Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

31/1/2011

Några nytagna bilder från ett vintrigt Öland

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 18:59

Överallt vid Ölands ännu öppna kuster ser man nu stora mängder Storskrakar. Hanarna har nu ätit sig till en vackert rosa eller krämgul bröstfärg.

I inre delen av hamnen i Kårehamn ligger fiskebåtarna Jenny och Beda infrusna.

Höstens stora Sidensvansflockar lever nu vidare i små grupper. Om inte alltför länge bär resan tillbaka till Finland och Ryssland.

Vinterns rådjursflockar kan bli stora – vid Ventlinge hade hela 19 djur samsats om födan.

Sommarfjällens speciella andfågel – Alfågeln – övervintrar nu som bäst vid Östersjöns öppna kuster – på bilden en hona.

Islagda innerhamnar kan just nu bäst begagnas av de dykande änderna.

Fälthararna samsas just nu ovanligt väl – gruppen som hararna ingick i bestod av 8 individer.

Vindsnurrornas förledande vita skönhet lurar allt färre svenskar – bullret kan vara mycket besvärande.

Foto: Margareta

Taknocken är för Ormvråken en bra spaningsplats.

Moderna sjömärkesfärger är nästan självlysande.

Karl den X:s mur blockerar också vägen för rådjuren.

Storskrakhonan är förstås anspråkslösare färgad än hanen – men vacker ändå.

Isen täckte förut hela Kalmarsund men nu har den på ett vårlikt sätt släppt från fastlandssidan.

De fyrbenta djuren – t.ex. rådjuren – kompenserar nu något för den uttunnade fågelfaunan.

Sedan en längre tid håller nu en – eller två – Kungsörn till på Öland – närmast häckar arten på Gotland – spridning på gång??

Dovhjortarna bildar under vintern större flockar.

Solande står för 80 procent av D-vitaminet i England

Filed under: Åldrande,Kost,Ljus,Politik — Björn @ 9:31

Några forskare har i England och Skottland gjort en intressant jämförelse av D-vitaminnivåerna i norra och södra delen av den stora ön.

Om detta publicerade elva forskare från universitetet i Aberdeen en forskningsrapport i den vetenskapliga tidskriften ”Osteoporos International” den 18 november 2010. Rapporten har titeln ”Sunlight and dietary contributions to the seasonal vitamin D status of cohorts of healthy postmenopausal women living at northerly latitudes: a major cause for concern?”.

Forskarna påpekar att många D-vitaminundersökningar är otillräckliga därför att det är få som har följt D-vitaminhalten i blodet under en längre tid och under de olika årstiderna. I denna undersökning mättes D-vitaminnivåerna en gång i kvartalet, alltså fyra gånger per år.

Dessutom mätte man halten D-vitamin på två helt olika breddgrader – dels vid Aberdeen i Skottland på 57:e breddgraden och vid Surrey i södra England vid 51:a breddgraden. Det kan vara skäl att påpeka att 57:e breddgraden ligger i höjd med Falkenberg – Växjö och 51:a i höjd med Bryssel.

För att komma bort från den D-vitamindämpande effekten av det sämre vädret i Skottland mätte man också UVB-instrålningen med polysulfonbelagda filmstrimmor.

De undersökta grupperna var 518 postmenopausala kvinnor i åldersintervallet 55-70 år. I den här gruppen var alla kvinnor vita.

På sommaren hade kvinnorna i Skottland 43 nmol/l D-vitamin i blodet medan kvinnorna i södra England hade 62 nmol/l – alltså betydligt högre. På vintern var samma siffror 28 respektive 40 nmol/l. Siffrorna uppvisar i norr påtagliga bristvärden och man kan inte låta bli att förvåna sig över att skillnaderna är så stora.

Kostintaget var 80-100 IE D-vitamin per dag, varför man då kunde se att 80 procent av blod-D-vitaminhalten kom från solandet.

Denna engelska undersökning visar att även att relativt små breddgradsskillnader – som i detta fall 6 breddgrader – kan ha stor betydelse för D-vitaminbildningen.

Det betyder förstås att liknande studier måste göras i Sverige som har 13 breddgrader mellan Ystad (55:e breddgraden) och Kiruna (68:e breddgraden).

