Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

28/2/2014

Fotodagbokens sista februaribilder

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 20:35

marsbilderett

På Timmernabbsviken myllrar det nu av nykomna vårfåglar.

marsbildertva

SMHI-kartan visar att våren nu erövrat hela Götaland.

marsbildertre

Foto: Margareta

Men vintermatningen lockar fortfarande Större hackspetten – den gillar också jordnötter. Bilden togs genom fönstret.

marsbilderfyra

Tranan är nu överraskande vanlig – trots att det är nästan en hel månad till trandansen vid Hornborgasjön.

marsbilderfem

Foto: Margareta

Nio rådjur betraktade oss nästan avspänt när vi passerade på den lilla grusvägen till Björnö slott.

marsbildersex

Sädgåsen är en ovanlig gås – det ”går” cirka 50 Grågäss på varje Sädgås.

marsbildersju

Hasselhängena sprider nu sitt pollen.

marsbilderatta

De snöfria fälten erbjuder Ormvråken ett helt annat jaktsätt – till fots kan den unna sig ett bra mellanmål på daggmask.

marsbildernio

Foto: Margareta

Vintern har varit skonsam – rådjuren är välnärda.

marsbildertio

De flesta skarvarna har nu vårdräktens vita lårfläck.

marsbilderelva

Snön är sedan länge borta

marsbildertolv

Foto: Margareta

så livet på ekkullen på Mörlundaslätten har åtskilligt att bjuda på – en stor flock Gulsparvar lät sig väl smaka.

marsbildertretton

Den Röda gladan är inte alltid så lätt att få bra kameraskott på – ibland får man som här nöja sig med en bild tagen på långt håll.

marsbilderfjorton

Foto: Margareta

Om några månader är Sångsvansungarna lika vita som sina föräldrar.

marsbilderfemton

Alfågeln övervintrar i bland annat Östersjön – om 2-3 månader går resan tillbaka till fjällen.

marsbildersexton

”Lappvingen” (engelska Lapwing) erövrar nu den stora slätten söder om Kalmar.

marsbildersjutton

Ottenbys hjortar är också välnärda.

marsbilderarton

Vid den gamla ladan på Sjöbottnen, Blankan, är gräset kort och lättbetat för hundratals gäss och svanar.

27/2/2014

Hjärnan bildar nya celler

Filed under: Åldrande,Den friska hjärnan,Motion,Natur,Psykisk hälsa — Björn @ 9:14

Kunskapen om hjärnan växer nu kontinuerligt – dels får vi allt fler bilder tagna med hjärnkamera och då på hjärnan i full aktivitet – och det leder ibland till helt ny förståelse av gamla fenomen.

Den mycket gamla dogmen om hjärnans påstådda oförmåga att under vuxenlivet bilda nya celler utmanas allt mer av den moderna hjärnforskningen.

En forskargrupp om nio personer från Karolinska institutet, universitetet i Lyon och Uppsala universitet och USA:s socialstyrelse (NIH) publicerade den 19 februari 2014 i den vetenskapliga tidskriften Cell en forskningsrapport med titeln ”Neurogenesis in the Striatum of the Adult Human Brain”. Delar av forskningsresultatet publicerades i Cell den 6 juni 2013  under rubriken ”Dynamics of hippocampal neurogenesis in adult humans.”

För nu mer än 15 år sedan visade forskning på taxichaufförer – som hade kört i New York i mer än två års tid – att deras hippocampus växte – det blev något av ett startskott för det nya vetenskapliga synsättet på hjärnans överraskande stora plastiska förmåga.

Hjärnforskarna vet numera att i stort så bildar alla däggdjur under vuxenlivet nya hjärnceller: ”In most mammals, neurons are added throughout life in the hippocampus and olfactory bulb.” Försöksdjur stimuleras av ökad luktexposition, berikad miljö, sociala kontakter och motion och det leder alltså till ökad cellbildning i hippocampus.

Forskargruppen från Karolinska institutet har nu kunnat visa att en tredjedel av hjärncellerna i hippocampus förnyas under livet. Man har kunnat se att hos vuxna personer bildas det 700 nya celler varje dag och det resulterar i en årlig nyproduktion på nästan 2 procent.

Hos människan går inte – som hos däggdjuren för övrigt – de nya cellerna till luktbulben utan används istället i striatum – ett område som har betydelse för vårt minne och det abstrakta tänkandet. Forskargruppen har alltså kunnat visa att det finns ett unikt spridningsmönster av hjärncellerna i just människans hjärna: ”Our findings demonstrate a unique pattern of neurogenesis in the adult human brain.”

