Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

30/1/2012

En bild ur dagboken

Filed under: Natur — Björn @ 19:41

Den första vintersnön ger åt de skördade majsfältens stubbåkrar en lysande ljus botten.

”Strindberg ville göra vännerna till dödsfiender”

Det är rubriken på en fyrsidig artikel i Dagens Nyheter idag skriven av journalisten och författaren Nathan Shachar.

Som läkare har jag länge funderat över hur det kommer sig att psykopater – som skriver och säger ett liv, men som lever ett helt annat – oemotsagda får skörda devot beundran av en idoldyrkande kulturelit – och det får de göra utan att någon blir genomlyst ”inifrån”. I yrkeslivet för övrigt blir ju psykopater nästan alltid förr eller senare avslöjade – men uppenbarligen inte så i kulturlivet.

Eftersom jag tillhör den stora majoriteten svenskar som inte gillar Strindberg läser jag idag med stor tillfredsställelse Nathan Shachars mycket genomlysande kritik av personen August Strindberg – kulturikonen av första klass.

Artikeln rekommenderas verkligen till läsning i sin helhet.

Jag gör här några korta nedslag.

Nathan Shachar skriver ordagrant: ”Det är inte Strindbergs litterära status som måste omvärderas, även om en hel del av hans verk är upphaussade utan hans personliga vandel”. Nathan Shachar menar att man – när det gäller August Strindberg – inte kan skilja på personen och verket.

Detta gäller också i princip allt framgent. Den nya Internetdemokratins – om man så vill – obarmhärtiga öppenhet gör det idag omöjligt för enögda beundrare att höja sina falska ikoner till skyarna – alltför många kunniga personer kan idag fatta pennan och ge den helt motsatta bilden.

Nathan Shachar fortsätter: ”Vi lär få många smakprov på Strindbergkulten under den stundande jubelfesten. Mannen som svek sina vänner, gjorde pannkaka av sitt privatliv och förslösade fasta och andra tillgångar med ivern hos en pyroman, upphöjdes till socialt och ideologiskt dygdemönster”.

Nathan Shachar skriver också: ”Hos Strindberg finns det ingen röd tråd, ingen inre logik, som knyter samman anhalterna, ingen växande distans, självkännedom och självdisciplin som ackumuleras under färden. En stor trötthet, men ingen jämförlig visdom, vilar tungt på den åldrande Strindbergs axlar”.

Nathan Shachars analys är obarmhärtig. Han fortsätter: ”Ombytligheten förmörkade som bekant också hans mänskliga förbindelser. Lika saklöst och oförmedlat som han växlade mellan idéer och övertygelser – lika lättvindigt for han fram med sina närstående. I en handvändning var en trogen drabant och vän för livet brännmärkt som avfälling, eller en älskad kvinna demaskerad som demon. Detta var ett mönster, djupt nedlagt i hans karaktär, en böjelse han inte kunde och knappast försökte lägga band på. Den nutida psykiatrin sätter en ära i att etikettera och bokföra aparta anfäktelser: Jag vet inte om den uppmärksammat Strindbergs syndrom: den tvångsmässiga impulsen att slå sönder det som man haft kärast; att förvandla vänner till dödsfiender”.

Nathan Shachar avslutar den långa analysen ordagrant: ”Det vore klädsamt om vi, som i ett sekel hyllat busen och glömt bort hans offer, sparade en smula av all den rökelse som snart skall tändas till Strindbergs ära och ägnade litet av spaltutrymmet till att ära den som äras bör”.

28/1/2012

Dagens lästips

Filed under: Allmänt,Evolution,Kultur,Mediekratin,Politik — Björn @ 19:44

Jag har presenterat Steven Pinkers bok två gånger förut men väljer trots det att lyfta fram den igen. Boken är av utomordentligt stor vikt och behöver därför all uppmärksamhet den kan få. Ni som har pappersupplagan av Dagens Nyheter – hoppa inte över detta stora lässtycke.  Tyvärr finns recensionen ännu så länge inte online – rimligen därför att boken ju till sina grundtankar är mycket mediekritisk – varför jag väljer att själv lägga ut recensionen på min hemsida.

Jag beklagar att texten är liten och svårläst men hoppas att den blir läst ändå.

Björn

27/1/2012

En dagboksbild

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 19:15

Korsnäbben är en märklig fågel. Redan nu – i bister vinterkyla – kan honan lägga sina ägg och börja sin ruvning. Inte nog med det – den är småfågelvärldens främsta ”atlet”. Den kan flyga iväg med en kotte som väger mer än 1/3 av fågelns totala vikt.

Fotot togs idag vid Idhultesjön.

Källa: Prismas stora fågelbok

26/1/2012

Den förhistoriskt levande människan har optimala D-vitaminvärden

En av den senaste tidens allra viktigaste forskningsrapporter om D-vitamin dök upp i British Journal of Nutrition den 23 januari 2012. Rapporten har rubriken: ”Traditionally living populations in East Africa have a mean serum 25-hydroxyvitamin D concentration of 115 nmol/l”.

Rapporten är mycket viktig och märkvärdig.

I Västvärlden pågår nu en omfattande diskussion om vad som är optimala värden av D-vitamin i blodet och här bidrar denna undersökning med viktiga siffror. Forskarna bakom rapporten är fem stycken och kommer från universitetet i Groningen, Holland.

