På den vetenskapliga sajten EurekAlert publicerades en teoretiskt intressant forskningsrapport den 8 mars 2010 under rubriken ”Occupational sunlight exposure and kidney cancer risk in men”.
Forskningsrapporten har publicerats online i den vetenskapliga tidskriften ”Cancer” som publiceras av American Cancer Society. Ledare för den nio man starka forskningsgruppen var Dr. Sara Karami från National Cancer Institute, Rockville, USA.
Undersökningen gjordes därför att man vet att njurcancern har ökat parallellt med att D-vitaminbrist blivit allt vanligare.
Patienterna rekryterades från centrala och östra Europa, där man har ovanligt hög förekomst av njurcancer. Studien är den största i sitt slag och väger därför extra tungt.
Det är sedan mycket länge väl känt – och accepterat – att D-vitamin aktiveras i just njuren, varför det förstås är extra intressant att se om solexposition skyddar mot just njurcancer.
Det är teoretiskt extra viktigt att man i denna undersökning tittar på solljusets anticancereffekt och att man därmed i forskningssyfte gått förbi ”antisolningsetablissemangets” ”förbud” mot att separat studera solningens gynnsamma effekter. Eftersom solexpositionen skett i jobbet handlar det verkligen inte om några korta solstunder under kort tid utan om under det ljusa halvåret rimligen daglig solexposition under många år.
Forskargruppen tittade på 1094 njurpatienter och jämförde dem med 1476 friska kontroller.
Man fann då att njurcancerrisken vid ökande solexposition minskade med 24-38 procent.
Denna gynnsamma effekt hittade man bara hos män och det kan forskarna inte säkert förklara. Man tror emellertid att skillnaden bland annat kan bero på att män i utomhusjobb sommartid blottar överkroppen mer, använder mindre solskyddskrämer – andra tänkbara förklaringar finns.
Forskarna menar att det finns en rad oklara detaljer som behöver studeras närmare, nämligen t.ex. kostintaget av D-vitamin, solande på fritiden och motion – något som bör ingå i framtida studier.
”Solande” under arbetstid motverkar njurcancer.