Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

31/1/2014

Det friska sättet att se

Från välkända Massachusetts Institute of Technology publicerades den 26 januari 2014 en intressant forskningsrapport under rubriken ”Expanding our view of vision” och det stod att läsa om i Nature Neuroscience.

Forskningen på – hur vi på rätt eller fel sätt uppfattar vår omvärld – är fortfarande i sin linda men avkastar ibland mycket spännande resultat.

I boken ”Den översvämmade hjärnan” av professor Torkel Klingberg tas problemet med att vi översköljs av information upp.

Många praktiska test har nu visat att den moderna storstadsmänniskan har en bristande verklighetsuppfattning som ibland är rent av monumental.

Det mest kända exemplet är den video där två lag av spelare kastar en boll mellan sig samtidigt som en till gorilla utklädd person går rakt genom spelarfältet. Upprepade visningar av videon avslöjade att en mycket stor del av dem som åsåg spelet inte alls lade märke till det märkliga intrånget av gorillavarelsen. Numera finns det ganska många sådana här experiment som visar på storstadsmänniskans ibland mycket stora oförmåga att rätt tolka sin visuella omvärld.

För att få ett grepp om hur hjärnan tolkar synbilder har en grupp vid Massachusetts Institute of Technology gjort ett banbrytande experiment.

Man visade bilder för personer som samtidigt fick sin hjärna registrerad med magnetencefalografi – som mäter magnetfälten kring hjärncellerna – och de avbildades också med MRI-kamera – en kamerateknik som registrerar den lokala blodtillströmningen i hjärnan och som därvid visar var de aktiva områdena finns.

Försöket bestod av att 16 frivilliga försökspersoner fick – under samtidig dubbel kameraövervakning över sina hjärnor – titta på 92 bilder som visade ansikten, djur, andra naturföreteelser och av människan tillverkade föremål.

mnt

Vänster bild visar aktiveringsområdet i synbarken efter 50 millisekunder och höger bild visar aktiveringsområdet efter 15 hundradels sekunder.

Kameraregisteringarna visade att efter 50 tusendels sekunder hade det som ögonen uppfattat nått till synbarken på hjärnans occipitallob. Redan efter 12 hundradels sekunder hade hjärnans reaktion på bilderna börjat skickas in till djupare delar av hjärnan och efter 15 hundradels sekunder hade impulserna nått fram och tolkats i nedre tinninglobens bark. Där sker tolkning av komplexa former och kategoriseringar.

Det mycket intressanta med detta experiment är att man visar att när hjärnans verklighetsuppfattning är frisk och ostörd kablas intrycket mycket snabbt in till rätt tolkningscentraler i hjärnans bas. Forskarna kunde se att på denna korta tid klarade försökspersonerna att utan vidare att skilja mellan växter och djur.

Detta experiment visar med all tydlighet att de ibland helt otroliga feltolkningar – som det med den osedda gorillan – visar att vanliga människor i vanlig stressande storstadsmiljö kan ha en grovt fel uppfattning av omvärlden.

Laboratorieförsöket visar att i den friska hjärnan uppfattas under friska omständigheter verkligheten snabbt och adekvat och tolkas rätt inom 15 hundradels sekund – en förmåga till snabb reaktion som förstås är av stor betydelse i t.ex. trafiken.

Forskarna planerar nu att gå vidare och se hur visuella minnen behandlas i detta viktiga varseblivningssystem.

 

 

30/1/2014

God sömn viktig för hälsan

Vi sover uppemot 30 år av våra liv och det blir allt mer vetenskapligt bekräftat att kvaliteten på alla dessa år av sömn är mycket viktig. Det senaste är att man upptäckt att hjärnans celler inte bara laddar ny energi utan också under sömnen eliminerar olika giftiga ämnen som försämrar hjärncellernas funktion.

 

lakartidn

 

I senaste numret av Läkartidningen som har denna dramatiska framsida finns det en mindre dramatisk nyhet som är värd att återge. Artikelinnehållet är hämtat från den kända amerikanska läkartidningen JAMA den 11 december 2013.

Sedan en längre tid tillbaka är det känt att människor som har långvariga andningsuppehåll under natten blir under dagen trötta och okoncentrerade och löper t.ex. större risk att somna bakom ratten – med ibland förfärliga följder förstås, men med hjälp av en andningsmask förbättras sömnen avsevärt.

 

cpapmask

 

Forskningen börjar nu alltså mer intressera sig för inte bara direkt de sömnförbättrade effekterna av CPAP-maskerna (Continuous Positive Airway Pressure) utan också vilken betydelse det har för våra vanligaste sjukdomar.

