Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

31/3/2014

Modern hjärnforskning avslöjar alltfler av konstens bedrägerier

En forskargrupp vid universitetet i Milano har visat att stimulerar man utifrån hjärnans ”estetikcentrum” så intensifieras skönhetsupplevelsen.

Om detta skrev man i Social Cognitive and Affective Neuroscience den 12 november 2013 under rubriken ”The world can look better: enhancing beauty experience with brain stimulation.”  Scientific American Mind kommenterar denna forskningsrapport i mars/april-numret 2014.

Forskningsrapporten är ett mycket intressant inlägg i den ständigt pågående konstdebatten, där ibland helt absurda installationer upphöjs till skyarna och förklaras som äkta konst.

Ett exempel på det illustreras av att i senaste programmet av ”På Spåret” hyllade Fredrik Lindström det mycket moderna nya konstmuseet i Kalmar – ett museum som publiken i mycket stor utsträckning bojkottar.

Vi estetiserar hela tiden: ”Aesthetic appreciation is part of our everyday life: it is a subjective judgment we make when looking at a painting, a landscape, or – in fact – at another person.”

Förmågan till skönhetsupplevelse finns alltså avgränsat inbyggd i vår hjärna, vilket indikerar att skönhetsupplevelsen hade för den förhistoriska människan ett direkt överlevnadsvärde.

Det är sedan en längre tid känt att olika av hjärnans kapaciteter som förståelse av matematik, uppfattning av rymd kan förstärkas genom att man aktiverar respektive hjärnområde med svaga strömmar utifrån. Det handlar inte om stora effekter men forskningen visar att hjärnan har avgränsade områden för avgränsade uppgifter – och dessa går att elektriskt stimulera.

Ett speciellt område ökar den estetiska uppskattningen av bilder, t.ex. fotografier.

 

dorsolatcortex

 

Det olivgröna område som betecknas som dorsolateral prefrontal cortex har förmågan att registrera skönhetsupplevelser och också förstärka dem.

I ett mycket intressant försök vid universitetet i Milano fick försökspersonerna dels betrakta 70 abstrakta nonfigurativa målningar och 80 föreställande målningar och foton samtidigt som man registrerade aktiviteten i ”skönhetscentrat”.

Därefter gjorde man om försöket och applicerade en svag elektrisk påverkan utifrån av det aktiverade ”skönhetsområdet” och man kunde då visa att skönhetsupplevelsen intensifierades, vilket bekräftade hjärnområdets kvalitativa och kvantitativa kapaciteter.

Man fick alltså en tydlig intensifierad upplevelse av de föreställande bilderna medan man inte såg någon påverkan av uppskattningen av den abstrakta konsten – något som naturligtvis återigen öppnar debatten om vad konst är och inte är.

Forskarna menar att deras upptäckt också kan leda dig till en ny behandling av depression – vid depressionssjukdomarna har de drabbade oförmåga att uppleva livets olika skönheter och det är ett av många besvärande symtom av sjukdomen. En fungerande elterapi av estetcentrum skulle alltså kunna ge dem tillbaka glädjen över tillvaron och förmågan att njuta av något vackert. Det är frestande att tro att den urgamla elchocks-behandlingen – som ju ibland fungerar utmärkt – har rört vid mekanismerna vid ”estetcentrum”.

Det faktum att vi under miljontals år utvecklat ett speciellt centrum i hjärnan för estetisk upplevelse ger den moderna kritiken av många former av den postmoderna konsten ytterligare bränsle.

29/3/2014

Den en månad tidiga våren ger många motiv till fotodagboken

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 21:10

autumnett

Nu börjar också träden skifta i färg – tona i gulgrönt.

autumntva

Avbildade på samma foto är det lätt att skilja den något mindre Spetsbergsgåsen från våra Grågäss.

autumntre

Det lilla Backskärvfröet har ett vackert blomhuvud.

autumnfyra

Foto: Margareta

Strandskatan är en av strandens verkliga skönheter.

autumnfem

Internationella fridlysningar gör att alla gåsarter ökar – därför dyker också Sädgåsen upp där jag själv aldrig förut sett den – vid Ryssbylunddammen, Rockneby.

autumnsex

Foto: Margareta

Rådjuren flockar sig på Bottorpsslätten söder om Kalmar.

autumnsju

Grupper av träd pryder Ölands slätter – till skillnad från allt monstruösare vindkraftverk.

autumnatta

Foto: Margareta

Havsörnen är alltid ett önskeobjekt för fotografen.

autumnnio

Svalörten är också en tidig vårblomma.

autumntio

I Forsa har den Röda gladan visat sig flera gånger.

autumnelva

Foto: Margareta

Övergumpens vackra rostbruna färg har Gulsparven alltid.

autumntolv

Trastarna återvänder nu till Sverige åtskilligt uppskrämda – och därmed skygga – av den omfattande ”kramsfågeljakten” i Sydeuropa – så också Rödvingetrasten.

