Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

29/6/2014

Fotodagbokens bilder börjar smaka högsommar

Filed under: Fåglar,Fjärilar,Natur — Björn @ 20:50

julibilderett

Blå Jungfrun – en mytomspunnen ö i Kalmarsund.

julibildertva

Foto: Margareta

Salepsroten är en exklusiv orkidé som bara finns på Öland och Gotland.

julibildertre

På nära håll är den Gulvingade fältmätaren vackert mönstrad.

julibilderfyra

Den graciösa Fisktärnan häckar vid Lövö.

julibilderfem

Salepsroten pollineras bara av fjärilar – här den ganska ovanliga Ängsnätfjärilen.

julibildersex

Foto: Margareta

Den fullt utslagna Digitalisblomman bjuder humlorna på många nektarställen.

julibildersju

Mitt i den blommande sommaren slår ändå trafikdöden till – den här Mården hann inte över E22:ans flygfältsraka söder om Mönsterås. Bilden togs i dag.

julibilderatta

Gullvivefjärilen är numera en allt ovanligare fjäril – möjlig att se endast på Öland och i Östergötland.

julibildernio

Foto: Margareta

Silvertärnan är mycket lik Fisktärnan – saknar för det mesta Fisktärnans mörka näbbspets.

julibildertio

Landskap vid Kråkerum.

julibilderelva

Salepsroten växer på Enerums alvar strax söder om Byxelkrok, Öland.

julibildertolv

Foto: Margareta

Det är svårt att ankra upp vid Blå Jungfrun – de flesta seglarna går förbi.

julibildertretton

Med ordentlig makroutrustning blir också den Rutiga buskmätaren njutbar.

julibilderfjorton

Enstaka Gräsänder utan ungar kan man nu se – utgörs antingen av ”gräsänklingar” eller honor som misslyckats med häckningen.

julibilderfemton

Den vackra Strandastern pryder nästan hela svenska kusten – påträffas glest i Västerbotten och Norrbotten.

julibildersexton

Foto: Margareta

Den Större strandpiparen ses ofta längs Ölands kuster.

julibildersjutton

Den Gula näckrosens blomkalk är rastplats för många insekter.

julibilderarton

Ängshaverotens stora fröboll har i flera länder gett blomman namnet Getskägg.

julibildernitton

Foto: Margareta

Jag gissar att Ängssmygaren ursprungligen är en nattfjäril som ovanligt nog lyckats med att återvända till livet på dagtid.

julibildertjugo

Elegansen förkroppsligad.

julibildertjugoett

Foto: Margareta

Den vita Fetknoppen har en skirare skönhet än den gula.

julibildertjugotva

Utsikten mot Blå Jungfrun drar till sig blicken – men vad är det som ligger i strandgräset?

julibildertjugotre

Jag besökte föremålet på stranden – och javisst var det en död säl.

julibildertjugofyra

Foto: Margareta

Aspfjärilen har en skönhet som gör den värd att gå i repris.

julibildertjugofem

Foto: Margareta

I Tranans långa hals finns en stor luftstrupe som ger fågeln dess mäktiga röst.

julibildertjugosex

Vitgräsfjärilens läckra färgkombinationer passar i skogens dunkel.

julibildertjugosju

Vänderoten var förr en viktig medicinalväxt – ger sömnmedlet Valeriana.

julibildertjugoatta

Försommarens lövskogar skimrar i grönt.

 

Harvardprofessorn Steven Pinker: De postmodernistiska kulturyttringarna undermåliga – ofta katastrofala

pinkertre

I ovanstående tidskriftnummer kritiserar Steven Pinker återigen humanioras brist på sanningssökande.

Han skriver ordagrant: ”Humaniora är det område där naturvetenskapens insteg har framkallat den starkaste motrörelsen. Ändå är det just det område som tycks vara i störst behov av ett inflöde av nya idéer.

Diagnoser av humanioras bekymmer pekar, helt rimligt, på en antiintellektuell trend i vår kultur och på universitetens kommersialisering. Men en rättvis utvärdering skulle tvingas medge att skadan är delvis självförvållad. Humaniora har ännu inte återhämtat sig från den katastrofala postmodernismen, med dess trotsiga vaghet, dogmatiska relativism och kvävande politiska korrekthet. Dessutom har humaniora misslyckats med att formulera en framåtsträvande agenda.”