I Spanien gjordes under tiden juni 2009 till oktober 2011 på 24 sjukhus en studie på 194 patienter med högt blodtryck.

Det viktiga med denna undersökning var att alla patienterna hade dåligt kontrollerad blodtryckssänkning och de tog i snitt 3,8 läkemedel för att få en blodtrycksnivå som under ett dygn landade på medeltrycket 144/83.

Hälften av de nästan 200 försökspersonerna slumpades till CPAP-behandling under 12 veckor eller till att hamna i kontrollgruppen, som alltså inte fick CPAP-behandling.

Efter de 12 veckornas behandling kunde man konstatera att de som klarat av att använda CPAP:en mer än 4 timmar per natt fick en sänkning av det diastoliska blodtrycket med 3,2 mm med en spridning på 1,0 till 5,4. De som hade en större blodtryckssänkning än 3,1 karaktäriserades också av de alltså använde CPAP:en mer än 4 timmar per natt. Det fanns alltså ett samband mellan förlängd CPAP-användning och ytterligare förbättrat diastoliskt blodtryck.

Denna typ av forskning är viktig därför att man går vidare och tar reda på vilka sjukdomsrisker som minskar när nattens sömn under ännu längre tid förbättras med hjälp av den övertrycksandning som CPAP:en ger. Forskarna vill förstås att denna typ av forskning förlängs och att man förhoppningsvis kan få bekräftat att hjärt-kärl-katastrofer som stroke och hjärtinfarkt minskar av CPAP-behandlingen.

29/1/2014

”Motvinden” ökar i de mycket landskapsförfulande vindkraftsparkerna

spaniensnurror

 

Den stora, öppna och vackra Bottorpsslätten en knapp mil söder om Kalmar har just befriats från hotet av en nyuppförd vindkraftspark – denna gång räckte det med behovet av att skydda det på slätten omfattande fågellivet.

Men det finns glädjande nog helt nya och andra krafter som motverkar uppställandet av de monstruöst stora vindsnurrorna – och det är ekonomiska krafter.

I USA har man just nu – vid årsskiftet – tagit bort de stora skattelättnader som tidigare fanns för vindkraftindustrin i landet.

Tyskland förvånade världen då man efter kärnkraftkatastrofen i Japan förklarade att Tyskland successivt skulle avveckla all sin kärnkraft. I linje med nytänkandet har det lett till att kolkraftanvändningen under 2013 nådde en höjd som man behöver gå 20 år tillbaka i tiden för att hitta jämförbara nivåer till.

Samtidigt har ekonomi- och energiministern Sigmar Gabriel förklarat att man inte längre har råd att subventionera vindkraftindustrin på samma sätt som förut – han förklarar att subventionerna kommer att reduceras med en hel tredjedel.

För mig är det självklart att den internationella utvecklingen kommer att tvinga om inte finansminister Borg så i alla fall hans efterträdare att plocka bort alla de skattelättnader som får vindkraften att trots allt överleva.

I Sverige finns en förening med namnet Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL) och den arbetar framförallt för att förhindra den otäcka förfulning av landskapet som utströdda vindkraftverk åstadkommer.

De flesta svenskar är så estetiskt begåvade så att de störs av de storskaliga vindkraftparkerna. Människan har ett behov av att i orörd natur söka rekreation och återhämtning och den möjligheten minskar i takt med att vindkraften får breda ut sig. Detta syns också i det faktum att den folkliga opinionen mot vindkraft ökar i styrka – framförallt när vindkraftsindustrin vill placera sina monstruösa maskiner nära bebyggelsen.

Den från den politiska befriade tvångströjan avgående politikern Mats Odell skrev en mycket bra översiktsartikel i Svenska Dagbladet den 28 januari 2013. Den har i papperstidningen rubriken: ”Lönsamheten blåser sin kos”. I onlineversionen fick artikeln rubriken ”Dags att trappa ned stöden till vindkraft”.

Artikeln är i sin helhet mycket läsvärd och går alltså läsa online på Svenska Dagbladet eller i en kopia här nedan.

