Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

31/10/2010

Dagens bild

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 17:28

Steglitsen är en ovanlig fågel på det sättet att den ”påannonserar” sig BÅDE visuellt och akustiskt. Den har som synes en färgstark fjäderdräkt som den till skillnad från de flesta andra småfåglar behåller året runt. De flesta småfåglar skyltar med sig själva antingen bara visuellt – och oftast då bara under häckningstiden – eller akustiskt, alltså genom sitt sjungande. Steglitsen gör alltså bådadera – den har under häckningstiden en ordentligt utvecklad och varierad sång.

Foto: Ottenby den 30 oktober.

Livslyckan är föränderlig

Forskningen på förutsättningarna för människans lycka fortsätter att avkasta viktiga resultat.

I den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of  Science’s (PNAS) nummer av den 19 oktober 2010 finns en sex sidor lång översikt i ämnet och hela artikeln kan för ovanlighetens skull läsas gratis. Forskningsrapporten är skriven av tre forskare från Australien, Holland och Tyskland. Läs den gärna själv då min kommentar är mycket kortfattad.

Titeln på artikeln lyder ”Long-running German panel survey shows that personal and economic choices, just not genes, matter for happiness”.

Det alldeles speciella med denna rapport är att den bygger på en uppföljningstid på hela 25 år och omfattar 60 000 personer i åldrarna 25-65 år.

Forskarna konstaterar i sin rapport att resultaten av tidiga tvillingstudier dominerade forskningsområdets slutsatser i början och det gav förstås en påtaglig dominans åt ärftligheten för förmågan att uppleva lycka. Men de aktuella författarna påpekar att det finns tre akademiska discipliner som nu verkligen på allvar intresserar sig för lyckans förutsättningar.

Företrädare för den positiva psykologin menar nämligen å sin sida att meningsfullhet och engagemang är viktiga faktorer för lyckan och de faktorerna går förstås utanför de ärftliga. Man påpekar också att goda karaktärsegenskaper är betydelsefulla, religionen har betydelse, frivilligsatsningar och vänliga handlingar.

En annan akademisk disciplin som intresserat sig för ämnet är överraskande nog ekonomin. I takt med att också ekonomerna förstått att lyckan inte kan köpas för pengar har de gått utanför sitt ordinarie ämne och på vetenskaplig nivå verkligen intresserat sig för vad som skapar lycka.

Forskningsrapportens tre författare har ur det jättelika tyska materialet vaskat fram en rad faktorer som påverkar lyckan, och man har tittat närmare på dem.

I det äldre synsättet fanns det också en dogm om att människor även efter en svår livskris återvänder till sin vanliga lyckonivå inom ett till två år, men så är inte alls fallet visar den aktuella forskningen.

De faktorer som forskarna kunnat korrelera till upplevd lycka är partnerns psykiska hälsa, livsmål, religion, arbetstid kontra ledig tid, socialt deltagande och hälsosam livsstil.

Forskningsrapporten kommenteras kort i New Scientist den 9 oktober 2010 och där inleds texten med orden ”Choose wisely when considering a partner”. Att författaren skriver så i New Scientist beror på att det som denna forskning visar mest påverkar livslyckan är om man lever med en neurotisk partner.

Därför skriver man ”It would presumably be unforgiveable to complete a personality inventory before deciding to live together”.

Man konstaterar “The trait that matters most is a neurotic partner… Individuals with relatively neurotic partners are significant less happy than those with more emotionally stable partners”.

Längre ner i texten skriver man vidare: “Partnering a person with unfavorable traits will probably cause long term loss of happiness. To further assess this, we run separate analyzes for partners who had live together five to ten years, ten to twenty years and more than twenty years. Regardless of the longevity of the relationship, partner personality traits, especially neurotisism, had a substantial effect on life satification”.

New Scientist formulerar det så här: “One of the biggest influences on a person’s happiness was their partner’s level of neuroticism. Those with partners who scored highly on test for neuroticism were more likely to be unhappy and to stay unhappy for as long as the relationship lasted”.

