Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

30/3/2013

Stadslivet stressar – livet på landet gör oss friskare

I mars-april-numret av Scientific American Mind finns en intressant artikel med rubriken ”Big City Blues: Mounting evidence shows how city living can harm our mental health”.

Artikeln är skriven av forskaren Andreas Meyer-Lindenberg. Han är psykiater och chef för Central Institute for Mental Health i Mannheim, Tyskland. Söker man på hans forskarnamn på PubMed får man hela 259 träffar – alltså titlar på alla de vetenskapliga rapporter han medverkat i. Den omfattande listan visar att han har gedigen forskarbakgrund.

I Sverige pågår för närvarande en intensiv diskussion om hur man vid planeringen av nya stadsdelar ska integrera komponenter från landsbygden, komponenter som bland annat svensk forskning visat sig vara gynnsamma för människors hälsa – det senaste exemplet är Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

 

 

Denna mycket svårtolkade bild ska illustrera det nästan ibland kaotiska upplevandet av storstadens förvirrande ingredienser – bilden är alltså tagen ur Scientific American Mind.

Meyer-Lindenberg påpekar att redan nu lever mer än hälften av jordens människor i städer som blir allt större och år 2050 kommer 2/3 av jordens människor att göra det – utvecklingen mot megastäder går snabbast i Kina.

Den tidiga urbanisationen har gett oss värdefulla delar av den västerländska utvecklingen som renässansen, industrialiseringen och globaliseringen. Men den ”folkvandring” som skett och nu sker in mot städerna är en dramatisk utveckling som människosläktet aldrig tidigare utsatts för.

Ytligt betraktat finns det klara fördelar med att bo i städer – översikten visar att stadsbon tjänar mer, äter bättre mat och har bättre hälsovård.

Men storstadslivet har sina bekymmersamheter. Andreas Meyer Lindenberg skriver: ”Recent studies indicate that memory and attention can suffer in urban environments, and psychologists have long known that city life takes an emotional toll.”

Och det är framförallt den mentala hälsan som tar stryk i städerna: ”Urbanites are more likely to suffer from anxiety and depression, and the risk of schizophrenia increases dramatically among people raised in a city.”

Andreas Meyer-Lindenberg påpekar att det är speciellt barnen som tar stryk av storstadslivet: ”Some researches have calculated that children born in cities face twice, if not three times, the risk of developing a serious emotional disorder as compared with their rural and suburban peers.”

Andreas Meyer-Lindenberg konstaterar i sin artikel någonting mycket viktigt, nämligen att modern forskning numera kunnat visa att förekomsten av mentala störningar i storstäderna inte är ett resultat av att mentalt sköra personer i större utsträckning än andra har vandrat in i städerna.

”Epidemiologists have ruled out the most obvious answers – namely, that people at risk for developing emotional disorders are more drawn to urban areas. Instead certain aspects of metropolitan life appear to incline the brain toward mental illness.”

Forskningen på städernas ogynnsamma mentala effekter är ändå relativt färsk och det gör att man inte säkert vet vad som skapar stadsbons ökade förekomst av ångest och depressionssjukdomar och schizofreni. Man menar att buller kan ha betydelse, pollutionen och kanske framförallt det sociala trycket i form av ökad konkurrens och svagare socialt stöd. Det senare något som det lilla samhället ute på landsbygden i stor utsträckning erbjuder när människor där har det svårt.

Bland annat en svensk studie har visat att schizofreni är vanligare i städerna men Andreas Meyer-Lindenberg ger inte så mycket för den vetenskapliga hållbarheten i de studierna. Han skriver: ”Such research is invaluable but relies on a coarse  (grov) metric: the frequency of clinically diagnosed psychiatric patients.”

Det är ett välkänt fenomen också för mig – en bekant till mig, vars dotter utvecklade schizofreni dröjde flera år med att informera släkten om att det rörde sig om schizofreni.

Andreas Meyer-Lindenberg har därför visat att man måste göra studier med hjärnkamera för att kunna synliggöra de skadliga effekter som stadslivet har på framförallt barnet. Vid stresstest som Andreas Meyer-Lindenberg och medarbetare gjort, har man kunnat visa att ”stressbanor” belastas extra mycket hos stadsbarn – det rör sig alltså om de nervbanor som ”spårar ur” vid depression, ångest och andra mentala störningar. ”The social strain of urban living engages specific stress circuits in the brain – circuits known to go awry in mood disorders and other mental illnesses.”

Andreas Meyer-Lindenbergs epokgörande forskning bestod i att han lade unga studenter i hjärnkamera och samtidigt utsatte dem för ett mycket stressande test i vilket de redan i undersökningssituationen kritiserades och nedvärderades.