DN:s vetenskapliga reporter Karin Bojs redogjorde förtjänstfullt för det nya forskningsresultatet i sin krönika den 23 februari 2014. Den kan läsas online eller här nedan.

 

hjarnceller

 

 

26/2/2014

Ett bildcollage från den gröna vintern som har övergått i vår

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 20:51

bildcollageett

Utsikt mot Mörlunda kyrka.

bildcollagetva

Stort ”kackalorum” vid Emån, Trånshult.

bildcollagetre

Foto: Margareta

Hjortarna vid Ottenby springer fritt söder om Karl X:s mur.

bildcollagefyra

Islossning i Timmernabbsviken.

bildcollagefem

De tidigaste vårblommorna – Snödropparna – har startat.

bildcollagesex

Grågässen har denna vinter glädjande nog varit en daglig ”följetong”.

bildcollagesju

En orädd Alfågelhona fiskade vid piren i Gräsgårdshamn.

bildcollageatta

Brunte – i flera versioner.

bildcollagenio

Några skarvar på Piren i Gräsgård – är det de svenska tro?

bildcollagetio

Knipa i mellandräkt.

bildcollageelva

Strandavsnitt norr om Kårehamn.

bildcollagetolv

Foto: Margareta

Blomningssäsongen är inledd – de mycket vackra Snödropparna tillhör primörerna.

bildcollagetretton

Hägern är något av en enstöring – men under flyttningen kan den bilda överraskande stora flockar.

bildcollagefjorton

Foto: Margareta

Hjortarna vid Ottenby.

bildcollagefemton

Kårehamns lyktstolpe uppskattas av Havstruten.

bildcollagesexton

Smältvattnet skummar kring stenarna i  forsen i Emån.

bildcollagesjutton

Kanadagåsen är stor och tung men flyger bra.

bildcollagearton

Den skickligt klättrande Trädkryparen är väl kamouflerad.

bildcollagenitton

Foto: Margareta

I stort sett varje dag har Sångsvanen bjudit på sin skönhet – här vid Kastlösa, Öland.

25/2/2014

Jazzen är en tidig ”installation” i kolossalformat

Den moderna hjärnforskningen avkastar hela tiden nya spännande resultat. Sedan flera år har man kunnat konstatera att den nya hjärnforskningen petar hål på mycket gamla – gärna politiskt korrekta – påståenden om för människan viktiga upplevelser.

Nu har en forskargrupp vid John Hopkins University i Baltimore gjort en mycket intressant hjärnstudie på improviserande jazzmusiker.

Forskningsrapporten är publicerad i ”Neural Substrates of Interactive Musical Improvisation: An fMRI Study of ’Trading Fours’ in jazz, Charles J. Limb, et al., PLOS One, DOI: 10. 1371/journal.pone.0088665, published online 19 February 2014.”  Den kommenteras i Medical News Today den 22 februari 2014 under rubriken ”Brain scans of jazz musicians unveil language and music similarities”.

Musiken var en självklar del i min uppväxt. I vårt hem fanns en flygel och pappa spelade fiol. Mina föräldrar hade nog så ofta musikalisk salong hemma, varvid någon av gästerna trakterade flygeln och ackompanjerade då pappa vid hans fiolspelande. Han gjorde också ett försök att lära mig spela fiol men orken tröt både hos mig och hos honom – då visste man ingenting om de 10 000 gångernas ”axiom”.

Själv tyckte jag och har hela mitt liv tyckt mycket om musik och av pappas musikval lärde jag mig tidigt att älska folkmusiken som Kristallen den fina, Vem kan ro utan åror och Ack Värmeland du sköna. Det sista musikstycket fick jag med tiden en speciell känsla för eftersom pappa var från Värmland och själv gärna spelade sin barndoms vackraste visa – han älskade förstås också texten till musiken.

Den enda musik jag utöver pappas spelande hörde var förstås den som fanns på radio – Jussi Björling var en favorit – och grammofonen bjöd på Thore Erling och Glenn Miller.

Sommartid bodde vi ute vid Västerbottenskusten ända nere vid stranden av Bottenhavet och kring sommarstugan stod det orörda landskapet storskaligt och jungfruligt.

Som liten pojke sjöng jag mycket à Capella när jag gick genom den sommarvackra skogen och min glada barnröst höll jag för mig själv som solist bland tallar och granar.

Pappa var landsfiskal och hade en del krångel med markägaren och vid ett tillfälle när tomten skulle utvidgas råkade jag vara närvarande och bonden sade – på bred Västerbottniska – helt plötsligt när han såg mig ”och där är ju pojken – han sjong se vackert!!

