Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

30/9/2015

ADHD – en livslång störning

New York Times publicerade i förrgår den 28 september 2015 en mycket intressant artikel som belyser det livslånga ADHD-tillståndet. Rubriken över artikeln är: ”Is it old age, or A.D.H.D.?”

bildadhd

I artikeln redogörs för helt ny forskning som kartlagt förekomsten av ADHD hos 60+:are. Artikeln åberopar forskning som publicerades i Holland 2012 och där man kunde visa att ungefär tre procent av pensionärerna hade ADHD.

Det har tidigare hävdats att ADHD-tillståndet spontant läker ut men omfattningen av denna självläkning har varit omdiskuterad. I barn- och ungdomsmaterial har det uppgivits att allt mellan 2-10 procent av barnen har lättare eller svårare tecken på ADHD.

I Sverige har vi haft en mycket långdragen och giftig diskussion om förekomsten av ADHD hos barn – något som till slut ledde till att barnneurologen Christopher Gillberg – för att hålla det sekretesslöfte han avgett – förstörde hela sitt forskningsmaterial. Kritiken har hela tiden varit ett sociologiskt och medicinskt motstånd mot att medicinera barn med uppmärksamhetsstimulerande läkemedel – Ritalina t.ex.

När nu tillståndet/sjukdomen visat sig vara så utdragen i tiden blir motståndet mot att behandla de ”uppmärksamhetssjuka” ännu absurdare.

Det faktum att äldre personer också kan ha ADHD har flera gånger upptäckts ”bakvägen”. ”Heightened awareness of A.D.H.D. is bringing increased referrals of elderly adults to specialty clinics. A child had been treated, then a parent, then everyone started looking at Grandpa, and saying, Oh my gosh, and they would bring him in.”

Specialisterna som i Amerika intresserat sig speciellt för vuxen-ADHD har upptäckt att för att få rätt diagnos får man alltså gå tillbaka till ungdoms- och skoltiden.

Det kan tyckas ”klåfingrigt” att för 65-70-åringar göra det klart för dem att de lider av ADHD men erfarenheten visar att de flesta är tacksamma för att få en förklaring det livslånga ”handikapp” som de har upplevt sig leva med. Det ger en lättnad för patienterna att få en förklaring på den störning som försvårat hela livet.

I äldre åldrar är det också mycket viktigt att bristande uppmärksamhet, glömska och kort minne får- inför hotet om att vara förtecken på Alzheimers sjukdom – rätt etikett , nämligen att det rör sig om en uppmärksamhetsstörning som går att medicinera – Alzheimer kan ju för närvarande inte med framgång medicineras.

Det förekommer att ADHD-personer går in i vården och till slut fungerar som terapeuter! Det är förstås extra allvarligt om deras skadliga terapi kommer att utövas under ett helt yrkesliv ända fram till pension.

29/9/2015

Smöret är INTE tillbaka

Igår publicerade Harvarduniversitetet ett pressmeddelande av mycket stor betydelse – se texten nedan.

butter

Ny forskning visar att ersätts smör med omättade fetter – och inte snabba kolhydrater – minskar hjärt-kärlsjukligheten med upp till 25 procent. Forskningsunderlaget består av cirka 125 000 individer.

 

28/9/2015

Bild idag

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 20:00

gragas

Den  för snart hundra år sedan i Sverige nästan helt utrotade Grågåsen samlas nu i stora flockar – som här vid Stora Horskoven väster Kalmar. Avresan väntar – den kanske slutar i Tunisien.

26/9/2015

Lästips idag: Den svenska flykten från förorterna

Filed under: Allmänt,Familjen,Kultur,Politik,Psykisk hälsa — Björn @ 19:02

modernpsyk

 

25/9/2015

Några dagboksbilder som bekräftar att sommaren fortsätter

Filed under: Fåglar,Fjärilar,Natur — Björn @ 19:35

fotocollageett

Jättebalsaminen praktblommar alltjämt i Norra Bäckebo

fotocollagetva

och SMHI:s årstidskarta från den 20 september visar att i större delen av Sverige är sommaren kvar – den ”blå” hösten finns bara i inre Norrland.

fotocollagetre

Foto: Margareta

Men sommar eller inte – Ormvråkarna drar sig nu söderut.

fotocollagefyra

Den minsta Blåklockan blommar ännu skirt och fint.

fotocollagefem

Många Trollsländor flyger alltjämt – bilden togs idag.

fotocollagesex

Foto: Margareta

Under de senaste 30 åren har den vackra Forsärlan expanderat mycket kraftigt från sitt tidigare smala område i Halland – fågeln finns nu vad jag kan förstå i hela södra Sverige. Fotot togs vid Alsterån i Brotorp – det är första gången jag någonsin ser fågeln där.

