Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

30/10/2009

Solskenet har långtgående effekter

När vi nu är på väg in i årets kanske mörkaste månad – den utan mörkerupplättande snötäcke –  kan det vara skäl att än en gång tänka över vad det betyder.

Frågar man svensken vilken årstid som är bäst kommer en stor majoritet att lägga sina röster på sommaren – den årstid då solskenet och det vackra vädret är som bäst.

Den modernaste lyckoforskningen visar också att om man renodlar vackert-väder-effekten är människor lyckligare i soligare, tropiska länder.

Tidskriften Psychology Today hade i sitt juli-augusti-nummer en kort översikt om vad solskenet – utöver D-vitamineffekten – också kan åstadkomma under rubriken ”The long reach of sunshine – The strange and surprising ways the sun affects what we do”. I den korta översikten redogör man för det vackra vädrets gynnsamma effekter, effekter som forskningen bekräftat.

Vackert väder med solsken har alltså påtagliga effekter som vi alla känner igen och i artikeln bekräftas detta för många kanske banalt självklara, alltså nu också av forskare.

David Strohmetz, psykolog vid Monmouth University, berättar att forskningen visat att solskenet gör oss vänligare, trevligare och hjälpsammare. Vi är t.ex. mer villiga att besvara fler enkäter.

Försök har visat att om hotellpojken berättar för hotellgästerna att solen lyser och vädret är vackert får han mera dricks än om han meddelar att vädret är dåligt. Vackert väder gör oss alltså hjälpsammare och generösare. ”Nice days put us in a good mood, which engenders helping and generosity”.

Beteendeekonomen Uri Simonsohn vid universitet i San Diego, Kalifornien, berättar att forskningen visat att de som söker till universitetet på molniga dagar är mer akademiskt inriktade, de som söker på soliga dagar är istället mer socialt inriktade. Är det molnigt är det alltså lättare för de studieinriktade att tänka sig att tillbringa dagen med näsan i boken. ”A study found that cloudy forecasts prime people to think about academics”.

Ekonomiprofessorn David Hirshleifer vid Irvines universitet i Kalifornien berättar att forskning också visar att börsen också påverkas av vädret. Chansen att börsen skall gå upp när solen lyser är tre gånger större än när vädret är molnigt. ”Sunshine influences the stock market, which is three times more likely to go up when it is sunny in the city of the exchange”.

“We buy more lottery tickets on cloudy days” – vi köper fler lotter molniga dagar på grund av att det dåliga vädret gör oss mer benägna att frestas av lottköpet. ”Weather-induced bad moods deplete self-control, making us more vulnerable to temptation”.

Molniga dagar kompenserar vi genom att använda mera alkohol, kaffe, tobak och choklad, detta för att bättra på humöret. ”On less sunny days, we compensate artificially, using more alcohol, coffee, tobacco, and chocolate to stimulate ourselves or elevate our mood”.

Förklaringen är rimligen den att solljuset aktiverar mera av hjärnans serotonin, en viktig lyckosignalsubstans.

Tidningarnas researtiklar är så här års fyllda av vackra bilder från soliga stränder och resebolagen lockar många med löften om sol och bad på det sydliga soliga resmålet.

Och med tanke på det vackra vädrets omfattande stimulerande effekter på människan kan man förstå att solresorna lockar många resenärer att för en tid lämna det murriga och kalla svenska vintermörkret – som dessutom ökar svininfluensans aggressivitet.

På Costa del Sol, Spanien, beräknas bortåt 100 000 svenska pensionärer övervintra kortare eller längre tid och det är viktigt inte bara för det goda humörets skull utan också för hälsans skull. Ett färskt forskningsresultat – som jag strax återkommer till – visar att för 65+:arna kan solandet halvera hjärtinfarktrisken.

29/10/2009

Några höstmotiv ur den personliga bilddagboken

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 20:46

dagboksbildett

De vindpinade träden har nu släppt också sina lövskrudar.

dagboksbildtva

En stor och välmatad gråsäl tar sig en vilopaus vid Ottenby.

dagboksbildtre

Det stora och öppna gravfältet norr om Kungsgården i Ottenby pryds av enstaka stående stenar.

dagboksbildfyra

Året runt-stannaren Kattugglan måste även på hösten hävda sitt revir, markera sin närvaro.

dagboksbildfem

Litet träd – men desto färgstarkare.

dagboksbildsex

Någon gång i somras spetsade en Törnskata denna tordyvel på taggtråden –

men ”förrådskonserven” blir inte uppäten – ägaren är nu i Sydafrika.

dagboksbildsju

Den bruna stubbåkern bjuder söder om Parboäng på några envist blommande baldersbråstånd.

dagboksbildatta

Fisket är klart – KR28 återvänder till Gräsgårds hamn.