 

lonsamhet

 

 

28/1/2014

Fotodagbokens sista januaribilder

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 19:46

vinterbilderett

När 90 procent av svenska fågelbeståndet har rest söderut kan ibland det övervintrande stadsfågelbeståndet bjuda på litet ersättningsmotiv – bilden visar kanalen vid Lindö, Kalmar.

vinterbildertva

De ljusa vingovansidorna har gett Grågåsen dess namn.

vinterbildertre

Den nybildade isen på Slottsfjärden erbjuder nu nya viloplatser för Gråtrutarnas flockar.

vinterbilderfyra

Denna Kråka är nog – till skillnad från många andra vinterkråkor – helsvensk.

vinterbilderfem

Den närmaste Gråsiskan tonar i brunt – det är nog en Brunsiska – en Europeisk ras av fågeln som började flytta in i Sverige för 10-15 år sedan.

vinterbildersex

Grågässen blir allt vanligare – därmed gör allt fler också övervintringsförsök.

vinterbildersju

Alla vinterns stadsfåglar är inte tama – den skygga Smådoppingen dök flitigt.

vinterbilderatta

Man kan på Bläsandhanens hjässa ana den kommande bläsen.

vinterbildernio

Vita varianter av fåglarna blir aldrig vanliga – höken ser dem allt för väl.

vinterbildertio

Jag fasar för den tid när Grågåsen – en gång i princip utrotad i Sverige – blir jaktbar igen.  Samma gräsliga djurplågeri kommer då med all sannolikhet att upprepas – för varje hagelsvärmsdödad gås flyger uppskattningsvis fem vidare med hagel i kroppen. Upprepade undersökningar (minst fyra) gjorda under ett halvt århundrade har visat att det är så.

vinterbilderelva

Vid Stentippen, Kalkstad, uppehöll sig den 21 januari bortåt 200 kråkfåglar – Kajor och Gråkråkor – alla sannolikt influgna från öster. Under häckningstiden finns knappast någon Kråka där.

vinterbildertolv

I vinterdräkten återstår inte mycket av Skrattmåsens svarta sommarhuva.

vinterbildertretton

Flocklivet ger trygghet åt Gråtrutarna – många ögon upptäcker Duvhöken långt i förväg.

vinterbilderfjorton

En vacker trädkvartett uthärdar nu de hårda vintervindarna vid Bröttorpsören, Öland.

27/1/2014

Leninpriset – en ”muta” från extremvänstern

Filed under: Allmänt,Åldrande,Kultur,Mediekratin,Politik,Psykisk hälsa — Björn @ 9:14

Att en till ett stort pris nominerad person tackar nej hör till det extremt ovanliga, men alla låter sig inte mutas av 100 000 kronor – läs DN-artikeln om att Susanna Alakoski tackat nej.

Hur många och vilka som för övrigt tackat nej till Leninpriset får vi inte veta – ordföranden i Jan Myrdal-sällskapet, Cecilia Cervin (76 år), vill inte berätta det – säger att det är en intern hemlighet. Hon sitter i Landskronas kommuns styrelse som representant för VPK.

När man tackar nej till Leninpriset går man förstås miste om hela 100 000 kronor – så de som har tackat nej har reagerat mycket kraftfullt.

”Höjd över alla tvivel” ska förre mångårige KGB-samarbetaren och miljonären Jan Guillou nu ta emot priset – han kan idag inte förklara varför.

 

dnklipptva

 

Läs gärna också Naomi Abramowiczs ledarblogg i Svenska Dagbladet i dag den 27 januari 2014.

 

svdblogg

 

 

25/1/2014

Några färska dagboksbilder från sydöstra Sveriges alltjämt gröna vinter

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 19:53

bilderett

Solbelyst lockar Alvaret även vintertid.

bildertva

Denna dåliga kopia av SMHI:s snödjupsbild visar att vintern alltjämt är grön i sydost.

bildertre

Foto: Margareta

Ute i södra Kalmarsund är det isfritt – Garpens fyr ligger utanför Bergkvara.

bilderfyra

Många Råkor övervintrar för närvarande i Kalmar – sommartid är det tvärtom – i hela Småland häckar sammanlagt bara 12 par. (Fåglarna i Sverige 2012)

bilderfem

Ölands Alvar

bildersex

Foto: Margareta

I ”mellandräkten” är Bläsandhanen mycket brokig.

bildersju

En sen äppelsort erbjöd fruktätarna ett dukat bord i Bergkvara.

bilderatta

En stor flock Sidensvansar kände sig inbjuden till kalaset.

bildernio

Trots att landskapet är snöfritt har kylan ändå islagt innerskärgårdarna.

bildertio

Foto: Margareta

När vänliga människor bjuder på bröd blir trängseln stor.

bilderelva

En ung Skrattmås prövar på att övervintra.

bildertolv

Foto: Margareta

Bränningarna vid Stenåsabadet, Öland, lyser vita.

bildertretton

Den Vitkindade gåsen blir allt vanligare – några få börjar också på att försöka övervintra.

bilderfjorton

Foto: Margareta

Ett sätt att uthärda vintern är att sova bort stora delar av tiden.

bilderfemton

Denna lilla gulbenta trut är inte svensk – vad det är för en art/ras vet jag för närvarande inte.

bildersexton

Garpens fyr är numera sommartid bland annat en konferensanläggning – fyrbyn är väl underhållen.

bildersjutton

De snöfria fälten erbjuder mycket att äta för alla gräsätarna.

bilderarton

Vägen till Möckelmossen, Öland, bjuder på sommarföre.

