Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

31/10/2015

Blandade bilder från den stora flytten söderut

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 20:35

novemberett

Foto: Margareta

Mängder av Vitkindade gäss passerar nu ostkusten och Öland.

novembertva

Havsörnen trivs i bränningarnas biotop.

novembertre

Foto: Margareta

Tuppen prålar färgstarkt – hönan är nästan osynlig.

novemberfyra

Sparvhöken slog en Stare – tyckte inte om att av oss bli störd mitt i måltiden.

novemberfem

Foto: Margareta

Det är nu gott om bär i markerna – trastarna har lätt att finna reskost.

novembersex

Fältens höstkråkor blir allt fler – får påfyllning från Finland och Ryssland.

novembersju

Foto: Margareta

Varfågeln spejar efter byten längs Fyrvägen ner mot Ottenby.

novemberatta

Den 27 oktober vågade blomflugor – och maskros – att utmana ödet strax norr om Långe Jan, Ölands södra udde.

novembernio

Foto: Margareta

De unga Vitkindade gässen anlägger snabbt den vuxna fjäderdräkten.

novembertio

Hästkastanjens bruna nyans har en djup och vacker lyster.

novemberelva

Foto: Margareta

Kråkan mobbar gärna Havsörnen under jakten.

novembertolv

Välnärd efter en bra sommar.

novembertretton

Foto: Margareta

Fasanen är en sprintande långdistansare.

novemberfjorton

Rönnsumaken bjuder nu på extra starka höstfärger.

novemberfemton

Foto: Margareta

”Ljuset i tunneln” – leder in mot Frösslunda, Öland.

novembersexton

Hägern är en mästerfiskare.

novembersjutton

Foto: Margareta

Flyttoron känns i luften – alla Tofsviporna gick på vingarna.

novemberarton

Det fria strandbetet i Hagbyhamn uppskattas också av hästarna.

novembernitton

Foto: Margareta

Varfågeln – en sparsmakad skönhet.

novembertjugo

Röllekan blommar fint den 25 oktober.

novembertjugoett

Foto: Margareta

Den stora kolonin av ryska Storskarvar skänker till Ottenbyrevet liv och rörelse.

novembertjugotva

För närvarande finns det cirka 3000 Fjällvråkspar i den svenska fjällvärlden – det är en halvering av siffrorna för 30 år sedan. Den avbildade fågeln är ett exempel på den lyckade häckningen i år – fågeln är en ungfågel.

novembertjugotre

Höst i innerskärgården.

 

30/10/2015

Dagens klipp ur DN idag – kollapsen kommer?

Filed under: Allmänt,Åldrande,Familjen,Hälsa,Kultur,Mediekratin,Politik — Björn @ 9:00

Nu har det långa perspektivet också gått upp även för dem som har det yttersta ansvaret!

klippdntre

 

29/10/2015

Det finns frisk fetma

Filed under: Allmänt,Åldrande,Hälsa,Kost,Motion,Natur — Björn @ 9:23

I denna veckas Läkartidningen finns en intressant artikel som redovisar tidigare bekräftad svensk forskning. I den har man visat att om fetman är ”ren” – alltså inte belastad med flera andra riskfaktorer – är den överraskande ofarlig.

Originalrapporten är publicerad i Amerikanska läkarförbundets egen tidskrift JAMA, vilket borgar för god kvalitet på forskningen.

För den biologiskt inriktade är det ett mycket välkänt fenomen att många av våra svenska djurarter är ordentligt överviktiga mot slutet av sommaren – början på hösten. Brunbjörnen t.ex. har en så kraftig övervikt att den kan reda sig utan mat under hela vintern. För många djur är alltså övervikten ett absolut villkor för deras överlevnad.

I bifogad artikel ur Läkartidningen påpekas att gränsen går vid 35 BMI – dvs. en 175 cm lång person som väger 105 kg klarar sig nedanför den viktiga BMI-tröskeln.

Om man vill veta sitt BMI får man ta kvadraten på sin längd i meter och sedan dividera den med siffran för de kilon man väger.

klipplttva

 

 

28/10/2015

Rött kött kan öka risken för cancer

Att framförallt processat rött kött kan ge cancer känns inte som en nyhet – nyheten består av att på området mycket viktiga WHO nu för första gången går ut med detta råd. När de svenska hälsohemmen på 1940- och 50-talet införde köttfri kost på sina institutioner var det en stor och mycket ifrågasatt nyhet.

klippsvdtre

 

26/10/2015

Dagens bild: Ett fåtal arter går det riktigt bra för

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 14:55

vitkindadgastva

I den stora artutrotningens tid – Antropocen – får man verkligen glädja sig åt de få arter som ökar sitt numerär. Den Vitkindade gåsens fantastiska comeback kan just nu tydligt ses på Öland.

Bilden tog Margareta igår väster om Karlevi.

Migrationspolitiken: Snabba kast i folkopinionen

Filed under: Allmänt,Åldrande,Familjen,Hälsa,Kultur,Mediekratin,Politik — Björn @ 14:42

klippgptva

 

24/10/2015

Vetenskapen bekräftar den hänförande hänryckningen

kajak

Bilden ovan lånad ur Scientific American Mind.

I senaste numret (september-oktober 2015) av Scientific American Mind finns en intressant artikel med rubriken ”Awestruck and selfless”. Den handlar om att vördnadsbjudande händelser/upplevelser kan påverka oss i grunden och göra oss friskare och förbättra samspelet med andra människor.

