Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

31/3/2015

Massmediala bedrägerier hjälper inte invandrarna

Filed under: Allmänt,Kultur,Mediekratin,Politik — Björn @ 8:16

Filip och Fredriks film ”Trevligt folk” bygger på en stor fet lögn!

klippsvdett

 

 

29/3/2015

Nu kryllar det av vårmotiv i fotodagboken

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 18:55

aprilbilderett

Foto: Margareta

I det grunda strandvattnet vid Egby, Öland, fiskade den nyanlända Storspoven framgångsrikt.

aprilbildertva

Havstrutarna är nu tillbaka i häckningsreviret – en död fisk blir ”gefundeness fressen”.

aprilbildertre

De vackra krokusarna är ofta ”rymlingar” – och kan därför påträffas långt utanför trädgårdarna.

aprilbilderfyra

Foto: Margareta

Tranan är en ståtlig fågel – kan från tåspets till näbbspets bli hela 160 cm.

aprilbilderfem

Revirstriderna mellan de stora Knölsvanarna har nu börjat på allvar.

aprilbildersex

I Kalmar stadspark är nu vårpenséerna på plats.

aprilbildersju

Foto: Margareta

Skäggdoppingen är också en vårfågel.

aprilbilderatta

Stränderna är sedan länge denna vår isfria – men Skogssnäppan har ändå hållit sig till sin vanliga kalender.

aprilbildernio

Foto: Margareta

Den långa näbben hittar maskarna djupt nere i leran.

aprilbildertio

Nu är de svenska Storskarvarna tillbaka – och tar nu sin gamla bokoloni i besittning.

aprilbilderelva

Foto: Margareta

Den blöta strandmarken vid Egby var ett favoritställe för många Strandpipare.

aprilbildertolv

Rådjuren blir för naturfotografen ett kärt och återkommande motiv.

aprilbildertretton

Foto: Margareta

Hästhovens gula ”knappar” lyser nu upp många vägkanter.

aprilbilderfjorton

Havsörnen fiskade utanför Kalmars reningsverk.

aprilbilderfemton

Foto: Margareta

I det strandnära fisket är det bra med långa ben.

aprilbildersexton

Rörhönan har nu återvänt från Medelhavet.

aprilbildersjutton

Foto: Margareta

Ännu dröjer flera flockar av den vackra Sångsvanen sig kvar.

aprilbilderarton

Gravänderna pryder nu många strandavsnitt.

aprilbildernitton

Foto: Margareta

Parkpensé

aprilbildetjugo

Knölsvanarnas revirgränser avgörs ofta av den som kan imponera bäst – i det här fallet håller jag en slant på att fågeln till vänster blir den som vinner.

aprilbildertjugoett

Kråkan ville gärna bli inbjuden till kalaset – men inbjudan uteblev.

aprilbildertjugotva

Foto: Margareta

Pensén finns i många färger – också i vitt.

aprilbildertjugotre

Storspovhonan är en elegant ”dam” – med mycket testosteron i blodet.

aprilbildertjugofyra

Tussilago farfara

aprilbildertjugofem

Foto: Margareta

Flockar av Tranor erövrar nu jordbrukslandskapet – bilden togs i Forsa idag.

 

27/3/2015

Antropocen – människans ödesmärkta tidsålder

Den Internationella föreningen av geologiska vetenskaper (International Union of Geological Sciencies) har nyligen tillsatt en arbetsgrupp för att driva på frågorna om antropocen – den tidsålder vi nu lever i och i vilken människan för första gången någonsin tagit kommandot över planetens utveckling.

Vårt jordklot har tidigare genomgått fem perioder av extra storskaliga globala katastrofer. Vi är nu i början av den sjätte som av forskarna döpts till Antropocen.

Jag skrev den 8 mars 2015 om författaren Elisabeth Kolberts bok: ”The Sixth Extinction – An unnatural history”. Den handlar om antropocen. Nu har ytterligare en bok kommit ut i ämnet. Den heter ”The Antropocen: The human era and how it shapes our planet”. Boken är skriven av Christian Swägerl, biolog och journalist och han intervjuas i senaste numret av New Scientist (21 mars 2015) och jag tar några data ur intervjun med honom.

