Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

29/4/2011

Bild idag

Filed under: Natur — Björn @ 19:28

Kabblekan praktblommar i Kronobäcks våtmark, Mönsterås den 28 april.

28/4/2011

Dagens bild

Filed under: Natur — Björn @ 9:12

Solens strålar når fortfarande ända ner till markskiktet i alskogen, Beijershamns naturreservat på Öland – något som ger liv åt otaliga miljoner vitsippor.

Fotot taget den 24 april.

 

27/4/2011

En nationell lycka – för första gången

I just denna månad startar England som första nation någonsin en nationell undersökning av förekomsten av lycka i den engelska befolkningen. Det seriösa forskningsuppdraget har gått till Office for National Statistics – ungefär svenska SCB.

Om detta märkliga projekt skriver den vetenskapliga tidskriften New Scientist den 16 april 2011 och ger ämnet hela sju sidors utrymme.

Många enskilda forskare och författare har under de senaste trettio åren gett sig på ämnet men som absolut pionjär kan den engelske filosofen, författaren och Nobelpristagaren Bertrand Russell pekas ut. Hans bok kom i Sverige ut redan på 50-talet – själv läste jag den under det tidiga 60-talets år.

Många andra författare och forskare har gett sig på att skriva i ämnet – vilket har resulterat i åtskilliga böcker, några av dem visas här – men undersökningarna som ligger till grund för böckerna har gjorts av enstaka forskargrupper men ingen har därmed den mycket breda bakgrund som den engelska nu får.

Men för den som varit intresserad av ämnet har det länge funnits olika forskningsfakta att studera – sociologiprofessorn Jonathan Freedmans bok kom ut 1978, själv läste jag den i augusti 1981. Författaren tillbringade en tid i Sverige vid Lunds universitet men är nu emeritus i Kanada.

I inledningen till artikeln i New Scientist står det ordagrant ”April 2011 is set to be not the  cruellest month but the happiest, when the UK becomes the first nation in the world to officially record the happiness of its citizens”.

Att denna satsning görs är för att man vill hjälpa medborgarna till “better life decisions and help win support for wiser social policies”.

 

Engelsmännen kommer att få besvara fyra frågor:

Overall, how satisfied are your with your life nowadays?

Overall, how happy did you feel yesterday?

Overall, how anxious did you feel yesterday?

Overall, to what extent do you feel the things you do in your life are worthwhile?

 

New Scientists långa artikel består av flera intervjuer med olika personer som på flera sätt kan mycket om lyckans förutsättningar men forskningen är ändå mycket ny och utvecklas snabbt, varför det finns divergerande synsätt på hur kartläggningen ska gå till.

Att denna forskningsinsats kommer nu finns det flera förklaringar till, men bland annat har undersökningar visat att människor verkar må sämre idag än tidigare. Tilliten till medmänniskan fanns för 50 år sedan i USA och England hos 60 procent av befolkningen – nu är det bara 30 procent som har denna tillit. Människor uppges också vara mindre tillfredsställda med sina jobb och sina äktenskap och ungdomarna mår i USA, England och Australien liksom i Sverige sämre än förut.

Personligen är jag övertygad om att mycket av de försämrade välbefinnandesiffrorna har sitt ursprung i den mentala miljöförstöring som massmedia sedan många årtionden ägnar sig åt. Dåliga nyheter är goda nyheter för pressen men destruktiva för den läsande allmänheten!

Den långa artikeln ägnar sig inte åt att föregripa resultatet av den engelska undersökningen men menar ändå att det finns en rad faktorer som får oss att må bättre, känna lycka – ja livsglädje. Harvardprofessorn Daniel Gilbert nämner vänskap, hälsa, pengar (upp till en viss nivå), sömn och sex.

Ett alldeles färskt forskningsresultat som kastar ett nytt ljus över vår förmåga att uppleva lycka är att förmågan att leva i nuet är starkt kopplad till vår livsglädje.

I vår tids i särklass framgångsrikaste psykologi – Kognitiv Beteende Terapi – är förmågan att se det positiva en avgörande och mycket viktig komponent.