Det som alltså enligt detta är det största hotet mot den personliga livslyckan är att leva med en neurotisk partner och den skadliga effekten försvinner inte med tiden, inte ens i äktenskap som räcker mer än 20 år.

Det är för de flesta av oss lätt att om man granskar bekantskapskretsen se tvåsamheter där den ena – eller ännu värre bägge – är ett ”sänke” för livstillfredsställelsen och lyckan och där man förstår att en skilsmässa verkligen skulle kunna innebära ett stort lyft för den friska partnern.

Värst är det ju när båda är neurotiska – det är bara inom matematiken som två minus blir till plus.

Tidigare trodde man mycket att pengar skapar lycka men modern forskning har sedan flera årtionden visat att lyckan inte kan köpas för pengar och nu visar den positiva psykologin att frivilligt – helt obetalt – volontärjobb kan vara emotionellt mycket mer belönande och därmed viktigare. ”The evidence indicates that people who consistently prioritize non- zero- sum altruistic goals or family goals are more satisfied with life than people who prioritize goals relating to their own carrers and material success”.

Att en sund livsstil också kan höja livslyckan visar den stora genomgången klara data på. ”A healthy lifestyle indicated here by regular exercise and a satisfactory height to weight ratio have also been found to be correlated with higher life satisfaction. The longitudinal analysis makes it clear that individuals who change their behavior toward increasing or decreasing the levels of exercise show concomitant gains or losses in satisfaction”.

Den som känt det starka välbefinnandet efter ett väl genomfört motionslopp vet vad det handlar om. Kan man som förälder överföra ett aktivt motionsintresse till sina barn har man för all framtid ”vaccinerat” dem mot mycken livsolycka.

Studien visar också att de som måste jobba för mycket eller för litet inte får ut lika mycket livsglädje av jobbet som dem som får den arbetstid de vill ha.

Det absolut viktigaste med hela undersökningen är att man alltså kunnat följa försökspersonernas lyckonivåer under mycket lång tid – 25 år – och man har då upptäckt att lyckonivåerna förändras över tid dvs. de är för många inte stabila – nästan varannan av de undersökta uppger att livslyckan förändrats. Hela 12 procent uppgav att deras livslycka förändrats mer än 50 procent.

Det faktum att denna mycket långa uppföljningstid visar att lyckan inte är stabil över livet indikerar att här har framtida forskning mycket att hämta. ”Evidence that the longterm life satisfaction of many individuals is not stable should open up an exciting period in happiness research”.

Mycket viktigt i sammanhanget är att forskningsrapporten inte alls redovisar några av de nya rönen kring den nya epigenetiken – som alltså visar att genetiska inflytelser kan – även hos enäggstvillingar – modifieras.

Rapporten avslutas med följande mening: ”Finding that happiness levels are responsive to life priorities and choices confirms the value of approaches taken by economists and positive psychologists, and means that work in these areas can be pursued with renewed purpose”.

Det olycksaliga arvet från Freud och psykoanalysen där “lycka” är att älta livets tillkortakommanden framstår i ljuset av denna forskning som det blinda stickspår det är.

29/10/2010

Bild idag

Filed under: Natur — Björn @ 20:19

Oktobersolen lyste idag också över Råsnäs – en herrgård en gång.

28/10/2010

Läkare mot tobak: – Stoppa idoliseringen av rökandet!

Man kan kanske tycka att det är färdigskrivet om rökningens skadlighet men det är det förvisso inte. I senaste Läkartidningen – vars framsida nedan avbildas – finns flera artiklar som tar upp rökningens skadlighet. I artikeln påpekas att komplikationer vid alla operationer, även de mycket enkla som blindtarmsoperationerna, bråckoperationer men förstås hjärt-kärloperationer ses dubbelt så ofta hos rökarna som hos icke-rökare.

