Björn Liedéns författarinlägg

Upprepade undersökningar har visat att Kognitiv Beteende Terapi är behandlingen ”par preference” vid väldigt många av de psykiska folksjukdomarna, men även vid vanliga kroppsliga sjukdomar. Redan nu är terapin överlägsen i de flesta fall – och ännu överlägsnare kommer den att bli i framtiden.

För 25 år sedan publicerade Socialstyrelsen tillsammans med Livsmedelsverket boken ”Kost, motion och hälsa” i vilken myndigheterna tydligt visade att man förstått det stora värdet av att leva sunt.

Som jag tidigare berättat finns nu en lärobok i KBT avsedd för barn- och ungdomspsykiatrin.

På sidan 118 kan man under depressionskapitlet läsa ordagrant: ”Värdet av regelbunden motion och sömn samt regelbundna och näringsmässigt balanserade måltider kan inte överskattas. Att barnet går upp samma tid alla vardagar, äter frukost, lunch och middag samt två till tre mellanmål, är fysiskt aktiv varje dag, deltar återkommande i sociala sammanhang samt går och lägger sig ungefär tio timmar innan han eller hon skall stiga upp, är således viktiga grundstenar att arbeta med”.

Att dessa grundpelare för en god psykisk hälsa först dyker upp i denna KBT-bok beror ju på att det är lättare att styra in barn på sunda vanor än att få vuxna med etablerade osunda vanor att ändra sig. Och det är en självklarhet att dessa livsstilsjusteringar också framöver kommer att dyka upp inom den akademiska KBT-litteraturen.

Självklart har inte alla KBT-terapeuter förstått detta men fortsatt forskning kommer att nog så entydigt visa på att dessa ”livsstilstillägg” måste integreras.

För att ta ett iögonenfallande exempel från den friska vuxenvärlden så berättar statsminister Fredrik Reinfeldt i Expressen den 23 april 2010 att han gått ned 10 kg och att han regelbundet tränar kondition och styrka. Han springer på ett löpband på morgonen i snabb takt en halvmil och det gör han två gånger i veckan.

Vad får han ut av detta? I reportaget i Expressen säger han att han blir ”klar i huvudet”, blir uthålligare och effektivare på morgnarna. Det är en självklarhet att om motion kan förbättra KBT-behandlingens förmåga att göra patienter ”klara i huvudet” är mycket att vinna. Det klara och kloka tänkandet är en grundsten i KBT.

Olof Palme var en vanejoggare, Mona Sahlin har enligt uppgift bytt cigaretterna mot träningspass på gymmet.

För den som undertecknad hela yrkeslivet sysslat med att aktivera människor på detta sätt känns den moderna vidareutvecklingen av KBT som en stor framgång.

Det är bara en tidsfråga när den akademiska KBT:n i behandlingen integrerar friskvård, t.ex. motion och förbättrad kost

och då kommer KBT att bli bättre än bäst!