Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

29/6/2015

Tamkatten – en anomali i den svenska naturen

Filed under: Allmänt,Kultur,Natur — Björn @ 15:02

Den Europeiska vildkattens nordgräns går i norra Tyskland – det betyder att katter som uppträder i svenska trädgårdar och svensk natur utgör ett helt onaturligt rovdjursinslag i vår fauna.

Mycket aktuell forskning visar att den på jorden nu pågående individ- och artutrotningen av djur – t.ex. fåglar – är av katastrofalt format.

Ett sätt att minska skadeeffekten kan vara att katten utrustas med pingla från och med maj till mitten av juli.

Nedanstående artikel är hämtad ur Svenska Dagbladet den 29 juni 2015.

 

Tamkatter dödar miljoner småfåglar

En brittisk studie visar att kattägare kraftigt underskattar den skada deras katter ställer till med bland smådjur i naturen. Sveriges ornitologiska förening pekar ut katter som ett av de största hoten mot småfåglar.

Av Henrik Ennart

 

Mattar och hussar inser inte att deras husdjur stör fågellivet. Foto: TT

En utekatt kan fånga upp till 10 byten i månaden. I första hand fångar de små gnagare men ungefär en fjärdedel av offren är småfåglar, oftast olika sorters sparvar.

Slutsatsen är att miljoner småfåglar i Sverige – där det förra året fanns 1 159 000 registrerade katter – får sätta livet till varje år.

Nu visar en studie gjord i två engelska samhällen – i Cornwall och utanför Stirling – att kattägare visserligen vet om att deras tamdjur är jägare men samtidigt kraftigt underskattar deras inverkan på djurlivet i området.

Resultaten som publiceras i tidskriften Ecology and evolution bygger på en djupstudie där 45 kattägare intervjuats och deras totalt 86 tamkatters jaktbeteende analyserats i detalj.

Oavsett hur många byten katterna bar hem hade bara en minoritet av deras ägare någon som helst förståelse för behovet av att hålla katterna inomhus på natten.

Slutsatserna som dras av forskarna vid Universitetet i Exeter är att den enda strategi som kan bita på kattägarna är argument som riktar fokus mot kattens eget välbefinnande. Ett exempel är kastrering som kan dämpa jaktinstinkten något och samtidigt gör att djuren mer sällan hamnar i slagsmål.

Dennis Kraft som är ordförande i Sveriges ornitologiska förening känner väl igen problemet.

– Det finns tidigare undersökningar som visar att tamkatter är en av de stora predatorerna på småfåglar. Värst är förstås läget kring villaområden där det är många katter på liten yta, säger Dennis Kraft.

– Är man intresserad av att ha fåglar i trädgården tycker jag att man ska avstå från katt, tillägger han.

Direkt olämpligt är det att locka till sig fåglar med frön, kärvar och fågelbord samtidigt som man låter katten gå lös.

– Katter är listiga och kan lära sig att sitta på taket till holken och överraska fåglarna när de flyger in och ut, varnar Dennis Kraft.

En lösning som testats kan vara att använda holkar med spetsigt eller kraftigt sluttande tak.

Mest utsatta är småfåglarna under häckningsperioden från slutet av april till mitten av juli.

– När ungarna just lämnat boet kan de vara lite tafatta första veckan och blir då lätta offer för katterna.

Henrik Ennart

 

 

 

28/6/2015

Fotodagboken bjuder på ett ”potpurri” av sommarbilder

Filed under: Fåglar,Fjärilar,Natur — Björn @ 18:46

julibilderett

Även inne i den stora skogen kan den lysande vita och storväxta Digitalisblomman dominera.

julibildertva

Foto: Margareta

I de öppna hagmarkerna häckar Stenskvättan.

julibildertre

Lupinen kan bjuda på härliga färgkontraster.

julibilderfyra

Foto: Margareta

Från trädets topp spejar hägern bäst.

julibilderfem

Den lugna vattenytan har sin alldeles egen speciella skönhet.