Efter att ha vuxit upp med en kärlek till den enkla folkmusiken och dåtidens Evergreens blev det en fullständig chock för mig när jag fick höra Bengt Hallberg jazzifiera Ack Värmeland du sköna – han styckade upp de vackra tonräckorna till näst intill oigenkännliga hackbitar och från den upplevelsen har jag aldrig återhämtat mig.

Upplevelsen blev en av flera epifanier som i grunden förändrat mitt liv!

Hör gärna Jussi Björling sjunga Ack Värmeland du sköna på nätet. När du hör texten tänk dig då den lika uppstyckad som Bengt Hallbergs jazzifierade tolkning – så blir det ytterligare klart vad jag menar.

Det fantastiska är nu att mer än 50 år senare kommer vetenskapliga analyser av jazzmusikernas sätt att spela – dvs. deras sätt att stycka vackra tonlängor till oigenkännlighet -och dessa forskningsresultat får mig att känna djup tillfredsställelse för min barndoms musikupplevelser och en slutgiltig förståelse av den för mig nästan alltid helt onjutbara jazzmusiken.

Forskningsprojektet vid John Hopkinsuniversitet gick ut på att 11 framstående manliga jazzpianister i åldrarna 25-26 år lades i hjärnkamera och under tio minuter fick improvisera jazz på för dem bekant sätt. Inne i kameran simulerades en klaviaturbild plus deras händer så att de själva kunde, som på vanligt sätt, improvisera med varandra.

 

Figure 3

 

Bilden visar tydligt att det jazzifierade improviserandet aktiverade syntax- och språktolkningsområden i hjärnan medan den semantiska tolkningen av musiken bromsades.

Forskarna skriver: ”We’ve shown in this study that there is a fundamental difference between how meaning is processed by the brain for music and language”.

Man formulerade sig också så hör: ”Brain interprets music as syntax rather than semantics”.

Denna mycket viktiga forskning gjord på improviserande jazzmusiker visar tydligt hur intellektuell jazzmusiken kan bli och personligen är jag övertygad om att bland många av de ”snåriga” fugor som den klassiska musiken bjuder på härskar samma intellektualiserande av musikstyckena – och därmed går den semantiska – alltså känslomässiga – innehållet i musiken förlorad.

Denna forskning – och säkert mycket annan i framtiden – visar att jazzen i mycket stor utsträckning är en mycket tidig ”jätteinstallation” som lurat många av Västerlandets ”musikdiggare” – framförallt de tondöva.

24/2/2014

Våren och Tranan är här

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 19:55

tranbildett

Dagens lilla bildserie – tagen på mindre än en minut – är en välkomsthyllning till en av vårens mest kända vårfåglar – Tranan.

tranbildtva

Sedan en vecka är det nu meteorologisk vår i större delen av Götaland och Tranorna flyger nu in i ökande antal.

tranbildtre

Fågeln brukar inte komma på allvar förrän i slutet på mars men den har i år slagit något av ett rekord och kommit in nästan en månad ”för tidigt”.

tranbildfyra

Ett par uppehöll sig i dag på Mörlundaslätten och det faktum att de var två talar direkt för att de just flugit in från nordtyska kustområdet. Den röda fläcken på hjässan skapas av blodfyllda blodkärl.

tranbildfem

Fågeln jagades hårt på 17- och 1800-talet och var under 1900-talet i stort sett helt utrotad i södra Sverige.

Den kände ornitologen Gustaf Kolthoff skrev 1907: ”Nutidens långskjutande gevär bidraga äfven helt säkert till hennes försvinnande och snart utrotande från sydliga Sverige.” I Svensk Fågelatlas står det ”Vid 1900-talets mitt betraktades Tranan som en ren vildmarksfågel med sin huvudsakliga förekomst på Norrlands otillgängliga myrområden.”

Det är viktigt att ha i minne när nu jägare i allt större utsträckning vill få fridlysningen av fågeln hävd, så att den återigen kan bli föremål för nöjesjakt. Allmänheten ser på saken med helt andra ögon – varje vår reser tusentals människor till Hornborgasjön för att se på trandansen.

tranbildsex

Fåglarna på Mörlundaslätten flög sedan vidare in i våren – dagen bjöd på hela 12 plusgrader.

 

 

23/2/2014

Fungerar fridlysningen?

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 8:54

sangsvanar

Jakt får inte bedrivas från motorfordon – t.ex. bil. Får bilen användas till att skrämma bort den fridlysta Sångsvanen – när den tillfälligtvis under flyttningen passerar Öland??

Dagens klipp – en ledare ur DN

Filed under: Familjen,Kultur,Mediekratin,Politik,Psykisk hälsa — Björn @ 8:43

dnklippfem

 

Older Posts »

Powered by WordPress