Under rubriken ”Graviditetsrökning påverkar pojkars motoriska förmåga” berättas att pojkfostret är känsligt för nikotin, något som senare i vuxenlivet kan avläsas.

Fram till 1940 hette det i särklass bästa insektsdödargiftet nikotin som i lösning sprutades på i stort sett alla skadeinsekter men eftersom ämnet orsakade allvarliga och till och med dödliga förgiftningar bland besprutarna förbjöds nikotinet till slut som bekämpningsmedel.

Siw Malmqvist har i sin bok ”Tunna skivor av mig” alldeles nyligen berättat att hon började storröka = ett paket om dagen vid 16 års ålder och fortsatte ända fram till hon blev 69 då en stroke fick henne att förstå att rökningsovanan var farlig.

DN skrev den 26 oktober 2010 en artikel under rubriken ”Rökare drabbas oftare av demenssjukdomar”. Ingresstexten lyder: ”Storrökare löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av demens. Det räcker att röka ett halvt paket om dagen för att risken ska öka”. Detta visas i ett forskningsresultat som baserades på 20 000 amerikanska kvinnor och män som följdes under 20 år och där man såg att både Alzheimerdemensen och åderförkalkningsdemensen ökar.

I maj 2009 höjde Skandia försäkringspremierna för rökarna. I samband med det frågade tre tidningar via webben om det var OK att göra så och tre av fyra läsare svarade Ja.

I ett internationellt perspektiv hårdnar motståndet mot rökning allt mer. I våra grannländer vill viktiga grupperingar att rökningen på sikt ska utrotas helt. Om rökningen hade introducerats idag hade drogen ögonblickligen hejdats.

Flera internationellt verksamma läkarföreningar samarbetar nu för att man ska få bort bilder på ”idoler” när de röker. Det är väl känt att sådana bilder kan locka unga personer till att börja röka.

Jag har flera gånger förut skrivit om den ”smygreklam” för rökningen som är mycket vanlig när olika kulturpersoner haussas – överraskande ofta illustreras artiklarna i dagspressen med bilder där ”kulturikonerna” röker.

Jag bifogar därför till denna artikel ett litet collage av bilder som alla visar kända kulturpersonligheter i rökarposition – bilder som därmed på ett försåtligt sätt glamouriserar nikotinbruket.

27/10/2010

Öland den 26 oktober – en bukett färgstarka dagboksbilder

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 17:48

När fjällens vråk – Fjällvråken – dyker upp på södra Öland har hösten börjat på allvar.

Kulturlandskapets många fält tonar alltmer i höstens färger men Kalmarsund lyser än i optimistiskt blått.

Steglitsen är året runt – och därmed också på hösten – för att vara en småfågel ovanligt färgstark.

Några mindre starflockar drar ännu omkring över tångbankarna nere vid Ottenby.

Ölands gamla väderkvarnar står ännu kvar – berättar att vindkraften kan ta slut.

Denna unga och mycket flygskickliga Kustpipare laddade upp i tångbankarna – resan går minst till Afrikas atlantkust.

De nu många Ottenbysälarna solar makligt utsträckta på strandkantens överspolade stenar.

Foto: Margareta

Ottenbykornas betande håller det vackra gravfältet i väster öppet.

”Guldfinken” – fågeln heter Goldfinch i England – prålar med sina starka färger.

Foto: Margareta

Uppe på Kalfjället har Fjällvråken inte många trädtoppar att sitta i – är därför en mästare i ”helikopterflygning”, ryttling, – nere vid Ottenby finns många busktoppar att vilande spana ifrån.

Fälten är ännu fräscht gröna.

Den lilla Ängspiplärkan är också stadd på flyttning – men det är svårt att gissa var den slutgiltigt övervintrar – för enstaka exemplar kan göra det i Skåne, medan andra tar sig ända till nordvästra Afrika.

De vackert svartvita gässen – Prutgåsen och den Vitkindade – har lämnat Arktis och små flockar finns ännu kvar hos oss.

