Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

20/8/2006

När nöden är som störst är det som närmast till naturen

Filed under: Hälsa,Natur — Björn @ 8:32

Sverige utgör med sina knappa 10 miljoner människor 1% av människorna i Västvärlden. Det betyder bland annat att 98-99% av dagens hälsoforskning INTE görs i Sverige, utan utomlands, framför allt i USA.

Den sedvanliga svenska pessimismen och passiviteten inför cancersjukdomarnas senare stadier motverkas i Amerika av en aktiv och modern forskning, som leder fram till, att man kan få bra råd, om vad man skall göra för att inte återinsjukna i sin cancersjukdom.

Det är viktigt att konstatera att det nästan inte finns någon cancerform som inte har sina överlevare. Vid de allra mest dödliga cancerformerna överlever ändå 3-5%. Men vid många andra cancerformer överlever idag många, ja ibland alla, efter den medicinska behandlingen som kan bestå av kirurgi, strålning och cellgifter.

Det betyder att vid alla cancerformer finns det människor som på något ”förunderligt” sätt lyckas ”slingra sig ur” sjukdomens grepp och tillfriskna helt, och det numera med alltmer stöd av forskning. Huvudinriktningen i forskningen har i USA för länge sedan lämnat det ensidiga kartläggandet av cancerns riskfaktorer utan kompletteras numera alltmer av att man forskar fram de ”friskfaktorer”, som skyddar mot sjukdomen, alltså faktorer som gör att den cancersjuke lever längre eller slutgiltigt överlever sin sjukdom.

Det är då intressant att se vilka ”andliga” motmedel som människor använder för att hantera sin situation, och därmed överleva längre. Också på detta område finns det sedan länge mycken forskning i USA, forskning som visat att människor i stor utsträckning använder sin tro på Gud som ett viktigt stöd i sin ”coping”.

Den första viktiga svenska studien i ämnet har nu efter fyra års uppföljning resulterat i ett intressant forskningsresultat som nyligen publicerats. Docent Fereshteh Ahmadi vid Uppsala universitet har publicerat resultaten i boken ”Culture, religion and Spirituality in Coping: the example of cancer patients in Sweden”.

Fereshteh Ahmadi skriver ordagrant: ”Existentiella och andliga strategier för att hantera allvarlig sjukdom är ett forskningsområde som man inte har fokuserat på i Sverige. Det här är också den FÖRSTA studien som fokuserar främst på icke-religiösa personer”.

Studien visar, att när det blir allvar av, kommer även i det hårt sekulariserade Sverige andliga och religiöst färgade copingstrategier fram. Naturen som kanske i vardagslivet bara är en ”banal” bakgrundsfaktor stiger fram och kan bli den främsta aktören i dramat om kampen för överlevnad. Flera av dem som svarat på forskarnas frågor påpekade att religiösa riter och aktiviteter inte kunde ge det som naturen gav. Fereshteh Ahmadi skriver ordagrant: ”Allra vanligast var att söka andlig kraft och stillhet i eller genom naturen. Flera uppgav att de upplevde en känsla av samhörighet med naturen”.

Hon skriver vidare: ”Andra hämtade kraft inom sig själva, genom meditation eller musikupplevelser. Det var också vanligt att man tyckte om att vara för sig själv när det var som svårast”, något som Fereshteh Ahmadi kallar positiv ensamhet. För några var det extra viktigt att vara en bra människa.

Utan att tidigare ha tagit del av studiens innehåll och inriktning vill jag berätta om ett fall som belyser copingens effektivitet. En för mig närstående person drabbades år 2000 av den aggressivaste formen av bröstcancer och fick för det efter operationen ordinarie behandling, dvs cellgifter och strålning. Analyser av bröstcancercellerna visade att prognosen var dålig och att hon skulle återinsjukna inom ett till två år! Men hon är nu inne på det sjätte återfallsfria året! Förutom mera motion, kostförbättring och annat satte vi in stora ”doser” av utevistelse i naturen, något som ger mycket dagsljus (stimulerar både melatonin- och D-vitaminbildningen), solmånader i Spanien vintertid trollade bort en del av det kompakta svenska vintermörkret. Naturkontakten bestod av naturutflykter, fotografering av blommor och grön natur, fågelskådning och fjällresor sommartid. Vi känner därför igen oss i mycket av vad Ahmadis canceröverlevare använder som copingstrategier.

Ensamhet i naturen ger styrka.

Inga kommentarer

No comments yet.

RSS feed for comments on this post.

Sorry, the comment form is closed at this time.

Powered by WordPress