fotocollagesju

Sensommarens blomflugor, getingar och bin, sätter stort värde på Slidens frikostiga ”nektarservering”.

fotocollageatta

Områdets Spillkråka flyger igenom nu och då men är skicklig på att dölja sig bland torrakans grenar.

fotocollagenio

Foto: Margareta

Jättebalsaminen – en hyllning till sensommaren.

fotocollagetio

Foto: Margareta

Att stå på ett ben är en energibesparing.

fotocollageelva

Solros

fotocollagetolv

Blåvingens sommar är nu förbi – arten övervintrar som ägg.

fotocollagetretton

Foto: Margareta

Blekbalsaminen är stadd i spridning i Sverige.

fotocollagefjorton

Storskarvarna laddar upp inför resan till Medelhavet.

fotocollagefemton

Foto: Margareta

Gråtruten har nu anlagt vinterns gråstrimmiga ”huva”.

fotocollagesexton

De arktiska Prutgässen passerar nu genom Kalmarsund i flock på flock.

fotocollagesjutton

Jättebalsaminens blomkonstruktion är extraordinär – engelsmännen har döpt blomman till ”Polishjälmen” (Policemen’s helmet).

fotocollagearton

Foto: Margareta

Storskarven är en suverän simfågel – tack vare sin ”våtdräkt” ligger den lågt i vattnet.

fotocollagenitton

Storskraken är en härdig fågel – kommer att stanna hos oss hela vintern.

fotocollagetjugo

Vitgräsfjärilens undersida är läckert kamouflerad.

fotocollagetjugoett

Foto: Margareta

Ormvråken är en vaksam fågel – är därför noga med att hålla bösshållsavstånd – det får ornitologen också erfara när han stannar bilen.

fotocollagetjugotva

Till skillnad från skarven flyter Gråtruten högt på vattnet.

fotocollagetjugotre

Enstaka Mörka Kungsljus ”brinner” ännu.

fotocollagetjugofyra

Foto: Margareta

Jättebalsaminen uppträder också i en vit variant – mycket vacker också den.

IMG_4447_redigerad-1

De svenska viggarna samlas i allt större flockar – om ett antal veckor kommer många tusen fåglar att fylla på österifrån.

 

 

23/9/2015

Delfinbesöket vid Pataholm – några dagboksbilder

Filed under: Allmänt,Natur — Björn @ 18:46

delfinett

Sedan cirka tre veckor har delfiner uppehållit sig vid Pataholm, Mönsterås. De – om de nu är bara två – är numera lätta att se från land, Saltors udde.

delfintva

Djuren är mycket rörliga och går ibland långt ut mot sundet och blir då förstås svåra att fotografera. Det faktum att de också dessutom är under vattenytan i stor utsträckning bidrar till att göra dem till knepiga motiv.

delfintre

Det unika delfinbesöket har lockat stora skaror intresserade, som ofta har fått se delfinerna från Saltors brygga.

delfinfyra

Foto: Margareta

Ibland kommer de – som bilden visar – närmare och bjuder då på en imponerande syn.

delfinfem

Ibland simmar den på ”hajmanér” och då skär ryggfenan vattenytan.

delfinsex

Foto: Margareta

Nog så ofta består delfinskådandet av att titta ut över den orörda vattenytan – djuren rör sig också mycket under vattnet.

delfinsju

Antalet delfiner är omdiskuterat – bilden visar att det otvetydligt är mer än en individ – det kan finnas flera.

delfinatta

Foto: Margareta

Flasknosdelfinen är ett kraftfullt djur – kan enligt litteraturen bli fyra meter lång.

delfinnio

Foto: Margareta

Prognosen för delfinerna är vad jag kan förstå osäker – man får verkligen hoppas att de hittar tillbaka till västkusten och Atlanten.

 

 

Mer än varannan psykodynamiskt tänkande forskare ljuger?

Den vetenskapligt högst rankade tidskriften Science har publicerat en rapport som visar att mer än varannan psykolograpport inte har kunnat kvalitetssäkras.

Om detta handlar nedanstående klipp som är taget ur dagens Läkartidningen (nr 39 2015)

Den freudianska psykologin/psykiatrin har nu över hela världen genomgått ett stålbad som lämnat Freuds luftslott i ruiner. Det omutliga kravet på evidensbaserad psykologisk forskning har nu avkastat en mängd forskningsinsatser inom det psykodynamiska fältet.

När nu den i särklass mest seriösa forskningstidskriften visar att mer än varannan av denna psykologforskning verkar vara fusk – den går inte att upprepa – framstår försöken av den gamla psykologin verkligen vara ute på hal is.

klipplt

 

 

Older Posts »

Powered by WordPress