autumntretton

Mot den klarblå vårhimlen lyser de gula videkissarna fint.

autumnfjorton

Foto: Margareta

Storspovens starka revirrop är en av aprilvårens mest jublande fanfarer.

autumnfemton

Som ung ringmärkare lärde jag mig att Björktrasten – ja, alla fåglar – har en kroppstemp på 42 grader – det kände jag tydligt när den pricksäkert på Björktrastens manér placerade en spillning innanför min krage.

autumnsexton

Foto: Margareta

Svalörten är ett bra makromotiv.

autumnsjutton

Fotot på den diskreta Ängspiplärkan visar att fjädrarna är fransade – en gång om året måste den byta sina vingfjädrar.

autumnarton

Foto: Margareta

Tranan har nu lämnat flocklivet och delat upp sig i par – familjelivet tar vid.

autumnnitton

Foto: Margareta

Vårflockarna av den Vitkindade gåsen är numera stora.

autumntjugo

Solen lyser över fälten vid Kapelludden, Öland.

 

”Länge leve opartiskheten”

Filed under: Allmänt,Kultur,Mediekratin,Politik — Björn @ 8:56

Så lyder rubriken på en ledare publicerad i Svenska Dagbladet igår – en ledare som tar upp det ständigt aktuella ämnet medias partiskhet. Ledaren kan läsas online eller här nedan.

I en fungerande demokrati ska medborgarna vara opartiskt informerade så att de själva ska självständigt kunna uttrycka sin egen personliga uppfattning när de röstar.

Om allmänheten årtionde efter årtionde överinformeras om vänsterperspektivet och underinformeras om högerperspektivet tar den demokratiska processen allvarlig skada.

 

diagramc

 

Journalistprofessorn Kent Asps redovisning av hur mycket stor skillnad mellan journalister och allmänhet det är i dag visar på ett övertygande sätt att journalisternas samhällsperspektiv ligger långt från allmänhetens – det blir allt viktigare att allmänheten får kompletterande information från andra media än de som presenteras av ”gammelmedia”.

”Internetdemokratin” spelar här en stor och ökande roll.

Naomi Abramowicz skriver: ”Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, var mer negativ. Bjereld, som tidigare hade liknat opartiskhet vid en tvångströja, hävdade att de gamla kraven på opartiskhet inte är tillämpbara i vår digitaliserade tid då samhället har individualiserats och subjektiviserats.”

Det är naturligtvis intressant att få veta att den ofta i media använda statsvetarprofessorn och socialdemokraten Ulf Bjereld inte hyllar objektiviteten trots att han företräder ett akademiskt universitetstänkande som borde vara sanningssökande mer än något annat.

Jag skrev om BBC:s opartiskhetdeklaration den 28 juni 2007 och intressant nog ger de två sökorden opartisk information nästan1miljon träffar och min redovisning av BBC-tankarna har legat först i nu snart sju år.

 

klippsvdsju

 

 

27/3/2014

Den spännande nya hjärnforskningen kommer att avslöja många av det förflutnas ”Kejsarens-nya-kläder”-”sanningarna”

Ett mycket aktuellt exempel på denna forskning finns i marsnumret av Scientific American.

 

scamtva

 

För nu snart 25 år sedan deklarerade den medicinska och politiska ledningen i USA att 1990-talet skulle bli hjärnans årtionde – ”Decade of the brain”. Efter att i flera årtionden fått uppleva att kunskapen om hjärtat och hjärtats sjukdomar prioriterats kändes det mycket tillfredsställande att detta nya viktiga vetenskapliga fält skulle till slut prioriteras och utvecklas.

Mycket har sedan början av 90-talet hänt och framförallt har det senaste årtiondets många hjärnkameraundersökningar – som visat oss hjärnan avbildad ”in action” – gett oss ny och avgörande kunskap.

”Under the decade of the brain” kommer allt mer data som entydigt visar att också den vuxna hjärnan kan bilda nya celler och därmed förbättra funktionen i områden som under livet åldras.

Det faktum att forskningen också kunnat visa att mannens och kvinnans hjärnor till en del fungerar olika hör till de nya och epokgörande upptäckterna som ifrågasätter gamla etablerade politiska sanningar.

Listan över betydelsefulla upptäckter över hjärnans funktioner kan göras lång.

Den vetenskapliga sanningen är större än den politiska!

 

26/3/2014

”Happily marriage means a healthier ever after”

Ovanstående rubrik är hämtad från ett pressmeddelande från Brigham Young University I USA – ett pressmeddelande som bygger på en artikel publicerad i ”Journal of Marriage and Family.”.

Svenska Dagbladet presenterade studien i en liten textruta i söndagens nummer av papperstidningen (se nedan). Jag har läst pressreleasen noggrant och väljer att återge den också med egen text.

Forskarna berättar att man tidigare i ett annat forskningsprojekt har visat att meningsfulla relationer förlänger livet. Man påpekade också att det sedan tidigare länge är känt att äktenskap med mycket ”gnissel” leder till sämre hälsa för båda parter.

