Dessa viktiga substanser finns framför allt i bär och frukter med mörk röd, blå och orange färg.
Djupfrysta bär finns året runt och är därför en alltid tillgänglig källa till de nyttiga antocyaninerna – som man bör konsumera en dryg deciliter om dagen av.