Som ett exempel på postmodernistisk ”avskrädesexempel” kan Annika Lantz bok ”Det elfte budet” få gälla.

klippdnarton

 

 

28/6/2014

De verkliga skälen till skolans kris är också kända

klippsvdtretton

 

26/6/2014

Sommartid är den biologiska mångfaldens tid – det syns också i fotodagboken

Filed under: Fjärilar,Natur — Björn @ 21:12

sommarbilderett

Foto: Margareta

Jordtorpsåsen vid Algutsrum på Öland är ett välbesökt naturreservat – blomrikedomen är stor.

sommarbildertva

Makrovärlden erbjuder många sköna upplevelser – som t.ex. denna nattviol.

sommarbildertre

Den som vill uppleva blommor och fjärilar på närmare håll kan i dag göra det på ett sätt som förut inte var möjligt. Många av de vanliga kikarna har numera en så bra närgräns att även små blommor och fjärilar lätt kan studeras. Det betyder att det för många frånstötande infångandet och dödandet av fjärilar – som sedan ska nålas i arkivlådor – i dag inte alls är den rätta vägen till den makroskopiska naturen. Bilden visar en kikare som designats speciellt för fjärilsskådare – näravståndet är bara 50 cm.

sommarbilderfyra

Den Rutiga buskmätaren är en liten vacker fjäril och den ses bra med makroutrustning.

sommarbilderfem

Små mattor av gula Fetknoppar pryder nu marken på många ställen.

sommarbildersex

Foto: Margareta

Vitgräsfjärilen är en läcker skogsfjäril med en kompenserande värmeupptagande mellanbrun grundfärg.

sommarbildersju

Det vackra vita nyponet är landningsplats för många olika pollinerare.

sommarbilderatta

Foto: Margareta

I kulturlandskapet ser man numera allt oftare unga Tranpar dra omkring.

sommarbildernio

Blåvingarna lyser nu i gnistrande blått.

sommarbildertio

Enligt uppgift är den färg som människans öga kan separera ut flest nyanser av just den gröna färgen – bilden kan få en att förstå det.

sommarbilderelva

Foto: Margareta

Den Stora blåklockan äger en stilren skönhet.

sommarbildertolv

Den fridsamma Humlebaggen skräms med ett hotfullt ”mimicry”-ansikte.

sommarbildertretton

Foto: Margareta

Jungfru Marie Nycklar kan ibland bjuda på mycket praktfulla blomkolvar.

sommarbilderfjorton

Det förtjänar att återigen påpeka att den eleganta Aspfjärilen just nu i skiftet juni/juli flyger bland asparnas grenar.

sommarbilderfemton

Foto: Margareta

Smällglimmen är mycket vackrare att se än att höra.

sommarbildersexton

Den skira men giftiga Tulkörten blommar nu i stora ”rabatter”.

sommarbildersjutton

Foto: Margareta

Jungfru Marie Nycklar är kanske Sveriges vanligaste orkidé – möjligen överträffas den av det kamouflagefärgade Tvåbladet.

sommarbilderarton

En för mig okänd Fältmätare – utrustad med ett snyggt ”bälte”.

sommarbildernitton

Foto: Margareta

Den uthålliga Natt och Dag-blomman blommar redan i stora mängder.

sommarbildertjugo

Jordtorpsåsen.

sommarbildertjugoett

Foto: Margareta

Olika pollinatörer har olika färgseende – det vet Styvmorsviolen om – därför lockar den listigt nog med tre färger – ”serveringstiden” är dessutom nästan halvårslång.

sommarbildertjugotva

Brunröd fältmätare.

sommarbildertjugotre

Foto: Margareta

Jungfru Marie Nycklar kan också uppträda i nästan vit version.

sommarbildertjugofyra

Aspfjärilen lever i en för fjärilar farlig biotop – alltså i träden där fåglarna håller till – ett besök på marken kan därför ha ett extravärde.

sommarbildertjugofem

Foto: Margareta

Tordyveln är en dålig flygare – flyger därför mest i den fågelfria skymningen.

sommarbildertjugosex

Lundkovall är ett annat namn för Natt och Dag.

sommarbildertjugosju

De små skogsvägarna lockar en ännu längre in i sommaren.

 

24/6/2014

Sommarens solande får oss att må extra bra

Alla svenskar känner till den sköna effekten av solande – en stund i solskenet kan få oss att må mycket bättre – men det är en kunskap som antisolningsetablissemanget hittills har varit helt ointresserad av att väga in.