julibildersex

Ibland får man nöja sig med att fotografera på långt håll – det gällde t.ex. den Svarthakade doppingen i den nya Ryssbylunddammen.

julibildersju

Foto: Margareta

Topplösan blommar – bilden visar varför örten heter som den gör.

julibilderatta

Sotnätfjärilen har en mycket vacker undersida.

julibildernio

Foto: Margareta

Prästkragarna blommar i drivor.

julibildertio

Sommarens många färgnyanser står fint mot varandra.

julibilderelva

Foto: Margareta

Även den stickande Nässlan kan härbärgera liv – Nässelfjärilens larver trivs fint på växten – får inte bara näring utan också effektivt skydd.

julibildertolv

I markerna ses nu många ungfåglar – alla är inte lätta att artbestämma – Stenskvätta?

julibildertretton

Foto: Margareta

Jag gissar att detta är en Älggräspärlemorfjäril.

julibilderfjorton

Den alltid så vackra gula Svärdsliljan pryder nu många sjöstränder.

julibilderfemton

Foto: Margareta

Stenskvätthanen är en plikttrogen förälder – hjälper till att mata ungarna.

julibildersexton

Den vackra Pärlgräsfjärilen har nu kommit på vingarna – vilar för säkerhets skull alltid med slutna vingar.

julibildersjutton

Robinian är ett vackert träd med underbart vackra blommor.

julibilderarton

Innanför skalet utvecklas en allt komplettare Fiskmåsunge.

julibildernitton

Den spräckliga ungfågeldräkten ger ett bra kamouflage – den gula näbbgipan skvallrar om att individen är en Stenskvättunge.

julibildertjugo

Ännu en Lupinvariant

julibildertjugoett

Foto: Margareta

Skönheten kan repriseras ofta.

julibildertjugotva

Taltrasten bearbetade länge en vildsvinsspillning.

julibildertjugotre

Skogskornellen har en ”blid” skönhet.

julibildertjugofyra

Foto: Margareta

Att nu se duvor i stora flockar känns ”fel” – men så handlar det också om Tamduvan.

julibildertjugofem

Den Stora blåklockans buketter pryder nu många ängar.

julibildertjugosex

Fasantuppens harem har nu splittrats – hönorna ligger på ägg.

julibildertjugosju

Foto: Margareta

Den fullstora Digitalisblomman är ett praktexempel på blomsläktets växtkraft.

julibildertjugoatta

Törnsångaren heter i England ”Whitethroat” – det är också ett bra namn.

julibildertjugonio

Jasminbuskarna blommar nu otroligt överdådigt.

julibildertrettio

Foto: Margareta

I stenbrottet härskar en helt annan och egen verklighet.

 

 

 

26/6/2015

Invandrarprofessor: Invandrare behöver lära sig den svenska naturkänslan

Den 2 juni 2015 publicerades ett pressmeddelande från Högskolan i Gävle – det hade rubriken: ”Naturen har blivit det heligaste vi har”. I ingresstexten står det ordagrant: ” I Sverige är naturen den helt dominerande källan till kraft och tröst vid livskriser. När svenskar söker trygghet, ro och tröst ger de sig ut i naturen, till skillnad mot övriga européer som söker sig till religionen.”

Många media har valt att kommentera forskningsresultatet – sålunda finns det t.ex. en helsida om det i Dagens Nyheter den 19 juni 2015, SVT återger forskningsresultatet den 22 juni 2015.

Enligt forskarna bakom rapporten har en sådan här studie aldrig gjorts förut – den är alltså den första i världen i sitt slag – en viktig pilotstudie som visar på hur kulturen påverkar ens sätt att hantera en svår personlig kris.

Huvudansvarig för forskningen är sociologprofessorn Fereshteh Ahmadi, verksam vid Högskolan i Gävle. Professor Ahmadi är ursprungligen iranier men nu alltså svensk sociologiprofessor sedan snart tio år – hon är nu 56 år gammal och har givit ut en bok i ämnet.