Den Internationella geologföreningen menar att starten på antropocen kan förläggas till omkring 1950, då kärnvapenexplosionerna och konsumerismen började få långtidseffekter på biosfären.

I senaste numret av den prestigiösa tidskriften Nature publicerar man denna ansats och menar att i begreppet antropocen finns summan av alla av människan åstadkomna skadliga effekter på biosfären.

Christian Schwägerl säger: ”The biggest challenge is to become less anthropocentric – we should stop optimising the planet just for our short-term needs.”

Schwägerl menar att vägen till ett nytt sätt att se på naturen är att ”New cultural practices arise that express gratitude for what the planet does.”

För att antropocenens katastrofala utveckling inte ostoppat ska få fortsätta krävs att vi börjar tänka på ett helt nytt sätt.

Ett färskt exempel på det är att vi numera har insikten om att en tredjedel av den mat vi äter får vi tack vare en jättestor armada av pollinerande insekter. Många av dem anses skadliga och besprutas. Postverket har därför just i dagarna lanserat en frimärksserie som i flera motiv visar de pollinerande bina i full verksamhet.

Enstaka insatser som Schwägerl räknar upp är att vi ska stoppa koloniseringen av destruktiva industrier. Luften ska göras så frisk att vi njuter av att andas, att äta på ett biosfärvänligt sätt efterfrågas alltmer. Möjligheten till återhämtning genom att vandra i skogen eller i stadens gröna park är också faktorer att räkna med. Att leva sinnesöppet och medveten om varelserna kring dig är viktigt – ”paying attention to the colours and smells and creatures around you”.

Om antropocenen kan återföra oss till en sundare kontakt med biosfären ”We may one day cherish a square metre of wilderness as much as a painting of the same size by Van Gogh or Cézanne.”

Med detta nya synsätt menar Christian Schwägerl att ”det måste inte gå åt helvete”!

24/3/2015

Mediavänsterns tolv svek mot demokratin

Filed under: Allmänt,Kultur,Mediekratin,Politik,Psykisk hälsa — Björn @ 19:37

På varje ”högerjournalist” går det i Sverige sex ”vänsterjournalister”. Det betyder att sedan 30-40 år är svensken kroniskt överinformerad om vänsterperspektivet och under lika lång tid ständigt underinformerad om högerperspektivet. De systemfel som detta leder till debatteras i en Brännpunktsartikel i Svenska Dagbladet den 22 mars 2015. Författaren är professorn och forskningschefen Göran Svensson, verksam vid Oslo School of Management.

Läs gärna hela artikeln online – här nedan återges de tolv sätten som journalisterna använder sig av när det gäller att på ett antidemokratiskt sätt vinkla viktig information.

klippsvdfyra

 

22/3/2015

Mediavänsterns ständiga eländesskildringar lurar inte allmänheten

klippsvdtre

Ett övertydligt exempel på mediavänsterns destruktiva verklighetsuppfattning hittar man i recensionen av den dubbelt prisbelönta boken ”Rosa Candida” skriven av den isländska författaren Audur Ava Olafsdottir. Recensionen gjord av Maria Schottenius i DN igår den 21 mars under titeln ”Lite för fint för att funka” – kan läsas online.

21/3/2015

Fotodagbokens bilder blir alltmer vårinspirerade

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 21:22

dokumentett

Foto: Margareta

De många stengärdsgårdarna ger karaktär åt det öländska landskapet.

dokumenttva

Skärfläckan häckar inte i Småland så fågelns besök i Hagbyhamn i förrgår är/blir ett kortare gästspel.

dokumenttre

Foto: Margareta

Den ”vilda” Blåsippan bjuder nu på sin underbara blåa färg i Vickleby naturreservat.

