Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

31/7/2014

Tistelfjärilen – ett lästips ur dagens DN

Filed under: Fjärilar,Natur — Björn @ 9:15

klippdnfem

 

30/7/2014

Hela sanningen om den gräsliga konflikten mellan Israel och Hamas måste komma fram

Filed under: Allmänt,Familjen,Kultur,Mediekratin,Politik,Psykisk hälsa — Björn @ 9:19

DN:s liberala ledarsida publicerar idag en välgörande noggrann analys av kriget mellan de två stridande. Jag bifogar två klipp som redovisar Hamas fula knep som mediavänstern generellt väljer att inte återge.

klippdnfyra

 

29/7/2014

Sommarvärmen bjuder på många blandade motiv för fotodagboken

Filed under: Fåglar,Fjärilar,Natur — Björn @ 18:30

augustibilderett

Foto: Margareta

Skördetiden skapar också fotomotiv – här i Stora Boda.  

augustibildertva

”Nykomlingen” Kartfjärilen ser vi nu nästan dagligen – här i Björnöreservatet.

augustibildertre

Den vackra Gulsporren har nu börjat sin uthålliga blomning.

augustibilderfyra

Foto: Margareta

Kalhyggets återstående torraka blir till en bra spaningsplats för områdets Korp.

augustibilderfem

Varje naturvandrare stöter förr eller senare på en död Dvärgnäbbmus – och det därför att många musdödare tycker illa om den lilla musens smak och äter därför inte upp den.

augustibildersex

Gulsparven är en vacker fågel.

augustibildersju

Vägtisteln blommar nu mycket rikligt.

augustibilderatta

Värmeböljan kräver mycken konstbevattning.

augustibildernio

Foto: Margareta

Den roterande vattenstrålen täcker ett stort område.

augustibildertio

Kålfjärilen är en mycket duktig flygare – flyger nu in från Mellaneuropa.

augustibilderelva

I värmen måste också Korpen hässja.

augustibildertolv

Gulsporren är en högsommarblomma.

augustibildertretton

Foto: Margareta

Den en gång utrotade Vitkindade gåsen bekantar sig nu försiktigt med människan – än så länge är bara skyddsjakt tillåten.

augustibilderfjorton

Jättenattljuset är nu i slutspurten av sin blomning.

augustibilderfemton

Foto: Margareta

Kartfjärilens vanlighet blir alltmer påtaglig – så här långt har vi sett den på fyra ställen inom närområdet.

augustibildersexton

Klövern kan uppträda i många färger och former.

augustibildersjutton

Sommarlandskapet i Pikedala.

augustibilderarton

Denna Guldvinge heter Vitfläckig guldvinge – tittar man på bakvingen blir det uppenbart varför.

augustibildernitton

I Kaveldunets kolv finns minst 100 000 honblommor.

augustibildertjugo

Foto: Margareta

Den just utflugna Stenskvätteungen är kort i stjärten men morsk ändå.

augustibildertjugoett

Komposition med tre Mörka kungsljus.

augustibildertjugotva

Korpen jagades hårt under 1800 och 1900-talets början och var då nära sin utrotning – den har på det senaste halvseklet fredats och därmed återhämtat sig – det finns nu drygt 30000 par i landet – Småland ståtar med landskapsrekordet.

augustibildertjugotre

Kålfjärilen kan bli 65 mm mellan vingspetsarna – den syns på långt håll – men undviks ändå av insektsätande fåglar – jag gissar att det beror på att den smakar illa.

augustibildertjugofyra

Örten Gråbo är ibland ett stort bekymmer för allergikerna.

augustibildertjugofem

Skogsvandraren stöter numera på många av de kontroversiella utfodringsstationerna för Vildsvin.

augustibildertjugosex

Sommar i Hedersrum.

 

 

 

26/7/2014

Modern hjärnforskning bekräftar alexithymin

Jag har två gånger tidigare skrivit om alexithymi och kan av statistiken se att mina texter läses anmärkningsvärt ofta. Och det är förvånansvärt eftersom termen – vad jag kan förstå – används överraskande litet inom svenska psykologin och psykiatrin.

Betecknande nog finns i stort sett ingenting på svenska Wikipedia men en mycket fyllig text på engelska Wikipedia.

samett

I detta det senaste numret av Scientific American Mind finns en sexsidig artikel om just alexlithymi under rubriken ”That missing feeling” med ingresstext: ”Alexithymia, a little-known personality trait, reveals the profound power of emotional awareness over health.”

Författaren till artikeln heter Tori Rodriguez och hon är psykoterapeut och journalist i Atlanta. USA. Hon arbetar med patienter som har känslostörningar, ätstörningar, addiction och som har upplevt sexuella trauma.

Trots att jag alltså tidigare skrivit i ämnet skriver jag nu igen, då författaren bjuder på en rad viktiga nyheter.

Läs för övrigt gärna själv artikeln i sin helhet.

Författaren skriver upp prevalenssiffran och menar att modern forskning visar att cirka tio procent av befolkningen har denna ”karaktärsstörning” – det betyder att vi alla har mött många som – vilket vi känt – reagerat anmärkningsvärt känslomässigt stumt på oss. Texten lyder: ”Chances are we all know someone how meets the description of alexithymia, yet few people are familiar with the term.”

samtextruta

Alexithymin påverkar många aspekter av vårt vanliga liv och i en komprimerad textruta beskriver författaren dessa.

Forskare vid italienska National Institute of Health anser att tillståndet är till 43 procent genetiskt betingat – vilket förstås betyder att huvuddelen av orsaksfaktorerna är ”miljöberoende” – alltså påverkningsbara – och det har lett till en ny och optimistiskare syn på tillståndet. Kulturellt inflytande,  könsrollsberoende och upplevelser i barndomen kan ha betydelse. Ett överdrivet maskulint machoideal kan i verkligheten istället vara en alexithymi.