Hennes bakgrund är förstås intressant – hon växte upp i Irans huvudstad Teheran, vilket förstås gjort att hon alltid inom sig också bär med sig en iransk identitet. Hon kom till Sverige med familjen 1984 och familjen hamnade då som enda invandringsfamilj i Ljungsbro. Familjen integrerades snabbt i de privata sammanhangen i samhället och det betydde att familjen snart blev medbjuden att följa med på picknickutflykter. Utformningen av picknickutflykterna förvånade Fereshteh Ahmadi då det visade sig att de svenska värdarna ofta åkte till samma picknickmål gång efter gång – något som i början förvånade Fereshteh Ahmadi och hennes familj mycket. Som iranier förväntade man sig att utflykterna skulle gå till olika mål i omgivningen men så blev inte fallet.

Så småningom förstod Fereshteh Ahmadi att svenskarna hade en speciell och ovanligt intensiv uppfattning om naturen i alla dess former – en uppfattning som gjorde det möjligt för svenskarna att gång på gång känna det speciella med att besöka samma plats i naturen.

Detta är förstås en viktig del i hennes personliga upplevelse och därmed hennes assimilation in i det svenska samhället. Det behövdes en utifrån kommande person för att se det unikt svenska som svensken själv är ”hemmablind” för.

Naturligtvis hade hon då också hjälp av de kartläggningar av nationella värderingar som World Values Survey redan hade börjat med och där man mycket tidigt kunde se Sveriges unika position på världens värderingskarta – och eftersom det sedan lång tid tillbaka visats att många länder i Västvärlden följer Sverige i spåren blir det ännu viktigare att redogöra för det specifikt svenska.

Det mycket viktiga med hennes undersökning är att hon har tagit reda på hur människor som befinner sig i svåra livskriser orienterar sig genom livet och i framtiden. När den personliga överlevnaden är hotad försvinner ytliga värderingar och djupare liggande motiv utövar sin kraft.

Hennes forskning består alltså av att hon kartlagt överlevnadsstrategierna för cirka 2350 cancerpatienter, där både aktuella fall och överlevare sedan länge finns med.

Man kan indela cancerpatienternas copingstrategier i tre grupper – alltså tre sätt att hantera den svåra sjukdomssituationen – och de är den religiösa, den andliga och den existentiella. I den sista hör den viktiga känslan för naturen hemma.

I kartläggningen av de cancersjukas copingstrategier redovisar man cirka 25 olika sätt att hantera situationen. Det som fick mest röster var vistelse i naturen – det svarade 68 procent av cancerpatienterna.

Som nummer två kom att lyssna på naturens ljud som fågelsång och vind – det uppgav 66 procent.

På tredje plats kom promenad/aktivitet i naturen.

Som nummer fyra var att själv omedelbart ta kontroll över sin situation.

Nummer fem var att tänka att livet är en del i en större och högre kontext.

Sjätte strategin var att sitta ensam och fundera och filosofera över livet och andra ting.

Det faktum att naturen kan ha så stor betydelse för svårt sjuka människor kan förklaras av svenskens allmänna positiva inställning till naturen – och den inställningen har förstås i mycket stor utsträckning skapats av allemansrätten. Våra möjligheter att t.ex. uppleva fjällvärldens storhet eller den yttre havsskärgårdens mäktighet är förstås av stor betydelse. Och det är också viktigt att konstatera att vördar man naturen aktar man också miljön.

World Values Study har sedan länge visat att svensken är unikt självständig och oberoende i sitt etiskt andliga tänkande och därmed villig att på ett ovanligt sätt ta ansvar för sitt eget liv. Och den förmågan kan svensken i vårt inte alltför överbefolkade land odla i en positiv ensamhet som är svårare att skapa i till av trängsel fyllda städer.

Det kan vara av vikt att i det här sammanhanget påpeka att bara 14 procent av svenskarna kan som cancerdrabbade tänka sig att vända sig till kyrkan – att rådgöra med en präst i ämnet är det som får lägst betyg i den 25 faktorer långa listan över vad man kan göra.

