Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

19/7/2006

Fungerande kosttillskott

Filed under: Allmänt,Hälsa — Björn @ 9:09

Debatten om och forskningen på huruvida extra vitaminer är bra, betydelselöst eller dåligt fortsätter. För nu snart 10 år sedan granskade SBU (Statens Beredning för Utredning av medicinska metoder) befintlig forskning på kosttillskott av t.ex. vitaminer och ansåg då att det inte fanns tillräckligt vetenskapligt underlag, för att påstå att kosttillskott var värdefullt för hälsan.

Man skall komma ihåg, att när någon påstår att ett kosttillskott av vilken sort det vara må, är värdefullt för hälsan, är det indirekt en kritik av myndigheternas rådande kostrekommendationer. Därför reagerar man från myndighetens sida reflex- och prestigemässigt negativt på sådana påståenden.

Det fenomenet illustrerades upprörande tydligt när betakarotenet, importerat från hälsokostbranschen, slaktades. Efter en tid upptäckte man att den lilla gruppen rökare som tog extra betakaroten ökade sin risk att få lungcancer. Det ledde till t.ex. att betakarotenet blixtsnabbt försvann ur Apotekets sortiment. Vad man inte brydde sig om var att den mycket större gruppen icke-rökare hade gynnsamma effekter av betakarotentillskottet. Eftersom det stämde bättre med det ideologiska myndighetsperspektivet månade man alltså mer om den lilla gruppen rökare än den stora gruppen icke-rökare. Istället för att betakarotenet fick säljas vidare med en påklistrad varningslapp ”Ej för rökare” togs preparatet bort helt. Hälsokostbranschens framgång gjordes om till ett nederlag.

Det är nu snart 20 år sedan finska Livsmedelsverket beslöt, att den finska kosten skulle berikas med kosttillskottet selen, och det gjorde man genom att tillsätta selen i handelsgödseln. Idag är blodnivåerna av selen hos medelfinländaren dubbelt så höga som de var innan gödselberikningen gjordes. Hjärtinfarktsiffrorna har i Finland sänkts dramatiskt under denna period, det är frestande att tro att kosttillskottet selen haft ett litet finger med i spelet.

Sedan mycket länge vet man att kosttillskottet D-vitamin är alldeles nödvändigt för alla svenska spädbarns hälsa och man är också klar över att alla vuxna svenskar också behöver extra D-vitamin, vilket lett till att en del mejeriprodukter D-vitaminiserats. D-vitaminbrist ökar risken för ett 30-tal olika sjukdomar, många av våra vanligaste cancerformer.

Efter ett 8 år långt jättelikt kosttillskottprojekt med folsyra i USA och Kanada har man visat att inte bara risken för ryggmärgsbråck hos nyfödda utan också hjärt-kärlhälsan hos vuxna förbättrats. För Livsmedelsverket har det förståss av prestigeskäl som vanligt tagit lång tid, att erkänna att den av myndigheten normalförklarade svenska kosten är bristfällig i folsyrehänseende, men vad jag kan förstå kommer erkännandet snart.

E-vitamin som extra kosttillskott har diskuterats mycket länge och mycken forskning har gjorts på den kommersiellt lättillgängliga E-vitaminvarianten tocoferol. Från biologiskt intresserat icke-läkarhåll har det dock hävdats att forskningen bör utföras på naturligt E-vitamin, och i naturen finns E-vitaminet i 8 versioner, självklart ”framtestade” av naturen själv i årmiljoner.

Nu har forskare från universitetet i Ohio i två studier, den ena nyligen publicerad i Journal of Neurochemistry, sponsrade av NIH (National Institute of Health, alltså ungefär den svenska Socialstyrelsen) visat att E-vitaminvarianten tocotrienol i rimliga terapeutiska doser har en påtaglig kraftigt dämpande effekt på de skadliga efterverkningarna av hjärnblödning hos möss, genetiskt förändrade så att de spontant så småningom nästan alla utvecklar högt blodtryck, vilket i sin tur gör att denna grupp försöksdjur mycket oftare drabbas av hjärnblödning.

I sammanhanget är det viktigt att påpeka att NIH har egna forskningsresurser eller sponsrar extern forskning, något som svenska Socialstyrelsen inte har och mycket sällan gör. Genom att se till att man som kontrollmyndighet inte har egna forskningsresurser slipper man ifrån kravet på att blicka framåt. Man kör snabbt mot framtiden med blicken spikad i backspegeln. NIH smiter inte från uppgiften att blicka framåt och är därmed befriad från de kategoriska ståndpunkttaganden som en myndighet utan framåtblickande resurser reflexmässigt intar.

Tocotrienol finns bland annat i framför allt i asiatisk mat, i halvfabrikat, och som enskild källa pekar forskningsrapporten ut palmolja. Det finns vidare i risolja, kokosnötolja och i fullkornsprodukter av råg, korn och havre (obs inte vete).

Debatten behöver ta ny fart!

Inga kommentarer

No comments yet.

RSS feed for comments on this post.

Sorry, the comment form is closed at this time.

Powered by WordPress