Av politiska skäl har SMHI – när det gäller att redovisa den svenska sommarens ”solliga” – tvingats räkna in de i norra Sverige långa soliga nattimmarna, trots att i stort sett ingen är uppe då, utan alla sover bort den nattliga soltiden.

Dessutom är solljuset för svagt. Det bör påpekas att (mid-)nattssolljuset i Norrland och norra Sverige är i stort sett värdelöst ur D-vitaminsynvinkel. När solen står under 30 grader över horisonten tränger inga UVB-strålar ner till markytan.

I den engelska forskningsrapporten gör man följande sammanfattning och konklusion: ”These longitudinal data show significant regional and ethnic differences in UVB exposure and vitamin D status for postmenopausal women at northerly latitudes. The numbers of women who are vitamin D deficient is a major concern and public health problem”.

25/1/2011

Svenska ungdomars kondition försämras

Ett forskarlag vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm har i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica just publicerat en oroande rapport som visar att tonåringarnas kondition försämras. Nyheten har omnämnts i många svenska media – i DN får den en helsida den 23 januari 2011.

Forskarna har sedan 1987 ergometercykeltestat 265 16-åringar och vid uppföljning 2007 kunde man visa att syreupptaget bland pojkarna gått ner från 3,0 l/min. till 2,5 l/min. För flickornas del från 2,5 l/min. till 2,2 l/min.

Man vet från andra studier att ungdomar som tränar fysiskt presterar bättre i de teoretiska skolämnena som språk och matematik. Modern hjärnforskning visar att motion hos unga försöksdjur får hjärnan att växa – det finns all anledning att tro att detta gäller också för människan.

Dålig kondition är också en allvarlig riskfaktor för att senare i livet utveckla hjärt-kärlsjukdom. Andra studier visar att dålig kondition fördubblar risken att i vuxen ålder dö i förtid.

Forskarna menar att det snabbaste botemedlet heter ökad skolidrott men självklart måste även föräldrarna tänka på att aktivera sina barn – gärna i form av trevlig familjemotion. Det gäller också att minska stillasittandet framför datorskärmarna.

Dagens Nyheter presenterar ett trevligt exempel på att – om skolan vill – kan motion utgöra ett bra inslag i veckans skolschema. I skolan i Saltsjö-Duvnäs har man tre hela idrottstimmer per vecka och i de två mellandagarna är det inlagt en halvtimmes rörelse – barnen kan t.ex. gå hinderbanan på skolgården.

Det är väl känt att det blir en lugnare och avspändare stämning i klassrummen timmarna efter motionspassen.

24/1/2011

Bilder ur dagboken

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 17:05

Foto: Margareta

På södra Öland är snötäcket ställvis tunt. Det underlättar för Ormvråken i jakten på smågnagare.

De flesta Ormvråkar flyttar söderut – en del så långt som till till västra Afrika, ett mindre antal övervintrar i södra Sverige.

Men vintern är i år ovanligt kärv – alla klarar inte övervintringsförsöket.

Kulturvänsterns elitism djupt odemokratisk

Filed under: Allmänt,Kultur,Mediekratin,Politik — Björn @ 9:41

Vid Svenska Filminstitutets Guldbaggegala år 2006 gick i stort sett alla Guldbaggar till Alfredssons film ”Fyra nyanser av brunt” – men den blev publikmässigt en katastrof, då de betalande biobesökarna uteblev nästan helt. Kaj Pollacks film ”Såsom i himmelen” fick då inte en enda Guldbagge och det synliggjorde än en gång det jättestora gapet mellan proffstyckarna och den stora allmänheten.

Kaj Pollacks film – som publikmässigt gjorde stor succé i Sverige – kom sedan att erövra hela världen på ett sätt, vad jag kan förstå, som ingen svensk film tidigare gjort – ännu två år senare gick den för fulla hus i Australien.

Nu visar ”kulturmaffian” sitt fula tryne igen.

Den nu i särklass mest sedda svenska filmen är Colin Nutleys ”Änglagård – tredje gången gillt” men den är inte nominerad för en enda Guldbagge av Filminstitutets jury.

Helena Bergström säger i Expressen den 21 januari 2011 ”Det här handlar inte bara om Colin Nutley, utan om hela fin- och fulkulturdebatten. Det som är folkligt är fult”.