I pressmeddelandet står det ordagrant: ”Sverige har natur och vi har en kultur av naturromantik. Allt finns där färdigt och det måste cancervården använda mycket, mycket mer.” Det handlar alltså om att uppmuntra människor att uppsöka sköna naturplatser, att t.ex. söka sig till hälsoträdgårdar.

Invandraren Fereshteh Ahmadi har i sin pressmeddelandetext en mening som nog kan uppröra många rättroende proffstyckare. Det står ordagrant: ”Uppmuntra och hjälp även våra invandrare att se värdet i naturen.” I den pågående och ibland mycket hätska debatten om invandrarproblemen kan ett påstående om att utifrån kommande människor behöver lära sig av den svenska naturkänslan vara mycket provocerande.

Detta forskningsresultat har avkastat så många spännande resultat att sociologprofessorn Fereshteh Ahmadi nu går vidare och ska kartlägga naturens betydelse i andra länder där religionen inte är den dominerande ideologin – länder som Kina, Japan, Sydkorea – som alla är mer kulturstyrda än religiöst styrda. I Turkiet planeras också en studie och det är därför att den äldre generationen i landet är utpräglat religiöst motiverade medan den yngre generationen är starkt sekulariserad – i skärningslinjen mellan dessa två ideologiska system kan säkert denna forskning bidra med viktiga slutsatser.

Denna nya forskning ger nytt och viktigt och brännande material till den sedan nu snart tio år pågående intensiva debatten om invandringsproblematiken och hur den skall lösas. Det går inte att komma ifrån att Sverigedemokraternas påstående om att det på flera sätt finns specifika värden i det svenska tänkandet har sitt berättigande. Fereshteh Ahmadis forskning visar tydligt på detta.

Svenskens starka känsla för naturen är en unik extratillgång.

 

 

 

23/6/2015

Mera sommarbilder i fotodagboken

Filed under: Fåglar,Fjärilar,Natur — Björn @ 19:10

dokumentett

Foto: Margareta

Barnebosjön bjuder på en vacker spegling av sommarhimlen – Fisktärnan hovrar i höjden.

dokumenttva

Törnsångaren har nu fått ut sina fem ungar.

dokumenttre

Svartkämpens luftiga ”frisyr” blir till en egen liten gloria.

dokumentfyra

Foto: Margareta

Sotnätfjärilen är en mörk och vacker liten skönhet.

dokumentfem

Hundäxingen är ett vackert gräs.

dokumentsex

Hagtornsfjärilen äter – liksom Citronfjärilen – gärna hängande.

dokumentsju

Foto: Margareta

Ängsnycklarna blommar i Österskog, Öland.

dokumentatta

Den lilla Drillsnäppan häckar i Alsterån, Skäppentorp.

dokumentnio

Hässlebrodden är ett ståtligt gräs.

dokumenttio

Foto: Margareta

Hägern sätter sig gärna i träd.

dokumentelva

Vitbläran öppnar sig först fram på dagen – kallas därför ställvis för Aftonblomman.

dokumenttolv

Foto: Margareta

Med nedfällda öron hoppas haren att den blir ”osynlig”.

dokumenttretton

De första av de många Blåvingarna har nu inlett sin säsong.

dokumentfjorton

Sommarvariation

dokumentfemton

Föräldrafåglarnas ljusa kinder skvallrar om att Grågässen är hybrider med Kanadagåsen.

dokumentsexton

Foto: Margareta

Sotnätfjärilen är vanlig i Mittlandsskogen på Öland men annars är den ovanligare och oftast mycket lokal.

dokumentsjutton

Olvonblommans dubbla arrangemang lockar många insekter.

dokumentarton

En färggrann stekel kan också bli till en munsbit för insektsätaren.

dokumentnitton

Foto: Margareta

Den Gula näckrosen står upp av egen kraft.