Motion motverkar prostatacancer

Filed under: Åldrande,Cancer,Kost,Ljus,Motion,Politik — Björn @ 8:59

I går publicerades ett pressmeddelande från Karolinska Institutet i vilket konstaterades att motion motverkade prostatacancer. Meddelandet bygger på svensk forskning, men den intresserade har sedan länge kunnat läsa om sambandet i internationell forskningslitteratur. Söker man idag på ämnet i Medline (PubMed) får man 366 träffar.

Eftersom det är mannens vanligaste cancerform är det extra viktigt att internationell och nu svensk kunskap om preventionens betydelse blir allmänt känd. På Nyhetsportalen.se fanns i går tre artiklar i ämnet.

Prostatacancern är ovanlig på det sättet eftersom den finns i många ganska ofarliga ”sovande” former, något som förstås gjort att kunskapen om preventionen av sjukdomen har dröjt. I Sverige drabbas cirka 10 000 män varje år av sjukdomen men ”bara” ungefär 2500 dör.

Nu kommer alltså svensk forskning som visar att motion – ju mer dess bättre – motverkar denna cancerform.

Forskarna tittade på drygt 45 000 svenska män i åldrarna 45-79 år som 1997 svarade på en enkät om graden av fysisk aktivitet under hela livet. Forskarna har nu följt upp gruppen 10  år senare och då visar det sig att män som uppgav att de spenderade mer än hälften av sin arbetstid uppegående rörliga hade 20 procent lägre risk för prostatacancer jämfört med dem som satt stilla större delen av tiden.

Forskningen visade också att män som gick eller cyklade mer än 60 minuter per dag hade 14 procent lägre risk att insjukna. Motionerade man mer än så sjönk risken ytterligare.

Jag arbetade som företagsläkare en gång på en storindustri, där en av arbetsuppgifterna bestod av att den övervakande arbetaren på en långpromenad flera gånger under dygnet gick runt i fabriken och avläste kontrollinstrument på en mängd olika stationer. Facket klagade förstås på detta att arbetarna av arbetssituationen tvingades till fysisk aktivitet och så småningom ordnade företagsledningen det så att alla kontrolluppgifter från de olika stationerna långt ute på fabriken sammanfördes och presenterades på en enda panel framför vilken den stillasittande arbetaren i fortsättningen parkerade sig timme efter timme.

Det som då ur fackets synvinkel såg ut att vara en förbättring av arbetsvillkoren var istället en försämring. En lång inomhuspromenad är naturligtvis nyttig prevention för en rad andra sjukliga tillstånd som t.ex.diabetes och högt blodtryck.

Det finns förstås andra riskfaktorer för prostatacancer och dit hör t.ex. övervikt och dålig kost. Enligt min uppfattning talar också mycket för att brist på solljus/D-vitamin också ökar sjukdomsrisken.

Resultaten publicerades i British Journal of Cancer den 28 oktober 2009.

27/10/2009

20-70 procent av barnen i USA lider av D-vitaminbrist

Filed under: Cancer,Hjärtat,Ljus — Björn @ 9:11

Professor Jonathan Mansbach är professor vid Harvard Medical School och arbetar vid Children’s Hospital i Boston. Han är ledare för den färskaste analysen av D-vitaminbristen hos amerikanska barn, forskningsresultatet publiceras i novembernumret av Pediatrics. Hela forskningsupplägget är granskat och betalt av National Institute of Health (NIH). Rapporten finns kommenterad på flera ställen, bland annat på EurekAlert den 26 oktober 2009.

Det kanske mest intressanta med forskningsrapporten är att den återger de olika synpunkterna på vad som är normala nivåer av D-vitamin i blodet.

I EurekAlert står det ordagrant ”Currently, the American Academy of Pediatrics recommends children should have vitamin D levels of at least 50 nmol/L (20 ng/ml). However, other studies in adults suggest that vitamin D levels should be at least 75 nmol/L (30 ng/ml) and possibly 100 nmol/L (40 ng/ml) to lower the risk of heart disease and specific cancers”.

Forskningen har alltså kommit så långt att många menar att D-vitaminnivåerna är optimala först när de är så höga så att de motverkar alla de vanliga sjukdomarna som D-vitamin kan vara ett skydd mot, som hjärtsjukdom och olika cancerformer. De nivåer som skyddar mot engelska sjukan (rakitis) skyddar enligt många inte mot hjärtsjukdom och cancer.

När professor Jonathan Mansbach’s forskargrupp extrapolerade forskningsresultatet till att gälla alla amerikanska barn, upptäckte man att cirka 20 procent var under den normalnivå som är satt som den allra lägsta.

Utgick man från den mellersta ”normalnivån”, hade nästan 70 procent av barnen D-vitaminbrist. ”Extrapolating to the entire U.S. population, their analysis suggests that roughly   20 percent of all children fell below the recommended 50 nmol/L. Moreover, more than two- thirds of all children had levels below 75 nmol/L – and 92 percent of black children”.