I området fanns det många små kringflygande flockar av Steglitsen, så det blev flera tillfällen till fotografering.

På Långe Jan är ytan just restaurerad och den lyser därför intensivt vit i solskenet.

Foto: Margareta

Fjällvråken spejar skarpögt efter smågnagare.

De halvskygga hjortarna visade också upp sig – de kan pusta ut – årets jakt är just över.

Bofinkhanen har nu dämpade höstfärger. I fotograferingsögonblicket granskar fågeln mig med sitt ”analyserande” högra öga – synnerven från ögat går nämligen till fågelns ”analyserande” vänstra hjärnhalva.

Foto: Margareta

Områdets ”härskare” Havsörnen spejar från sjömärket på Västrevet.

På nära håll är verkligen Steglitsens färgkontraster utsökt vackra.

Den unga Fjällvråken har inte så lång resväg – den ska övervintra i Mellaneuropa.

25/10/2010

Bild ur dagboken

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 19:30

Sillåsens fyr ligger i Kalmarsund utanför Revsudden. Den är till gagn för både människor och djur.

Foto taget den 24 oktober.

D-droppar upp till fem års ålder förbättrar D-vitaminnivåerna – men är ändå en skenlösning

Det starka uteljuset, solljuset, påverkar oss på minst fyra olika sätt och ”naturljuset” har därmed många effekter på vår kropp som bör redovisas om man ska i full utsträckning förstå varför solandet är så viktigt.

Det som nu diskuteras flitigt är solandets effekter på D-vitaminet men det är bara en liten del av sanningen. Man vet också att solljuset bidrar till att höja nivåerna av signalsubstansen serotonin, en nyckelfaktor i hjärnan, som bidrar till att höja vårt stämningsläge.

Starkt solljus hjälper också kroppen att producera mera av det viktiga hormonet melatonin, ett hormon som inte bara hjälper oss att sova utan också har cancerdämpande effekt.

Många svenskar utvecklar under den solfattiga vinterperioden en mer eller mindre uttalad vinterolust/depression.

För bara några år sedan upptäckte man att det i vår näthinna finns celler som bildar ett förut ett helt okänt ämne, melanopsin, och det blå himmelsljuset får denna substans att ”tillverkas” i större utsträckning.

En forskargrupp i Belgien har kunnat visa att det starka ljuset förbättrar hjärnans prestationer på många sätt. Tre forskare vid universitetet i Liège har kunnat visa att starkt ljus ökar hjärnans förmåga till logiskt resonemang, förbättrar den matematiska förmågan, förbättrar reaktionstiden och den visuella uppmärksamheten (”Light as a modulator of cognitive brain function”/G. Vanderwalle).

För den intresserade går det lätt att läsa mer om det nyupptäckta ämnet melanopsin på Wikipedia.

I Läkartidningen nr 41 sid. 2474-77 finns ytterligare en intressant artikel om D-vitaminsituationen och den här gången hur det ser ut hos barn som supplementerats upp till fem års ålder, något som vad jag kan förstå idag nästan inte längre finns. Den tar alltså inte upp ljusets andra hälsoaspekter, vilket förstås är en stor svaghet men den är intressant ändå.

Artikeln är skriven av Susanne Eriksson, legitimerad dietist och Birgitta Strandvik, medicine doktor och professor emerita, det senare tror jag är viktigt, därför att i artikelns inledning redovisas en rad kontroversiella uppgifter som ”antisolningsetablissemanget” i Sverige knappast kan vara roade av.

Rapporten är dock något egendomlig då den inte innehåller en noggrann beskrivning av ”försökspersonerna”, dvs. de 109 barn som D-vitaminsupplementerats upp till fem års ålder. Men enligt författarna är denna undersökning den första i sitt slag i Sverige, varför det är viktigt att den publiceras.

I artikelns inledning finns redovisning av en rad viktiga fakta, varför jag väljer att exakt återge dem här.