Helena Bergström sätter därmed fingret på den politiskt ömmaste punkten som visar att Svenska Filminstitutet avlägsnar sig från sitt viktigaste uppdrag, nämligen att själv förstå och uppskatta den breda folksmaken.

Colin Nutley konstaterar själv i dagens Aftonbladet att hans filmer dragit in hela 450 miljoner, varav 45 miljoner gått till Filminstitutet. Filminstitutets projektpengar till honom har han alltså själv i praktiken betalat flera gånger om.

I dagarna har kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth också uttalat sig kritiskt om den inskränkt ”navelskådande” kultureliten.

Paret Nutley-Bergström kommer att bojkotta Guldbaggegalan.

23/1/2011

Brottslingar ofta ADHD-sjuka

I Sverige har vi haft en sedan många år mycket utdragen konflikt angående behandlingen av barn med ADHD-syndromet.

Konflikten har stått mellan å ena sidan försäkringskasseläkaren Leif Elinder och sociologen Eva Kärfve och å andra sidan barnneurologen Christopher Gillberg.

En domstol slog till slut fast att Christopher Gillberg – trots att han lovat alla patienterna sekretess – måste lämna ut sitt forskningsmaterial och konflikten gick då så långt att Gillbergs medarbetare förstörde hela forskarmaterialet.

Rättssystemets syn på sekretessen är märklig. Om en mördare biktar sig inför en präst – och det framkommer att han gjort det – kan inte det juridiska systemet kräva att prästen ska bryta sekretessen.

Nu har några forskare gjort en omfattande undersökning på Norrtäljeanstalten och där kunnat visa att så många som 40 procent av de intagna har en obehandlad ADHD. Man kunde också visa att fängslade ADHD-personer hade mer uttalade symtom än ADHD-patienter på psykiatrisk mottagning. I en normalbefolkning beräknar man att bara cirka 5 procent har ADHD.

Nu pågår en behandlingsstudie vars resultat kommer att publiceras snart. Rimligen kan man dock inte räkna med att behandlingen ska få full effekt eftersom den sätts in först i vuxenlivet.

Konflikten speglar i högsta grad kollisionen mellan sociodynamiskt psykologiskt tänkande och en på biologi baserad psykiatri.

Forskningsrapporten betitlas ”Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) among longer-term prison inmates is a prevalent, persistent and disabling disorder”. Rapporten är publicerad i BMC Psychiatry, 10:112, online den 22 december 2010.

21/1/2011

”Äta frukt är bra för hjärtat”

Så lyder en rubrik i Sveriges Radios vetenskapsprogram – det handlar om en färsk forskningsrapport som också GP kommenterade den 19 januari 2011. Originaltiteln är ”Fruit and vegetable intake and mortality from ischaemic heart disease: results from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC)-Heart study” publicerat den 19 januari 2011 i den vetenskapliga tidskriften ”European Heart Journal”.

Forskningsresultatet bygger på att man har följt 313000 européer med en medelålder på 54 år (45-85) under 8 års tid under vilken 1636 personer dog. I början av uppföljningen kartlade man försökspersonernas sätt att äta och tittade speciellt på intaget av frukt och grönt.

Man kunde då visa att för varje frukt/grönt-portion om 80 gram så sjönk dödligheten med 4 procent. De som åt 640 gram frukt och grönt om dagen minskade alltså dödligheten i hjärtinfarkt med 22 procent jämfört med dem som åt 160 gram/dag.

Exempel på ett 80-gramsintag kan vara en liten banan, ett medelstort äpple, en liten morot.

Medelintaget för den stora gruppen var fem portioner per dag och man kunde som förväntat se att Medelhavsländerna Grekland, Italien och Spanien hade högre intag medan Sverige hade lägre intag. Bara var femte person kom upp i ett intag om 640 gram/dag, dvs. 8 portioner.

Viktigt är att påpeka att man kalibrerade för rökning, motion och alkohol.

I en kommentar till studien påpekar en välkänd auktoritet, professor Michael Marmot, att en kostomläggning till mera frukt och grönt även minskar risken för vissa cancerformer, sänker blodtrycket och minskar därför risken också för hjärnblödning.

Forskningsresultatet är förstås viktigt eftersom för närvarande många vetenskapligt mycket dåligt baserade dietförslag är i svang.

Older Posts »

Powered by WordPress