dokumentfyra

För knappt hundra år sedan var Grågåsen nästintill utrotad – nu kan man glädjas åt den i stort sett varje dag. Alla gäss bildar livslånga par – om/när den ena blir skjuten får den överlevande genomgå en lång och svår sorgeperiod. Jägarens glädje över den lyckade nöjesjakten har sin absoluta motsats i den överlevande fågelns förtvivlan.

dokumentfem

Foto: Margareta

Tusenskönan blommar året runt – därför också på våren.

dokumentsex

Strandskatan hör till strandens verkliga ”eleganter”.

dokumentsju

Foto: Margareta

Tidningarna berättar nu att Tranorna börjar samlas vid Hornborgasjön – många är redan på plats i vårt närområde.

dokumentatta

Också ett vårmotiv

dokumentnio

Foto: Margareta

Den alltjämt gällande fridlysningen av gässen har också gynnat de arter som på flyttningen passerar vårt land – men som inte stannar för att häcka här. Så är det med Spetsbergsgåsen. Bilden tagen i Kalmar Dämme.

dokumenttio

Videkissarna tar sats.

dokumentelva

Gravanden är en livlig och rörlig fågel – den flyger gärna.

dokumenttolv

Foto: Margareta

Ölands östra kust är på många ställen mycket stenig – blir en gynnsam biotop för många strandfåglar.

dokumenttretton

En gatlykta kan bli till ett bra ”trumset” för Hackspetten.

dokumentfjorton

Foto: Margareta

På rösten hörs det att Tranan är en urtidsfågel.

dokumentfemton

Hagbyhamn gästades den 19 mars av hela 18 Skärfläckor – ovanligt många för att vara fastlandets kust.

dokumentsexton

Foto: Margareta

Strandens fågelarter samsas väl med varandra.

dokumentsjutton

…så vackert blir det när skönheten flyger i flock.

dokumentarton

Foto: Margareta

Spetsbergsgåsen är en ganska liten gås.

dokumentnitton

Strandskatorna bildar par för livet.

dokumenttjugo

Foto: Margareta

…det gör också Tranorna.

dokumenttjugoett

Havsörnen flyger gärna över det förnämligt restaurerade våtmarksområdet i Kronobäck. De på bilden tydligt synliga handpennorna tar hand om den breda vingovansidans ”virvelvind”.

dokumenttjugotva

Ostronfångaren (Oystercatcher) heter Strandskatan i England – där tillbringar den gärna vintern – men är nu tillbaka.

dokumenttjugotre

Spetsbergsgåsen trivs bland sina större ”släktingar”.

dokumenttjugofyra

Vårstämning i Stora Forsa

 

 

 

20/3/2015

Bröstmjölkens positiva effekter sitter nog i hela livet

Klipp ur New York Times onlineupplaga den 17 mars 2015

Breast-Feeding May Have Benefits Decades Later

By Nicholas Bakalar

March 17, 2015 6:30 pm March 17, 2015 6:30 pm 31 Comments

 

Breast-feeding has well established short-term benefits, but now researchers have found that its advantages may persist into adulthood.

Many studies of breast-feeding are confounded by social factors — in the United States, for example, people of higher socioeconomic status tend to breast-feed longer. But the population in this study covered a wide-ranging socioeconomic spectrum of women who breast-fed.

The study, in the April issue of Lancet Global Health, began in 1982 with 5,914 newborns. The duration of breast-feeding and the age when the babies began eating solid foods was recorded. Thirty years later, researchers were able to interview and test 3,493 of the original group.

After controlling for maternal education and smoking, family income, birth weight and other factors, they found that at age 30, compared with people breast-fed for a month or less, those breast-fed 12 months or more had higher I.Q. scores, more years of education and higher monthly incomes.

Still, the authors acknowledge that this is an observational study, and that many other unmeasured factors could have influenced their results.

“I don’t want to terrify people who did not breast-feed or who breast-fed for a short time,” said the lead author, Bernardo Lessa Horta, an associate professor at the Federal University of Pelotas in Brazil. “It isn’t only breast-feeding that affects I.Q. and income. But our study does show that breast-feeding is important and should be encouraged.”

Older Posts »

Powered by WordPress