Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

31/5/2010

Aurorafjärilen (Anthocharis cardamines) – en mästare i ”överlevnadstrick”!

Filed under: Fjärilar,Natur — Björn @ 17:11

Nästan alla starkt färgade eller vita fjärilar är antingen giftiga eller smakar mycket beskt. När de flyger är de mycket synliga och det är meningen – de är flygande ”varningstrianglar”. Aurorafjärilen utgör inget undantag utan bekräftar med sina lysande färger regeln – smakar mycket beskt.

Nu flyger den mycket vackra fjärilen men än så länge bara hanen, och det är mycket avsiktligt. Bilderna togs för två dagar sedan.

Insektsätande fåglar som häckar på försommaren får ungar som inte hinner lära sig försommarfjärilen Aurorafjärilens mycket beska smak och de okunniga fåglarna utgör ett hot mot Aurorafjärilen nästa vår när de som vuxna återvänder till Sverige.

Fjärilen ”vet” att en del av de återvändande tropikflyttarna är ”opålitliga” och fjärilsarten har därför utvecklat ett sofistikerat försvar mot denna reella fara.

Hanen är med sina lysande färger mycket lätt att se och det är också meningen.

Under första veckan av artens aktivitetsperiod flyger bara hanen och det i en alldeles speciell avsikt. Fjärilen är inte giftig men smakar mycket beskt, vilket gör att de insektsätande ettåriga ungfåglarna bara behöver smaka på den en gång för att för all framtid helt tappa lusten att göra om det.

Varför sker detta? Jo, honan är med sin ”oersättliga” äggsamling värdefullare för släktet än hanen med sina spermier. Försvinner en hane dyker alltid en annan upp. Hon är därför också betydligt anspråkslösare i sin framtoning, saknar den oranga färgen helt.

Båda könen fäller i vila ihop vingarna så att bakvingarnas undersida blir det enda som syns och eftersom den har ett vackert grönfläckigt mönster blir fjärilen då svårsedd.

Hanen är alltså något av en ”kamikazeflygare” – en självmordsflygare. Han blir alltså till det för släktets skull nödvändiga illasmakande ”provsmakningsexemplaret”, som får hugade fåglar att inför arten helt tappa matlusten.

Fjärilen håller sig med ytterligare en mycket listig anpassning. Honan lägger bara ett ägg i taget och ägget är i början klarrött, och det har också sin förklaring. Larverna äter inte bara gröna blad utan också andra larver, till och med sina egna artfränder – larven är alltså en kannibal.

För att larverna inte ska begå misstaget att äta sina egna fränder gör därför honan varje ägg till en liten röd ”stopplykta”, vilket hindrar andra honor från att lägga sina ägg i närheten – något som minskar kannibalismen.

Naturen är full av fantastiska anpassningar som alla tjänar överlevnaden – livet!

Källa: Michael Chinery – Butterflies & Day-flying Moths. General editor: David Attenborough.

30/5/2010

Dagens bild

Filed under: Natur — Björn @ 17:03

Sommaren tar ett allt fastare grepp om det Småländska landskapet. I Skäppentorp breder de frodigt gröna örterna ut sina tjocka mattor bland nu helt gröna lövträd.

Thomas Quick – den destruktiva psykoanalysens största offer?

Sture Bergwall, alias Thomas Quick, har nu i praktiken friats i sitt första resningsmål. Det kan vara början på en process som blottlägger psykoanalysens kanske största övergrepp någonsin i vårt land.

Den mycket kände psykiatern och författaren Johan Cullberg skriver i sin memoarbok ”Mitt psykiatriska liv” på sidan 234 ordagrant: ”Det är 1970-talets psykoanalytiska draksådd som psykiatrin skördar i dag”.

Han upprepar formuleringen i en artikel i tidskriften ”Framtid” nr 3 2009.

Den välkända amerikanska psykologiprofessorn Elisabeth Loftus har sedan årtionden i flera försök visat att det går att ”plantera” falska barndomsminnen i helt vanliga, friska, dessutom odrogade  personer – minnen som hos en stor del sedan blir bestående och styrande för det fortsatta livet.

Naturligtvis har Thomas Quick en del i skuldbördan men den psykoanalytiska ”hjärntvätt” han nerdrogad utsatts för är av avgörande betydelse.

Det är självklart, att går det att plantera in helt falska minnen i helt normala personer är det naturligtvis ännu lättare att med hjälp av droger ”transplantera” sådana förvrängningar i psykiskt extra sköra personer.

Den nya psykologins terapeuter – företrädda av Kognitiv Beteende Terapi (KBT) – följer den fortsatta rättsprocessens utveckling med stort intresse.

29/5/2010

Dagens bild

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 9:41

En vacker Törnskatehane spejar från det blommande äppelträdets topp – det är skönheten dubblerad!

Foto: Beijershamn, Öland den 28 maj.

26/5/2010

Sommarblomster i Skäppentorps Dämme

Filed under: Natur — Björn @ 16:29

Nu har den folkkära häggen slagit ut – den sprider sin underbara doft i ljumma sommarkvällar.

Vattenklövern har också tänt sina ljusa ”lyktor” över den dämda bäckens mörka vatten.

De vita kronbladens skira spetsmönster lockar mängder av bevingade besökare.

Foto klockan 10:15 den 26 maj.