För att komplettera den tidigare forskningen har man alltså här vänt på perspektivet och frågat sig ”leder ett lyckligare äktenskap till att parterna blir och förblir friskare”.

Man har använt sig av ett internationellt representativt urval om 1681 gifta personer som man följde under lång tid, dvs. 20 år. Forskarna själva menar att den tidsmässigt utdragna studien är den längsta i sitt slag.

Försökspersonerna fick på en skala 1-4 skatta dels sin lycka och tillfredsställelse, dels förekomsten av äktenskapsproblem. Man kunde då visa att äktenskaplig lycka gjorde kontrahenterna under lång tid friskare. ”But this study also shows happy marriages have a preventative component that keeps you in good health over the years.”

Studien visade också att konfliktfyllda äktenskap ledde till sämre hälsa för de båda. ”Those with higher marital conflict were more likely to report poor health.”

Man kunde också se att ett bra äktenskap uppmuntrade till en bättre livsstil. Man skötte sina hälsokontroller, sov bättre, använde mindre alkohol och hade bättre livsstil för övrigt.

Vi läser nu att Benny Andersson ger ekonomiskt bidrag till Feministiskt initiativ, där Gudrun Schyman – hon som skapat mantrat ”Död åt familjen” – är en av ”talespersonerna”. Självklart finns det konfliktfyllda tvåsamheter som verkligen skulle må bra av att splittras men lika självklart är det att välfungerande tvåsamheter har ett extravärde som man behöver slå vakt om. Stockholm är jordens singeltätaste stad och Regeringen har nyligen förklarat att enföräldersfamiljen fungerar lika bra som familjen med två föräldrar – en familj där den gynnsamma effekten som Brighamforskarna visat inte kan finnas.

Slutresultatet av forskningen kan ses som en självklarhet men är ändå viktig i vår tid när mycken moteld anläggs mot den klassiska kärnfamiljen.

 

klippsvdsex

 

 

 

 

24/3/2014

Ett vårbildscollage ur fotodagboken

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 20:28

frylingett

Foto: Margareta

Kalmarsunds båtliv har ännu inte börjat.

frylingtva

Högt uppe i den döda björken hackade Talltitan på sitt blivande bo.

frylingtre

Foto: Margareta

Rådjursmotiven är svåra att motstå.

frylingfyra

Nu tar Vitsipporna över ”stafettpinnen” från Blåsipporna.

frylingfem

Foto: Margareta

Gransångaren – den första egentliga insektsätaren – har nu anlänt från Sydeuropa.

frylingsex

Bläsgässen flockar sig alltjämt – den sena våren i Ishavskustområdet får dem att dröja kvar än en tid hos oss.

frylingsju

Vårlöken har nu fått fart på blomningen.

frylingattab

Foto: Margareta

Fiskmåsarnas parbildning är i full gång.

frylingnio

Strax efter att alla (nästan) fåglarna gått på vingarna får man förklaringen – Havsörnen flyger förbi.

frylingtio

Foto: Margareta

Kolbodaviken är sedan länge isfri.

frylingelva

Norra Sveriges Gulsparvar övervintrar i södra Sverige – det är snart dags för dem göra resan norrut.

frylingtolv

Foto: Margareta

Rödbenorna börjar nu återvända från vintervistet i Sydeuropa.

frylingtretton

Foto: Margareta

Att ständigt beta tar på krafterna – siestan tas gärna mitt i maten.

frylingfjorton

När traktorn plöjer blir entusiasmen bland måsarna stor.

frylingfemton

Foto: Margareta

Spetsbergsgåsen har ökat markant i antal de senaste åren – den häckar på Grönland, Island och Spetsbergen. Det är en seg art – högsta kända ålder nästan 40 år.

frylingsexton

Vitsippans rotstock kan tydligen bli några tusen år gammal.

frylingsjutton

Ett upphöjt läge förbättrar överblicken över reviret.

frylingarton

Snödropparna har snart gjort sitt – myrorna kan kånka iväg med åtskilliga frön.

frylingnitton

Foto: Margareta

Den gamla Gulsparvhanen är kraftigt gul på bröstet – strecken på den fotograferades bröst gör att man kan gissa att den är 2-3 (?) år gammal.

frylingtjugo

Grodrom är ett omisskännligt vårtecken – bilden togs i Kronobäcks våtmark i dag.

frylingtjugoett

Gransångarens ”tvåstaviga” sång har gett upphov till namnet ”Chiff-Chaff” i England och ”Zilp-Zalp” i Tyskland.

frylingtjugotva

Foto: Margareta

På Bottorpsslätten kryllar det ibland av liv – det vore förfärligt om en vindkraftpark skrämde bort också rådjuren.

 

Alla har inte ”köpt” budskapet om att kött är ”hälsokost”. Dessutom lever vegetarianerna längre.

klippsvt

 

Older Posts »

Powered by WordPress