Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

26/7/2006

Småbarnets hjärna bär på Västerlandets räddning

Filed under: Allmänt,Hälsa — Björn @ 15:02

Under rubriken ”How to build a better brain” har i USA en rapport från National Scientific Council on the Developing Child presenterat ett för svenska öron mycket ovanligt policydokument.

Författarna till policydokumentet kommer från helt skilda vetenskapsområden och de är utomordentligt välmeriterade. Nobelpristagaren i ekonomi, James Heckman, ingår tillsammans med Jack P. Shonkoff, läkare och ordförande i det ”Nationella Vetenskapsrådet” och just nu nyligen utnämnd chef vid Harvarduniversitetet och där chef för det nystartade ”Harvard Center on Children”. Ytterligare en namngiven författare är fil.dr Erik Knudsen, professor vid Standforduniversitetet. Policydokumentet publicerades i prestigiösa Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Rapporten recenserades på den vetenskapliga siten EurokAlert nyligen i juni 2006. Rapporten har förståss väckt stor utom-svensk massmedial uppmärksamhet och i Wall Street Journal av den 21 juli 2006 nämns att risker med icke-bröstuppfödning är bland annat övervikt, astma, upprepade infektioner och lägre IQ, för att bara nämna några. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att ett bra IQ hos ett barn också är en markör för att övriga hjärnfunktioner fungerar bra. För övrigt kan det också vara värt att påpeka att 1-7 augusti 2006 är det World Breastfeeding Week, något som politiskt korrekta svenska massmedia säkert kommer att förbigå med kompakt tystnad.

Författargruppen till policydokumentet utgörs alltså av en mycket ovanlig sammansatt kvartett av vetenskapsmän med bidrag från ekonomi, neurobiologi, utvecklingspsykologi och offentlig policy.

Ett mycket intressant fenomen är alltså att en av medförfattarna är nobelpristagare i ekonomi, James Heckman, och han konstaterar att rapporten ”lays out the scientific bases for why helping all kids have the best early experiences, is good ECONOMY policy”.

Anledningen till att en så kvalificerad forskningsgrupp efterlyser det mycket lilla barnets ”begåvningsreserv” beror på att man i USA som i Västvärlden för övrigt förstått att de mycket snabbt växande nya ekonomierna i framför allt Asien utgör ett stort hot mot den kulturella och ekonomiska ledning, som USA och Europa för närvarande har.

Västerlandet har blivit ”taget på sängen” av att de nya ekonomierna klarar av att gå från enkel bondekultur och ekonomi till en högteknologisk kultur på 10-30 år och därmed mycket snabbt blivit och blir ett stort hot mot Västerlandets kulturella och ekonomiska försprång. Och eftersom USA utgör ”dragloket” för Västerlandets ekonomi och kultur, är det av utomordentlig stor betydelse, att landet på rätt sätt kan hantera det nya och snabbt uppdykande hotet från t.ex. Indien och Kina.

Policygruppen från ”Nationella Vetenskapsrådet” uttrycker sig om man så vill brutalt tydligt. Man säger ”that the earliest years of life FOREVER shape an adults ability to learn”. Man formulerar sig vidare och menar att om det nya synsättet att verkligen satsa på det lilla barnets bästa utveckling: ”means making sure more kids are able to benefit from their education: that means making sure their brains are well prepared to learn”. Den kritiska ingrediensen är, att det måste finnas tid och utrymme för ett kärleksfullt samspel mellan föräldrar och det lilla barnet.

Dokumentet har alltså en intressant och ur politisk synvinkel omstörtande bakgrund och innebörd. I USA inser man att skall landet behålla sin internationella ledning måste de många människornas outvecklade begåvningspotential tas tillvara. En bister och hårdnande internationell ekonomisk konkurrens har alltså fått ledande vetenskapsmän att fokusera på barnets allra första tid, från födelsen och upp till 4 års ålder.

Att den här debatten och forskningen bakom nu kliver fram i USA initieras förståss av att många kvinnor där är mycket påverkbara, genom att de i mycket större utsträckning än i Sverige kan och skulle kunna stanna hemma hos sina barn under späd- och småbarnstiden. Det kan ske, eftersom den låga skatten gör, att maken under den här tiden ensam kan försörja familjen, något som ju absolut inte längre är möjligt i Sverige, (men som var det i särklass vanligaste när jag växte upp).

Det är verkligen värt att påpeka att här i Sverige är ämnet utomordentligt känsligt och därför i stor utsträckning nedtystat. Ett festligt(?) exempel på det var när Aftonbladet för en tid sedan frågade sina Internetläsare om de ville att kvinnan skulle kunna få stanna längre tid i hemmet med små barn. När en mycket stor majoritet svarat ja på den frågan, plockade Aftonbladets Internetfrågeredaktör blixtsnabbt bort läsarnas svar, eftersom det var ett felaktigt svar enligt redaktionens uppfattning. Men andra journalister hann se resultatet innan det mörklades och har återgivit det.

Möjligen initierade det försöket till grov mörkläggning av vad allmänheten egentligen tyckte Kristdemokraterna till att ställa en liknande fråga till svenska folket med hjälp av SIFO. I den svarade 2 av 3 svenska kvinnor att de ville vara hemma med barnet under dess första 4 år och få ekonomiskt stöd till det. På kommunal nivå har ett antal kommuner genomfört den reformen och föräldrarna kan göra som de faktiskt vill, och inte det som är politiskt korrekt.

Policydokumentet har redan i USA påverkat lagstiftarna i Washington och Nebraska och man har just inlett ett samarbete med lagstiftare runtom i landet.

I den presentation som finns tillgänglig, saknas i och för sig åtgärder för att också förbättra barnets utveckling i moderlivet, men det kommer säkert att bakas in, om det inte redan finns i policyformuleringen, eftersom de mycket ogynnsamma effekterna av ”krökning” och rökning under graviditeten är välbekanta inom forskningsvärlden. Det är numera väl känt att t.ex. rökning under graviditeten kan vara huvudorsaken till ADHD-störning. I Sverige hade Rädda Barnens kartläggning av svenska barns hälsa som punkt nr 1 i sitt hälsoindex huruvida mamman rökte eller inte under graviditeten.

Barnet är mannens fader!

Inga kommentarer

No comments yet.

RSS feed for comments on this post.

Sorry, the comment form is closed at this time.

Powered by WordPress