Andreas Meyer-Lindenberg hade valt försökspersonerna så att 1/3 kom från storstad, en annan tredjedel från småstad och en tredjedel från landet och utfallet blev mycket tydligt. De som vuxit upp på landet fick inte de negativa stressmönster i hjärnan som de andra två grupperna fick:  ”In our study, the amygdala seemed almost impervious (oemottaglig) to stress among villagers and was only moderately active among those from small towns. For big city residents, stress kicked it into overdrive.”

Och detta trots att samtliga reagerade på stresstestet med blodtrycksförhöjning, pulsökning och stresshormonökning, alla personerna – även de från landet – bekräftade i efterhand att de känt sig stressade.

Ett utvidgat försök gjordes om med dubbelt så många studenter – nämligen 70 stycken – och man fick då samma resultat – hjärnkamerabilden visade tydligt vilka som vuxit upp och levde i staden: ”In each experiment, we could readily identify city residents by brain scan alone.”

Forskarna kartlade också en annan del av hjärnan som är sammankopplad med den körsbärsstora amygdalanervcellsknuten och man fick samma resultat där.

Man identifierade också faktorer som minskade stressens betydelse och då kunde man se att ett kontaktnät bestående av nära och kära minskade stressens effekt och man tror också att själva landsbygdsuppväxten har en skyddande effekt och det ska noggrannare kartläggas i nästa forskningsprojekt: ”A lack of green space, noise and other environmental factors may also contribute to pACC and amygdala dysfunction, a possibility we plan to pursue in future imaging tests.”

Denna forskningsinsats är extra viktig eftersom den objektiverar de skadliga inflytanden på hjärnan som människor ibland tydligt känner av, men som de också ibland helt förnekar – men ”fotot” av hjärnaktiviteten ljuger inte.

Det finns säkert många storstadsbor som pendlar till jobbet 1-2 timmar per dag och säger sig tycka att det är OK – men kamerabilder av deras hjärna skulle säkert ge ett helt annat besked.

Amygdala visar tydligt på människors egentliga upplevelse av uppväxt- och livsmiljö.

Jag har själv på grund av mina studier tillbringat många år i städer som Malmö, Lund, Uppsala och Umeå. Men jag är född i Stensele, uppvuxen i Nordmaling och Järnäsklubb, har tillbringat långa tider i Råneå, Tålebo och Österås och bor nu – och trivs – sedan 13 år i Ålem – en liten by tre mil norr om Kalmar.

 

 

 

 

 

 

 

 

29/3/2013

Islossning i Kalmarsund

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 9:28

Islossningen i Kalmarsund är nu inne i slutskedet.

De öppna vattenytorna lockar till sig tusentals andfåglar – men strandkanten består ännu av is.

Bortom sundet tonar Öland i blått – tittar man noga ser man bilfärjan i Färjestadens hamn.

28/3/2013

Svensken respekterar naturen

Filed under: Familjen,Kultur,Natur,Politik,Psykisk hälsa — Björn @ 8:57

Dagens text är detta klipp ur DN.

Den svenska respekten för naturen syns också hos den svenska turisten – svenska föräldrar som tar sina barn på tjurfäktning utgör en extrem minoritet.

 

27/3/2013

Bild idag

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 14:05

Foto: Margareta

Ett halvsovande Storskrakpar i Alsterån, Brotorp, Ålem inväntar idag bättre tider.

26/3/2013

Den sena vintern har sina egna bilder – alla tagna idag

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 19:25

Majestätiska moln skulpterar sig själva på senvinterns himmel över Kalmarsund.

Grågässen väntar på islossningen.

De många gässen lockar en ung Havsörn till en extra rekognosceringssväng.

Efter Duvhökens angrepp landar så småningom kråkfågelflocken i björktoppens relativa trygghet.

Den stora slätten söder om Kalmar täcks alltjämt fläckvis av litet snö.

Skogsduvan hade förr lokalt namnet Blåduva – den gör skäl för det namnet också.

Rådjuren väntar också på våren.

Snöfria ytor ger bra bete för de många Grågässen.

I den kalla vinden andas ändå våren…

Havsörnen sträckte vidare mot norr.

Vinden hjälpte Fasantuppen med den höga ”svansföringen”.

Många hundra gäss höll till vid Hagby.

Påsken bjuder på fullmåne

Filed under: Natur — Björn @ 9:32

Månens av infallande meteoriter ärrade yta syns tydligt i den kalla och klara kvällsluften. Bilden togs klockan 18:28 igår från kökstrappan.

25/3/2013

Bild idag

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 9:26

De finska (?) vinterkråkorna har nu i Lillån, Mönsterås, fått sällskap av några djärva vårfåglar – två Gråhägrar. Bilden togs igår.

Older Posts »

Powered by WordPress