dokumenttjugo

Vid Hornsödammen härskar Fiskmåsarna.

dokumenttjugoett

Robinians underbara blomprakt lockar många insekter.

dokumenttjugotva

Foto: Margareta

Arrangemang med Blåklint

dokumenttjugotre

Törnsångarens nyutflugna ungar tycker om att trängas.

dokumenttjugofyra

Sotnätfjärilen har en vacker undersida.

dokumenttjugofem

Foto: Margareta

Fältharen uppträder överraskande ofta i par.

dokumenttjugosex

Buskskvättans ungar vill ständigt ha mera mat.

dokumenttjugosju

Den finstilta Vitmåran fyller gräset med vita skyar.

dokumenttjugoatta

Foto: Margareta

Med människor på reviret blir Fiskmåsens vaksamhet hög.

dokumenttjugonio

Den vackra mörka Sotnätfjärilen kontrasterar fint mot gräsets ljusa grönska.

dokumenttrettio

Foto: Margareta

Nu kommer Digitalisarna.

dokumenttrettioett

Vid stranden

 

 

De insektsätande fåglarnas mat försvinner också

Filed under: Allmänt,Evolution,Fåglar,Fjärilar,Kost,Natur,Politik — Björn @ 8:29

klippfof

 

21/6/2015

Artutrotningen det allvarligaste hotet nu

Filed under: Allmänt,Evolution,Mediekratin,Natur,Politik,Psykisk hälsa — Björn @ 9:36

Det största hotet mot jordens natur har sedan mycket länge – t.ex. sedan utrotningen av  jätteväxtätarna på norra halvklotet – varit just utplåningen av art efter art. Det hotet kommer för många årtionden vara det allra största – efter åtskilliga årtionden kommer rimligen klimatförändringen att accelerera utrotningen.

Se för övrigt SVT:s artikel idag – ”Ny forskning: Slutet är nära”

Ny forskning: Slutet är nära

svtbild

 

 

Jorden är inne i en ny utrotningsfas. I en ny studie varnar forskare för att världens djurarter dör ut 114 gånger snabbare än normalt.

Forskare, vid de stora universiteten Stanford, Berkeley och Princeton, varnar i en ny studie för att vi nu hamnat i den sjätte fasen av livets förintelse på jorden, rapporterar BBC.

En tidigare utrotning som tas upp som exempel i studien är dinosauriernas död för 65 miljoner år sedan. Den gången berodde det troligtvis på en meteor. Nutidens massdöd beror däremot på människan – på klimatförändringar, skogsavverkningar och föroreningar.

”Människan kommer sannolikt att dö ut”

På grund av hur människans livsvanor påverkar det naturliga ekosystemet kan vi exempelvis räkna med att vi inom tre generationer inte längre kommer att ha bin som står för den viktiga pollineringen av skördar. Men det kan bli mycket värre än så, menar forskarna.

”Om det här tillåts fortsätta kommer det ta många miljoner år för att livet på jorden att återhämta sig och även människan kommer sannolikt att dö ut i ett tidigt stadium”, säger huvudförfattaren, ekologi- och zoologiprofessor Gerardo Ceballos, vid Universidad Nacional Autónoma i Mexiko.

450 arter utdöda

Om utrotningen bland djur hade följt den normala kurvan skulle 9 ryggradsdjur försvunnit sedan år 1900. Men så ser det inte ut. Istället har över 450 arter försvunnit – bland annat 24 sorters reptiler, 158 fiskarter och 69 däggdjur.

Enligt forskare är ett sådant högt antal utdöda arter vad man normalt förväntar sig under en period på 10.000 år.

– Vi håller på att såga av den gren vi sitter på, säger Paul Ehrlichm, professor vid Stanford University, till BBC.

Minskade klimatförändringar, mindre överexploateringen av djurens naturliga miljöer och ett ”intensivt bevarande” av de arter som finns, menar forskarna är sätt för att sakta ner den oroväckande utvecklingen på.