Den fantastiska boken ”Min stroke” – några kommentarer

Filed under: Den friska hjärnan,Evolution,Kultur,Psykisk hälsa — Björn @ 9:21

En av de största läsupplevelser jag haft på mycket länge har jag just fått av boken ”Min stroke” skriven av en akademiskt mycket framgångsrik hjärnexpert, Jill Bolte Taylor.

Boken bör absolut läsas i sin helhet. Själv gör jag bara några korta kommentarer och lyfter fram några viktiga citat.

Många har reagerat mycket starkt på hennes bok och hon är nu världsberömd. Hon utsågs år 2008 av tidskriften Time till en av de 100 då viktigaste personerna i världen. När hennes bok kom ut i Amerika låg den i flera veckor på topp på New York Times bestsellerlista för fackböcker. Hennes fantastiska berättelse har bland annat lett till att hon intervjuats av Oprah Winfrey tre gånger och hon dök också – i samband med att boken lanserades i Sverige – upp i Skavlans intervjuprogram den 2 oktober 2009, där hon förstås fick en alldeles för kort presentation som inte gör henne och hennes berättelse rättvisa.

I sammanhanget är det värt att påpeka att boken i Sverige fått en sorgligt klumpig titel, ”Min stroke”. På det amerikanska originalet är titeln elegant och dubbeltydig – ”My stroke of insight”.

Det är också intressant att se att boken av förlaget Bra Böcker lanseras under kategorin: ”En sann historia”. Ett viktigt påpekande när vi nu flera gånger fått veta att oseriösa förlag blandar fakta och fiktion men ändå påstår att historien är sann.

Boken är alltså skriven av en expert med en alldeles unik bakgrund. På sidan 9 står det ordagrant i hennes förord: ”Såvitt jag vet är det här den första redogörelsen skriven av en hjärnforskare som helt har återhämtat sig efter en svår hjärnblödning”. Hennes personliga ”anekdotiska” erfarenhet är dock av utomordentlig stor betydelse, då hennes egna erfarenheter påminner i så hög grad om det som Nobelpristagaren Roger Sperry forskade fram på kluvna hjärnor för nu mer än 30 år sedan.

Hon är mycket kritisk till de moderna hjärnforskarna och skriver på sidan 142 ordagrant: ”Moderna neuroforskare verkar nöjda med att beskriva de funktionella asymmetrierna mellan våra två hjärnhalvor ur ett neurologiskt perspektiv, men det har varit ytterst lite diskussion om de psykologiska och karaktärsskiljande aspekterna. Den högra hjärnhalvans karaktär förlöjligas ofta och framställs i en föga smickrande dager, helt enkelt därför att den inte förstår muntligt språk eller begriper linjärt tänkande”.

Ett av bokens allra viktigaste bidrag är att hon ger förklaringar till hur det kommer sig att vi kan ha ”övernaturliga” eller ”metafysiska” upplevelser – de skapas alltså av vår hjärna och tillhör alltså det normala. Hon skriver ordagrant på sidan 11: ”Nu efter stroken förstår jag bättre hur det kan komma sig att vi är i stånd att ha ”övernaturliga” eller ”metafysiska” upplevelser och även hur det hänger ihop med hjärnans anatomi”.

Hennes beskrivning av den högra hjärnhalvans medvetande är lysande. På sidan 36-37 står det ordagrant: ”För det högra medvetandet existerar ingen annan tid än nuet och varje enskilt ögonblick vibrerar av förnimmelser. Liv och död inträffar i nuet. Upplevelsen av glädje finns i nuet. Vår uppfattning och upplevelse av att höra samman med något som är större än vi själva inträffar i nuet. För vårt högra medvetande är stunden nu något tidlöst och oändligt… Vår förmåga att känna empati, föreställa oss hur det är att vara i andras kläder och känna det som andra känner är en produkt av den högra främre hjärnbarken”.

När hjärnblödningen i stor utsträckning tystade hennes vänstra hjärnhalva fick hon uppleva en aldrig förut frigjord höger hjärnhalva, varför jag väljer att återge ännu ett citat. ”Den högra hjärnhalvan är öppen för det eviga flödet som jag existerar i som ett med universum. Den är sätet för det gudomliga medvetandet, den som vet, den visa kvinnan och observatören. Den är min intuition och mitt högre medvetande”.

När den akademiskt hårt skolade hjärnforskaren Jill Bolte Taylor för lång tid får sin vänstra hjärnhalva ”censurerad” får hon något som hon aldrig haft förut, nämligen ”fri” tillgång till det mycket annorlunda medvetandet i sin högra hjärnhalva.

Hon fick sin hjärnblödning vid 37 års ålder och hon behövde åtta år på sig för att tillfriskna.  Det nästan otroliga är – att det som hon nu långt efteråt anser är det viktigaste som hänt henne – är faktiskt hjärnblödningen – hon är alltså i dag tacksam för den.

Boken är skriven med en intensiv frenesi och klarsynthet och kan på intet sätt i denna korta redovisning göras rättvisa, så lyd mitt råd – läs den själv!

25/5/2010

Dagens bild

Filed under: Natur — Björn @ 7:47

Försommarens många, fräscha och vackra attribut pryder nu även den stenigt karga Smålandshagen.

Older Posts »

Powered by WordPress