Forskarna beskrev sin forskning i New York Times den 22 maj 2015 under rubriken ”Why do we experience awe” och Amerikanska psykologförbundet – American Psychological Association – publicerade också en kommentar den 19 maj 2015 under rubriken ”Awe may promote altruistic behavior”.

Bakom undersökningen står professor Paul Piff och Dacher Keltner, båda vid universitetet i Irvine, Kalifornien.

De omstörtande insikter som livslångt kan förändra oss kan komma via starkt vördnadsbjudande upplevelser.

Ämnet har varit intressant för forskningen i snart 50 år men det är först nu som forskningen får en djup och en bredd som är övertygande. Psykologen Abraham Maslow påpekade tidigt att den ”i full utsträckning fungerande människan” hade klarhetsupplevelser som var av ”frälsningsdimension”.

Journalisten och författarinnan Marghanita Laski skrev en bok i ämnet ”Ecstasy: A study of some secular and religious experiences psychology. (1961)” Forskaren Jill Bolte Taylor har under det senaste decenniet i en bok som sålts och lästs över hela Västvärlden också tillfört ämnet modern hjärnkunskap och visat att aktivering av ett speciellt område i högra hjärnhalvan skapar en känsla av att man ”går upp i kosmos”.

Kritiska läsare kan kanske tycka att forskningen går in för långt på humanistiska ämnen men forskarna själva tycker att forskandet är helt berättigat. När forskarna för nu 30-40 år sedan tog sig an ämnet ”kärlek” var det många som reagerade negativt men resultatet av undersökningarna visar idag att kärleksforskningen var och är i högsta grad relevant och inte destruktiv.

Nu tar alltså forskarna sig an det ”exklusiva” ämnet vördnad.

I kommentaren från APA står det: ”Awe is that sense of wonder we feel in the presence of something vast that transcends our understanding of the world.”

”People commonly experience awe in nature, but also in response to religion, art and even music.”

Det är också viktigt att påpeka att en källa till genomgripande vördnad finns lätt tillgänglig för svensken – nämligen naturen – som mer än något annat kan utlösa en känsla av vördnad och hänryckning.

Det kan i sammanhanget vara värt att påpeka att Freud ansåg att hänryckningsupplevelse – som kan upplevas i pingstens tid – var en sjuklig önskan om regression in i och tillbaka till moderlivet. Som vid så många tillfällen beskrev Freud det bästa i livet som det sjukaste.

Som psykologer och sociologer har Piff och Keltner pekat på att vördnadsbjudande upplevelser ofta leder till ökad empati för medmänniskan och man menar att det är viktigt för på de senaste 50 åren har individen i USA blivit mer självcentrerad, mer materialistisk och mindre social. Därför är forskningen på vördnaden – var den nu än kommer ifrån – viktig, därför att den gör människor mindre självcentrerande och mer öppen för den stora gruppens behov.

Forskarna har med fem olika sorters experiment visat att vördnadsupplevelsen snabbt kan ha påtaglig effekt. En grupp försökspersoner fick under en minut studera/uppleva en skogsdunge av tasmansk eukalyptus – 70 meter hög – en annan grupp fick betrakta en av universitetets högre byggnader. Försökspersonerna utsattes för en ”planerad” happening då en försöksledare fumlade och råkade tappa en mängd pennor bland försökspersonerna. Och man kunde då se att de som upplevt träddungen var villigare att hjälpa till med att plocka upp de tappade pennorna.

Ett annat försök bestod av att personer fick under fem minuter uppleva en sublim naturvideo och i försöket ingick att man skulle – för att få chans att vinna en betydande summa pengar – skriva sitt namn på små lottlappar – för en senare dragning. Deltagarna fick också veta att alla inte fick den här chansen att via lotten att vinna pengar och man kunde då se, att de som hade fått naturvideons vördnadsskapande upplevelse gav bort lottlapparna i 40 procents större utsträckning.

I alla de sammanlagt fem försöken betedde sig de ”som drabbats av vördnad” mera prosociala än de andra.

Forskningen har tidigare visat att många faktorer kan hos flertalet människor utlösa känslor av förundran, hänryckning och vördnad. I en kolsvart natt kan den gnistrande stjärnhimlen få många att känna ett märkligt sug inför att stå inför oändligheten. Så enkla saker som camping och picknicks ute i naturen kan ta fram vördnadskänslan. Den kan också komma av kollektiva ritualer, hyllningar, musik, dans. Alla ljusen på kyrkogårdarna vid Allhelgonahelgen kan hos många människor utlösa en djupare känsla för helgens innebörd.

Det är helt klart att religiösa ritualer vill skapa vördnad genom imponerande arkitektur och musik från det största musikinstrumentet av alla – kyrkoorgeln.

Sambandet mellan vördnadsupplevelser och hälsan är bara i sin begynnelse men forskningen har så här långt visat att vördnadsinduktion resulterar i lägre nivåer av det inflammationsskapande ämnet interleukin-6.

Forskarna menar att känslan av vördnad kan förhistoriskt ha varit av överlevnadsvärde – en karismatisk ledare som var värd den beundran han fick – kunde hålla samma gruppen och stärka den vid konfrontationer med andra förhistoriska grupper.

Ur detta vördnadsperspektiv framstår de monstruösa vindkraftverken som nu på allt fler ställen förstör skogshorisontens och havshorisontens skönhet som mycket diskutabla – personligen är jag övertygad om att successivt kommer de estetiskt mycket störande vindvisparna att ifrågasättas också ur psykologisk hälsovinkel.

 

 

Older Posts »

Powered by WordPress