 

23/1/2014

Insjuknandet i demenssjukdomarna minskar kraftigt

I den vetenskapliga tidskriften New Scientist den 11 januari 2014 finns en mycket intressant och spännande artikel som också redaktionen reagerat extra på och därför låtit det bli huvudnyhet på tidskriftens omslagssida.

 

newscientist

 

Artikeln är en fyrsidig noggrann redogörelse för färska forskningsresultat vad beträffar Alzheimerdemensen och övriga demenser – allt detta skrivet av Liam Drew, som är vetenskapsjournalist och neurobiolog vid University College of London.

Artikeln är läsvärd i sin helhet – jag avger några kommentarer kring enskilda enheter i det skrivna.

 

dementia

 

I en mycket övertygande figur visar forskarna i The Lancet att insjuknandet i demens bromsats mycket kraftigt under en 20-årsperiod. Som bilden visar har insjuknadet i demens i åldrar upp  till 90 år bromsats överraskande kraftigt. 1989 fick var fjärde 65+:are demens – 20 år senare hade risken sjunkit kraftigt och bara 1 av 6 drabbades av sjukdomen. Det är en mycket sensationell sänkning av denna för äldre personer mycket allvarliga sjukdom.

Enligt den ursprungliga prognosen skulle man i England kring 2008 ha 900 000 personer med demens men siffran stannade istället på 700 000. Och detta gäller inte bara England utan siffror från andra undersökningar talar för att demensen minskar överallt: ”There is emerging evidence that the dementia rate in developed countries has fallen.”

Två tredjedelar av demenssjukdomarna består av Alzheimerdemensen som ju är en mycket otrevlig form av demens och det är nu förstås mycket glädjande att insjuknandet i sjukdomen enligt två Lancetundersökningar visar att det är i avtagande.

En procent av äldre i åldersintervallet 60-70 år har demens – siffran stiger sedan till 5 procent i åldersintervallet 70-80 år. Som figuren visar har minskningen av insjuknande skett i framförallt högre åldrar.

Denna glädjande utveckling har förstås lett till att man med ”förstoringsglas” söker efter rimliga förklaringar till det kraftigt dämpade insjuknandet.

Och svaren är många. Ett viktigt svar kommer från två undersökningar i Danmark, där man tittat på den mentala hälsan hos personer födda 1905 och 1915. I den undersökningen var man noga med att när de olika åldersklasserna skulle jämföras skulle man se till att den fysiska hälsan var på samma nivå och då gjorde man den överraskande upptäckten att de som var födda 1915 var betydligt smartare än de som var födda 1905 – de hade fått en uppväxt och ett liv som på flera sätt har varit mera stimulerande och utvecklande än det som 1905:orna hade fått. .

Forskarna menar att det som har hänt och som har skapat den stora skillnaden i insjuknande mellan de två engelska undersökningsgrupperna är att flera för hjärnan gynnsamma faktorer har kommit till.

Utbildningen har ökat – både kvalitativt och kvantitativt – skoltiden har blivit längre. Människor har numera mera intellektuella aktiviteter både i arbetet och på fritiden. Befolkningen i sin helhet har bättre hälsa. Människorna har fått bättre ekonomier och sociala aktiviteter fortsätter att vara en av många stimulerande aktiviteter.

Forskarna säger: ”Cognitive function is modifiable right across the life course.”

Till stimulansen av den äldre människans hjärna har nu på det senaste dryga decenniet kommit de många impulserna från moderna multimedia. Även om många människor stegrar sig inför användningen av t.ex. datorer ökar dock andelen ”Internetseniorer” och det finns all anledning att räkna med att det bidrar till den gynnsamma utvecklingen.

Sedan menar forskarna också att ”What is good for your heart is good for your brain”! Mycken forskning på försöksdjur och människor visar att slutar man röka, sänker sitt kolesterol och börjar motionera så förblir också hjärnans blodkärl friskare.

Kosten har successivt också förbättrats och forskarna menar att som något av ideal kan man sätta upp Medelhavskosten.

Forskarna är eniga om att många av de gynnsamma faktorer som kommit med den moderna utvecklingen har bidragit till att demensrisken har kraftigt reducerats. Forskarna menar också att detta kan vara bara början av en utveckling som leder till att demenssjukdomarna blir ännu ovanligare.

 

Older Posts »

Powered by WordPress