Colin Hesse vid universitetet i Missouri ”has observed that alexithymia can hinder an individual’s ability to begin, grow and maintain all kinds of close relationships. He found 2010 that after a 10-minute initial interaction, people were much less socially attracted to alexithymic individuals than nonalexithymic individuals.”

Heather Foran, psykolog vid Braunschweig universitet i Tyskland, ”discovered that measures  of emotional intelligence and alexithymia could predict mood and relationship quality among 104 American couples. Foran found that without emotional disclosure, partners struggled to support each other, thereby increasing their risk of depression and dissatisfaction.” Alexithymin är alltså då en faktor som ökar risken för skilsmässa.

Då den som har alexithymi har svårigheter med sin kroppsuppfattning är det större risk att han eller hon utvecklar sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och magbesvär.

Det viktigaste resultatet av den senaste tidens forskning på området har visat att personer med alexithymi har ett sämre samspel mellan hjärnhalvorna – individerna har ökad svårighet att jämka samman de olika typerna av information som hjärnhalvorna består personen med.

I ett annat avvikande resultat som den moderna forskningen visat är “that people scoring high in alexithymia show reduced activity in brain areas associated with emotional regulation and self-related thoughts. For example, a 2013 study by researchers at three universities in Germany found that individuals with alexithymia have less gray matter in the anterior insula, which helps to govern emotions as well as interoception.”

Glädjande nog visar modern forskning också att alexithymiska patienter kan med gott resultat behandlas med flera olika psykologiska tekniker – mindfulness, progressiv relaxation – och det är i det sammanhanget viktigt att påpeka att i det gamla synsättet – i vilket man koncentrerat sig på patientens defekter – nu byts mot en terapi som syftar till att utveckla patientens konstruktiva och positiva resurser. ”Its results indicated that a supportive approach, emphasizing an individual’s strengths and teaching him or her social skills, was nearly twice as effective as a common interpretive treatment focused on identifying unconscious conflicts.”

Och det är förstås viktigt därför att det naturligtvis är förfärligt när alexithymiska personer hamnar i jobbpositioner som läkare, lärare, psykologer, präster – alla de jobb där behovet att förstå det egna och andras känsloliv är stort.

 

25/7/2014

Mediavänsterns djupt odemokratiska våldsromantik kritiseras på ledarplats i DN idag

klippdntre

diagramc

 

24/7/2014

Några dagboksbilder från högsommarens biologiska mångfald

Filed under: Fåglar,Fjärilar,Natur — Björn @ 19:51

picturesett

Foto: Margareta

Sommarlandskap

picturestva

Foto: Margareta

Det mörka Kungsljuset har ett härligt komprimerat blomax.

picturestre

Den Mindre hackspetten vaktar sitt bo.

picturesfyra

Det bör upprepas att en tredjedel av vår mat får vi tack vare de pollinerande insekterna – här ett bi på den uthålliga Rödklinten.

picturesfem

Skogsgräshoppan har nu bytt kostym flera gånger.

picturessex

Grågåsen har nu återhämtat sig fullständigt – en gång utrotningshotad – nu en daglig självklarhet vid Kalmarsund. Vid horisonten skymtar Borgholms slottsruin.

picturessju

Digitalisblomman sjunger nu på sista versen.

picturesatta

Foto: Margareta

Den nyinflyttade – och mycket vackra – Kartfjärilen har ett namn som inte känns självklart när man ser fjärilens ovansida.

picturesnio

Pipdånet är en högsommarblomma.

picturestio

Foto: Margareta

Det blir kanske en kull till för denna Stenskvätta.

pictureselva

Guldvingen lyser som ett gyllene smycke i grönskan.

picturestolv

Foto: Margareta

Också Gulsparven är nu inne på sin andra kull.

picturestretton

Kartfjärilen har som alla fjärilar också en undersida.

picturesfjorton

Den Mindre hackspettens hona syns inte på bilden – hon har nämligen dagskiftet när det gäller ruvningen.

picturesfemton

Blommans vackra färger är en ”tröst för ögat”.

picturessexton

Foto: Margareta

Nu och då händer det att Stenskvättehanen håller sig med en andra fru.

picturessjutton

Älggräset är mycket vackert – det ser man när man tittar närmare.

picturesarton

Foto: Margareta

Invasionen av Sälgskimmerfjärilar fortsätter. Det här exemplaret sågs vid Södra Bäckebo.

picturesnitton

Såpnejlikan är ursprungligen en odlad art – men den ”rymmer” ofta ut i den vilda naturen.

picturestjugo

Ängspärlemorfjärilen är en av ängens många skönheter.

picturestjugoett

Om inte allt för många månader ska denna lilla dunboll flyga 5-600 mil söderut – man tror att Stenskvättorna övervintrar strax söder om Sahara.

picturestjugotre

Foto: Margareta

När Kartfjärilen visar sin undersida förstår man varför den fått sitt namn.

picturestjugotreb

Foto: Margareta

Bakvingens vita fläckar gör artbestämningen av denna Guldvinge lätt.

picturestjugofyra

Gulmåran doftar starkt och gott av nektar.

picturestjugofem

Mindre Hackspetthanen matar ungarna.

picturestjugosex

Sommarens hetta skulpterar molnens former.

 

Lästips idag

Filed under: Allmänt,Familjen,Kultur,Mediekratin,Politik — Björn @ 14:42

klippdntva

 

Older Posts »

Powered by WordPress