 

 

 

 

26/4/2011

Bild idag

Filed under: Natur — Björn @ 19:12

Lövträdens skira grönska är också ett härligt vårtecken.

Foto: Strömsrum den 26 april.

Unga européer med lägre D-vitamin i blodet har mer av ”förstadium” till åderförkalkning

Filed under: Åldrande,Den friska hjärnan,Hjärtat,Kost,Ljus,Politik — Björn @ 17:20

Sedan det blivit klart att åderförkalkningsrisken ökar hos äldre med låga d-vitaminnivåer har man förstås undrat över om förstadier till detta kan ses hos unga.

En niomannaforskningsgrupp vid irländska universitetet i Cork publicerade i den vetenskapliga tidskriften Annals Nutrition Metabolism den 8 april 2011 en rapport med rubriken ”Relationships between vitamin D status and cardio-metabolic risk factors in young European adults”.

Forskarna undersökte D-vitaminnivåerna hos 195 friska personer i åldrarna 20-40 år hämtade från Island, Irland och Spanien. Island ligger på 64:e breddgraden, Irland 51:a och Spanien på 42:a breddgraden. Värdena togs under vintern.

Man kartlade förekomsten av ett ”förstadium” till åderförkalkningssjukdomarna som kallas Syndrom X. I hela gruppen hade 17 procent Syndrom X.

Medianvärdet på D-vitamin var 53 nmol/l. I Island var värdet 42, Irland 53 och i Spanien 67 nmol/l.

Man kunde också se att mindre än normalvärdet 50 nmol/l hade 66 procent av islänningarna, 43 procent av irländarna och 30 procent av spanjorerna. Bara på Island hittade man direkta bristvärden dvs. mindre än 25 nmol/l och det återfanns hos 11 procent hos islänningarna.

De som hade lägst D-vitaminnivåer hade 2½ gånger så mycket av Syndrom X, vilket talar för att redan i det friska åldersintervallet 20-40 år kan man börja se för blodkärlen skadliga effekter av för litet solning.

Trots det svenska ”antisolningsetablissemangets” varningar för sydliga solresor är det på vintern många svenskar som åker till spanska Costa del Sol – värdet av det synliggör utomsvenska forskare alltmer.

 

 

 

 

Rapsfjärilen – Pieris napi – tre dagboksbilder

Filed under: Fjärilar,Natur — Björn @ 9:01

En av fjärilsvärldens riktiga vårprimörer – Rapsfjärilen – flyger redan nu i södra Sverige – snart har den som få andra fjärilar erövrat hela Sverige ända upp i norr. Som primör skiljer den sig från de andra tidiga vårfjärilarna, genom att den inte övervintrat som fullutvecklad insekt utan just nu kommit ur sin puppa.

Den lysande vita fjärilen syns lång väg – och det är meningen. Den borde vara ett lätt offer för alla insektsätande fåglar – men den försvarar sig effektivt genom att vara mycket illasmakande – den är alltså egentligen en ”flygande varningstriangel”.

På grund av sin giftighet har den därför ”råd” att också flyga när det på grund av lägre temperatur går långsamt att flyga – vilket det gör i mulet väder – och det är den nästan ensam om att kunna.

Linné gav fjärilen namnet Papilio napi. Det nu använda svenska namnet är egentligen i mina ögon riktigt dåligt. Engelsmännen och amerikanarna döper den efter hur den ser ut – ”Grönribbad vitfjäril” (Greenveined white) – och inte som i Sverige efter vad den äter som ”barn”.

 

Källa: Nationalnyckeln

Fotona togs den 25 april i Lilla Vickleby lund, Öland.

 

23/4/2011

Bild ur dagboken

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 21:28

För 100 år sedan var den Bruna kärrhöken en mycket sällsynt fågel i Sverige – den fanns på bara tre kända häckningslokaler. 1919 fridlystes fågeln och en i början försiktig ökning tog vid. Idag har en fantastisk återhämtning skett och det finns nu cirka 15000 par i landet.

Källa: Svensk fågelatlas och Birds in Europe.

Bilden togs vid Petgärde träsk, Öland, den 22 april.

Older Posts »

Powered by WordPress