När Socialstyrelsen för cirka 25 år sedan startade sin kampanj mot solande gav man i uppdrag åt psykologen Lennart Sjöberg vid Centrum för riskforskning på Handelshögskolan att kartlägga skälen till varför svenska folket så gärna solade. (Lennart Sjöberg: Solstrålningens risker: attityder, kunskaper och riskuppfattning – rapport nummer 3 januari 1994.)

Psykologens enkät till allmänheten visade att det fanns ett tiotal skäl för svensken till att sola. Bland annat – vilket var mycket viktigt – ansåg man sig på flera sätt bli friskare – men som skäl fanns också att man tyckte att man blev snyggare med en jämn solbränna än att fortsätta att vara vintervit. Detta senare tog myndigheterna mycket mer hänsyn till medan svarsenkätens många besked om att de flesta ansåg sig bli friskare hoppades helt över – och det är i ljuset av vad vi nu vet det viktigaste svaret på enkäten.

När man solar är det mycket som händer i huden – det bildas D-vitamin – ett ”solhormon” som har många nu visade hälsoeffekter. Det frigörs också kväveoxider och dessa har gynnsamma effekter på hjärt-kärlsystemet genom att vara blodtryckssänkande. Värmen i huden frigör oxytocin – ett kontakt- och välgörandehormon som på flera sätt får oss att må bättre. Svensk och utländsk forskning visar dessutom att de som solar på alla sätten – även solarium – lever längre.

Det har redan tidigare funnits indikationer på att solandet dessutom frigör må-bra-hormonet endorfin – kroppens eget morfin – och jag har kort skrivit om det tidigare. Endorfinerna är alltså naturliga substanser som på ett värdefullt sätt frigörs i samband med aktiviteter som kan behöva förstärkas. Endorfinerna motverkar smärta och frigörs t.ex. efter kraftig kroppsansträngning – något som ger ett skönt välbefinnande efter ett kraftigt motionspass.

klippdnsjutton

Solandets hälsobringande endorfinhöjningar har nu påvisats i djurexperiment men görs nu i pressen om till något negativt och sjukligt. En slarvig kommentar från t.ex. SVT har framställt solandet som att man ”knarkar på solskenet” – det är ett extremt förgrovande sätt att beskriva endorfinernas nyttiga och hälsosamma effekter.

Fienderna till soldyrkan har framställt solandet som uteslutande en eftergift till fåfängan – att tacka ja till solbrännans förskönande effekter – och det var precis det som Socialstyrelsen gjorde när man underkände enkätens besked om att svenska folket upplevde att man blev friskare av att sola.

Djurforskning har nu alltså visat att solning höjer endorfinnivåerna. Försöket gick så till att man rakade och exponerade möss för ultraviolett strålning fem dagar i veckan under 1½ månads tid och man kunde då se att endorfinet steg i mössen redan efter en vecka. Om mössen fick opiatblockerande mediciner så steg inte endorfinerna och det blev ytterligare en bevisning för att solandet var endorfinhöjande.

Solandets fiender har med detsamma dragit den slutsatsen att all solning är skadlig och kan leda till ett riskabelt solberoende. Många tidningar och tidskrifter har reagerat på det  på sitt sätt sensationella forskningsresultatet och dragit egna slutsatser.

I New Scientist skriver man den 20 juni 2014: ”We have to be careful about spectacularising this world addiction, says Carlton Erickson, who works on addiction at the University of Texas at Austin. Even if an individual truly has no control over their compulsive behaviour – even if they experience highs and lows, tolerance and withdrawal – that doesn’t necessarily make someone an addict”

Säkert är det så att de allra flesta svenskar solar av hälsoskäl och inte av ”knarkskäl” utan att de, som enkäten visade, känner att de mår bättre och blir friskare.

23/6/2014

Sola gärna – läs dagens kopia

nsc

 

21/6/2014

Dagens bilder

Filed under: Fjärilar,Natur — Björn @ 21:42

aspfjarild

Foto: Margareta

Aspfjärilen (Limenitis populi) är Sveriges kanske vackraste fjäril – stor är den också – kan nästan bli en dm mellan vingspetsarna.

aspfjarilc

Foto: Margareta

Det är en ”trädtoppsfjäril” – som flyger just nu – men bara i cirka tre veckor. Den finns i södra halvan av Sverige.

Bilderna togs igår vid Österskog, Öland.

Older Posts »

Powered by WordPress