Björn Liedéns författarinlägg

Ovanstående rubrik är också rubrik över en artikel i senaste numret av Axess (5/2010).

Artikeln har en ingresstext som lyder: ”Trots ett exceptionellt välstånd sprids känslan av att vår samtid är en av de sämsta i mänsklighetens historia. Men det var mycket sämre förr”.

Tyvärr går artikeln inte att läsa online men eftersom dess huvudbudskap är av mycket stort principiellt intresse väljer jag att kommentera den. Författaren till artikeln, Andreas Danielsen, är skribent och diplomat.

Författaren poängterar med eftertryck att vi inte kan förstå vår samtid om vi inte samtidigt kan vår historia. Hans eget perspektiv går 50 000 år tillbaka i tiden. Han skriver ordagrant: ”För egentligen råder ingen tvekan, vi lever i en exempellös guldålder”.

Hans perspektiv behövs verkligen som motgift till de ständiga eländesbeskrivningar som dagspressen består oss med.

Han preciserar i artikeln ett femtontal faktorer som alla var och en på sitt sätt bidragit till denna vår tids guldålder.

Sedan industrialismens tillkomst lever vi i ett förbluffande välstånd som mänskligheten aldrig sett dessförinnan, levnadsstandarden har ökat dramatiskt och det har det gjort genom hela samhället så att de stora klyftor som tidigare fanns mellan olika samhällsgrupper har minskat mycket kraftigt.

Vår hälsa är också bättre än någonsin och därför lever vi friska och längre än någonsin – livslängden har fördubblats. Han skriver ordagrant: ”Människans hälsa och fysik är oigenkännligt bättre än för bara ett par sekel sedan. Blotta anblicken av våra undernärda och förkrympta anfäder skulle förfasa oss… Den fysiska kapaciteten har rusat i höjden, tanke och koncentrationsförmågan likaså”.

Våldet har minskat dramatiskt – våra uppförandekoder har civiliserats. Han skriver ordagrant: ”Under tusentals år var människans vardag förfärande brutal. Privata dispyter mynnade ofta ut i våldsdåd och ond bråd död. Det beräknas att antalet mord i Europa mot slutet av medeltiden var 130 per 100 000 invånare. Idag är det 1 per 100 000.

Demokratin har bara funnits i ett par hundra år, den allmänna rösträtten i knappt ett sekel”. Demokratin är alltså inget naturtillstånd som av sig själv kommer i civilisationsprocessen men är en nödvändig förutsättning för hela Västerlandet och i ökande grad för tredje världen.

Världsordningen är nu unikt stabil och fredlig och bakom det står stormakten USA. USA kan kritiseras för mycket men det går inte att komma ifrån att landet haft mycket mera av positiv utveckling på Västvärlden än negativ. ”Den liberala demokratins styrkor är kompromissandet, den gradvisa reformismen och maktdelningen”.

När vi nu med historiskt perspektiv har en så gynnsam nutid frågar man sig hur det kommer sig att det finns starka strömningar inom media som hävdar att vi lever i en sällsynt usel epok i människans historia. Andreas Danielsen skriver ”Denna känsla av malaise verkar främst ha skapats av ett outsinligt nyhetsflöde. Ständiga rapporter om tumult och lidande, även från tidigare oåtkomliga avkrokar gör att summan av allt elände ter sig överväldigande”.

I samma nummer av Axess skriver läkaren och debattören Theodore Dalrymple ordagrant: ”Det sägs att de som inte läser tidningen på morgonen eller lyssnar på radio är mindre benägna att vara deprimerade under resten av dagen än de som gör det. Det är knappast förvånande, eftersom alla nyheter är dåliga: om det vore goda är risken att det är propaganda snarare än nyheter”.

I Amerika finns ett flertal institut som alla granskar media och deras utfrågningar har visat att amerikanska folket uppfattar massmedia som den största mentala miljöförstöraren.

Möbelarkitekten professor Carl Malmsten insåg tidigt medias destruktiva och antikreativa påverkan och på hans skola, Capellagården på Öland – grundad 1960 – rådde förbud mot läsning av dagstidningar. Carl Malmsten visade därmed på en mycket tidig insikt i den destruktiva effekten av de osunt upprepade eländesbeskrivningarna. När vi nu upplever Konstfacks mycket ifrågasatta symbios med dagspressen känns Carl Malmstens insikt nästan ”profetisk”!

Andreas Danielsen förutspår att denna mentala miljöförstöring som media ägnar sig åt kommer att upphöra – redan nu kan vi ofta se hur den nya demokratin – Internetdemokratin – ger den goda utvecklingen en chans.