Man skriver ordagrant: ”Populations with traditional lifestyles having lifelong, year-round exposure to tropical sunlight might provide us with information on optimal vitamin D status from an evolutionary perspective”.

För att få full förståelse av hur vi som nutidsmänniskor ska bäst återerövra D-vitaminets fulla potential är det alltså viktigt att vi förstår de evolutionära förutsättningarna.

Forskarna skriver ordagrant: ”Cutaneous synthesis of vitamin D by exposure to UVB is the principal source of vitamin D in the human body”.

Det är alltså här inte tal om att påstå att födointaget av D-vitamin är av någon som helst betydelse.

Forskarna fortsätter: ”Our current clothing habits and reduced time spent outdoors put us at risk of many insufficiency-related diseases that are associated with calcaemic and non-calcaemic functions of vitamin D”.

Forskarna är alltså övertygade om att D-vitaminbristen står bakom en rad sjukdomar i Västvärlden.

Människan anses ju ha sitt ursprung i Afrika och det är därför relevant att titta på hur folkslag som stannat kvar ”hanterar” D-vitaminfrågan. De holländska forskarna har tittat på två folkslag från Tanzania som ligger omedelbart söder om Ekvatorn.

Bilden är ”reglementsenligt” lånad från Wikimedia Commons.

Försökspersonerna bestod av 35 massajer och 25 jägare/samlare från Hadzastammen. De var alla i 35-årsåldern och är förstås utomordentligt mörka i huden – har hudtyp nummer 6. De har ganska litet kläder på sig och är utomhus större delen av dagen och bor inte i städer.

Massajerna hade i snitt 119 nmol/l medan Hadzafolket hade 109 nmol/l. Den person som nådde allra högst upp i sitt D-vitaminvärde hade 170 nmol/l.

Intressant var att se att D-vitaminvärdena i serum inte påverkades av BMI, kön eller ålder. Det avviker kraftigt från hur det är hos oss, där äldre ofta har avsevärt lägre värden än medelålders och yngre.

Eftersom massajerna inte får i sig något D-vitamin via kosten visar denna analys att via solning kan mycket optimala nivåer uppnås. Den svenska sommarsolen är liksom den tropiska mycket stark och kan rätt utnyttjad säkert bidra till att förbättra svenskens situation avsevärt.  Massajerna är för övrigt kända för att trots sin kost, som är mycket baserad på mjölk och kött, ha mycket litet av hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna sammanfattar: ”People with traditional lifestyles, living in the cradle (vaggan) of mankind, have a mean circulating 25(OH)D concentration of 115 nmol/l”. Mycket få svenskar når upp till denna höga nivå.

För den som är extra intresserad av att försöka förstå hur D-vitaminet på så naturligt sätt som möjligt kommer människan till godo är denna rapport av avgörande betydelse.

25/1/2012

En bild ur dagboken

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 19:14

Många utländska fågelgäster livar nu upp den Småländska iskanten – här ett litet utsnitt ur en stor flock ryska (?) Sothöns i Timmernabben idag.

24/1/2012

”Inga självmord efter DBT-behandling”

Rubriken ovan är hämtad från ett nyhetsinlägg från www.svt.se den 19 januari 2012.

Ett fullbordat självmord är en katastrof och en mycket stor tragedi.

Skaparen av den kognitiva terapin, Aaron Beck, var på besök i Sverige år 2006. I samband med hans besök kom en forskningsrapport som visade att i ett material hade den kognitiva terapin minskat självmorden dubbelt så mycket som vanlig psykodynamisk terapi.

Socialstyrelsens experter, Mia Ramklint och Lars Hellgren, riktade i september 2009 i Läkartidningen mycket allvarlig kritik mot hela svenska BUP-verksamheten och deras sätt att hantera självmordskandidater. Mia Ramklint och Lars Hellgren påpekade att den vetenskapliga modell för att förebygga självmord som funnits sedan 20-30 år inte alls tillämpats ute på BUP-mottagningarna. Istället för att gå efter den vetenskapliga universitetsmodellen arbetade BUP-personalen efter en politiserad, psykodynamisk modell.

Det är därför av stor vikt att ett projekt vid BUP i Stockholm nu redovisar mycket stor framgång. Anledningen till det är att man använt sig av en variant av Kognitiv Beteende Terapi som har benämningen Dialektisk beteendeterapi. Den används för ungdomar med svår känslomässig instabilitet och svårt självskadebeteende – självmordsrisk.

Man har nu utvärderat 35 patienter som behandlats med DBT sedan 2006. I materialet fanns 26 självmordsbenägna patienter – några hade gjort upprepade självmordsförsök. Men efter insatt DBT försvann självskade- och självmordsbeteendet på bara ett drygt halvår. Man har nu följt upp gruppen ytterligare och kunnat visa att på fem år har inte ett enda självmord skett i Stockholm bland de patienter som fått DBT.

En av patienterna är Caroline, som innan hon fick DBT-behandling prövade en rad andra terapier utan effekt. Hon får i slutet av SVt:s text frågan ”Hur mår du idag?” och hon svarar ”Fantastiskt, jag har ordnat upp hela mitt liv. Jag har en pojkvän, många vänner, jag tar hand om min familj och tar hand om mig själv framför allt”.

Framgångssagor av detta format gör det allt svårare för den snart hundraåriga freudianismen att framstå som den psykologiska överideologi som dess ”troende” menar att den är.

Older Posts »

Powered by WordPress