Publicerad:21 juni 2015 – 02:38

Uppdaterad:21 juni 2015 – 09:06

 

 

20/6/2015

Sommarens solsken kan rädda liv

I den artikel jag idag tänker kommentera finns det en inledningstext som lyder: ”It’s time to rethink our attitude to sunlight. Shunning it to avoid skin cancer may be killing you in more ways than you think”.

Mot slutet i texten står det ”The authors calculate that 3 per cent of death in Sweden are due to insufficient sun exposure”.

Författaren till artikeln är hudläkaren och forskaren Richard Weller vid universitetet i Edinburgh och hans artikel är publicerad i New Scientist den 13 juni 2015 med rubriken ”The prodigal sun”. Hans vetenskapliga forskningsresultat publiceras också i den vetenskapliga tidskriften ”Maturitas” den 19 maj 2015 under titeln ”Risks and benefits of UV radiation in older people: More of a friend than a foe?”

För den som vill se och höra honom ”live” går det utmärkt att på nätet se honom föreläsa i TED:s regi.

För nu 20 år sedan upptäckte han och hans forskargrupp att nitriten i huden var av mycket stor biologisk betydelse och han har sedan dess forskat på detta spännande område. Och han uttrycker sig i klartext flera gånger i artikeln – sålunda kan man läsa ”In fact, there is increasing evidence that keeping out of the sun may be killing you – and in more ways than you think”.

Forskarna har alltså upptäckt att efter bestrålning med UVA – som finns i solskenet – ombildas hudens nitrit till nitritoxid som utvidgar kärl och sänker därmed blodtrycket.

Det betyder att en ganska stor del av solandets gynnsamma effekter inte är – som man tidigare trott – D-vitaminförmedlat – utan är baserad på nitritoxidproduktionen.

Tydliga indikatorer på att så sker, menar han, är det numera mycket välkända fenomenet att blodtrycket i befolkningen är lägre under sommaren och ju närmare ekvatorn man kommer. Eftersom högt blodtryck är riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och stroke är det av stor betydelse. Det finns en hel del studier som på olika sätt stöder hans resonemang.

Forskning på elitcyklister har visat att de förbättrade sina resultat om de fick ta extra nitrat och UVA-bestrålades – de fick bättre blodcirkulation.

Han hänvisar också till två svenska studier – en där man under 20 års tid följde 30 000 svenska kvinnor – och i den visades det att solbad skyddade mot dödlighet. När man jämförde de som solade mest med dem som solade minst såg man en 50-procentig dödlighetsminskning.

I en annan skandinavisk undersökning på 40 000 kvinnor fann man att de som solbadade mest ”were least likely to have died 15 years later”.

En annan intressant undersökning som åberopas är gjord på danska 40+:are och de som drabbats av den solningsutlösta men ofarliga icke-melanomhudcancern löpte mindre risk att dö än friska kontroller – framförallt var det hjärtsjukdomen som solbadandet höll borta.

Han berättar att när patienter med icke-melanomcancer kommer till honom gratulerar han dem numera, därför att han vet att skivepitelcancern och basaliomet markerar att personerna i fråga fått mycket extra sol – något som gör att de håller sig friskare.

Han påpekar också att inomhusarbetare har mer av malignt melanom än de som arbetar utomhus. Förklaringen till det är att ur melanomsynvinkel kan episodisk solning vara mer ogynnsam medan kontinuerlig solning istället är gynnsam.

Artikeln är fylld av formuleringar som backar upp solandet. Det står t.ex. ”A bit of time in the sun might do wonders for your health”.

Han tycker som många andra att man måste börja tala klartext om solens gynnsamma effekter: ”The wider benefits of sunlight should no longer be ignored”.

Han menar att doktorns uppgift är att skapa förutsättningar för ett hälsosammare liv – boten får inte vara värre än soten. ”The primary duty of a doctor is to extend healthy life, not narrowly avoid one disease.”

”Too little sun will kill you”…

 

Older Posts »

Powered by WordPress