Det står ordagrant: ”Under senare år har vitamin D uppmärksammats i samband med olika sjukdomstillstånd, bland annat cancer, diabetes, metabola sjukdomar och infektioner”. Det är viktigt att forskarna gör denna markering eftersom ”antisolningsetablissemanget” i Sverige under 20 års tid enbart informerat om solningens farlighet och inte alls sagt något om solningens potentiellt enorma fördelar.

Forskarna skriver ordagrant: ”Den viktigaste källan till vitamin D är solen, och huden kan under normala förutsättningar förse kroppen med tillräckliga mängder”. Det är intressant att notera detta eftersom Socialstyrelsen avsiktligt bollat över D-vitaminfrågan helt och hållet till Livsmedelsverket, ett statligt verk som inte för ett ögonblick kartlägger och sysslar med solljusets och solandets effekter.

Chefen för Socialstyrelsen, Lars-Eric Holm, har i det här sammanhanget ett uppenbarligen olyckligt förflutet på Strålskyddsinstitutet, något som nog bidragit till att skapa denna egendomliga myndighetsrockad. Livsmedelsverket fick alltså huvudansvaret 2006 men har kontrat med att supplementeringsrekommendationen bara ska gälla upp till 2 års ålder.

I  Läkartidningens artikel står vidare ordagrant: ”Det finns idag ingen konsensus för optimala serumnivåer av vitamin D hos barn. Koncentrationer <25 nmol/l anses indikera brist, och koncentrationer på <50 nmol/l anses vara otillräckliga. I studier på vuxna har 50 nmol/l föreslagits som lägsta önskvärda nivå, men för att förebygga kronisk sjukdom och uppnå maximal hälsa bör koncentrationen uppgå till minst 70-100 nmol/l”.

Detta är en mycket viktig kommentar som visar att det gamla svenska påståendet om att normalgränsen ligger vid 50 nmol/l ifrågasätts idag världen över.

Författarna berättar också i artikeln att synen på D-vitaminsupplementering i våra grannländer skiljer sig avsevärt från våra. I Norge är det supplementering till sex års ålder (vintertid efter första året) och på Island året runt upp till sex års ålder. Det är i sammanhanget intressant att påpeka att Island ligger på samma breddgrad som Västerbotten, Norrbotten.

Författarna väjer inte för att vara politiskt inkorrekta och skriver ordagrant: ”En stor del av populationen är multietnisk, och många väljer att bära heltäckande klädsel och/eller slöja”. Att peka ut klädseln som orsak till allvarligt D-vitaminbrist är förstås i ”proffstyckarkretsarna” en ”dödssynd”.

Några andra detaljer: Man såg också att de som drack standardmjölk – vilket icke-svenskarna gör i större utsträckning än svenskarna – hade betydligt lägre blodnivåer av D-vitamin (56 nmol/l) än de svenska barn som drack lättmjölk (73 nmol/l).

Man kunde också i denna undersökning se att övervikt försämrade D-vitaminnivåerna.

Supplementeringen av D-vitamin upp till fem års ålder hade uppenbarligen bra effekt på D-vitaminnivåerna men bara om man anser att de gamla normalvärdena är adekvata. Om man istället sätter 75 nmol/l som normalvärde hade i stort sett vartannat svenskt barn för låga värden.

Undersökningen lider dock av några allvarliga metodfel när man jämför med hur det är i andra länder, där undersökningarna i stort sett gjorts under vinterhalvåret och då man haft andra analysmetoder än dem som användes i det här fallet.

Modern forskning visar alltså att solljuset har en mängd hälsosamma effekter på oss och på vår hjärna, varför det är mycket olyckligt om man gör om solandet enbart till en kostfråga och struntar i resten. Livsmedelsverket kan bara hantera ”D-vitaminproblemet” – Socialstyrelsen är skyldig att se solandets alla – minst fyra – hälsoförstärkande effekter.

Older Posts »

Powered by WordPress