Man påpekar också att adekvata D-vitaminnivåer hos barn också kan motverka en rad andra av barndomens sjukdomar som luftrörsinfektioner, astma och vinterberoende eksem. ”Vitamin D may prevent a host of common childhood illnesses, including respiratory infections, childhood wheezing, and winter-related eczema”.

I anslutning till rapporten får vi en kommentar från den som studerat problemet längre än någon annan, nämligen dr Michael Holick, professor i medicin, biologi och fysik och chef vid Vitamin D, Skin and Bone Research Laboratory vid Boston University School of Medicine.

Han säger att barn skall ta D-vitamin och vara mindre rädda för att vara ute i solen, ”Children should take vitamin D supplements and be less afraid of sensible sun exposure”. Han menar att barn från födseln skall ta 400 IE om dagen och efter ett års ålder 1000 IE per dag och tonåringar bör ta 2000 IE per dag.

Denna rapport är viktig därför att när en svensk undersökning i Uppsala nyligen presenterades muntligt på en konferens – den återgavs enbart i Uppsala Nya Tidning – finns det i texten ingen som helst diskussion om vad som kunde tänkas vara normalvärden. När den publicerades i UNT sade forskaren docent Karl Michaelsson, nämligen att deras resultat talade för att inte bara låg utan även hög D-vitaminhalt ökade dödligheten i cancer.

I UNT-artikeln får vi alltså inte alls veta vilka normalvärden som Michaelsson anser gälla, varför det helt enkelt kan vara så att de av honom påstått höga svenska D-vitaminhalterna – som skulle ge ökad mängd cancer – i det internationella resonemanget skulle kunna klassas som låga.

Den svenska undersökningen är dessutom inte publicerad, har alltså inte – till skillnad från den amerikanska – passerat en vetenskaplig tidskrifts redaktionella granskning, vilket förstås gör UNT-artikelns vetenskapliga hållbarhet mycket svårbedömd.

Även lekmän vet numera att rökning i hög grad ökar många olika sorters cancerrisker, varför det är alldeles nödvändigt att få besked om huruvida de med enligt svenskt mått förhöjda D-vitaminvärdena var rökare eller inte – den uppgiften saknas också helt i UNT-artikeln.

26/10/2009

Dagboksbilder från igår

Filed under: Natur — Björn @ 8:59

njutemala

Höstfärger i Njutemåla.

blasgasplog

Över träden flög flock på flock av Bläsgäss – kanske på väg till England.

rodhake

Rödhakens röda bröst är – ovanligt nog – ett bra kamoflage bland färgstarka höstlöv.

25/10/2009

Dagens citat belyser Freuds misslyckande

På sidan 132 i idéhistorikerns och kände författarens Johan Norbergs mycket intressanta bok ”Den eviga matchen om lyckan” står det ordagrant:

”Sigmund Freuds… ambitioner var lågt ställda och han såg det som lättare att undvika svårt lidande än att uppnå tillfredsställelse. Eftersom vi (enligt Freud) i så hög utsträckning är styrda av vårt undermedvetna och våra undertryckta begär, är det inte lätt att sätta sig i livets förarsäte. Avsikten kunde inte vara att ge uppmuntran åt en självständig individs strävan efter lycka, utan att komma till det förträngande och neurotiska offrets undsättning. En gång förklarade Freud målet med den terapi han utvecklat som att den skulle omvandla patientens hysteri till ’vardaglig olycka’”.

Längre ner på samma sida står det ordagrant

”Freud bidrog också till att utgångspunkten inte var lyckan, utan problemen, neurosen, den psykiska ohälsan. Kunde man uppnå litet gammal, vanlig olycka så skulle man vara glad”.

Utifrån denna träffande beskrivning är det lätt att förstå att den positiva och lyckobejakande Kognitiva Beteende Terapin nu och sedan flera år får ett segertåg över hela Västvärlden eftersom den hittills våldsamt dominerande psykodynamiska terapin haft det freudska psykoterapeutiska tänkandet som bas.

Freuds terapi är ju att sätta ribban alldeles för lågt.

Det kommer alla som fått den mycket otillräckliga psykodynamiska terapin så småningom att äntligen förstå.

Läs gärna för övrigt Johan Norbergs förnämliga, mycket aktuella bok i sin helhet.

22/10/2009

Ornitologisk önskedröm

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 8:50

Många människor reser t.ex. till de avlägsna Galapagosöarna för att där få uppleva den ursprungliga ”paradisiska” kontakten med naturen, den då djuren inte är rädda för människan, den då t.ex. fåglar inte – som hos oss – ständigt håller ett långt bösshållsavstånd.

blasgasett

Men den ”paradisiska” möjligheten kan ibland fås på överraskande mycket närmare håll. Dessa Bläsgåsbilder togs den 20 oktober. Är det närbilder tagna i en fågeldamm? Nej det är det verkligen inte.

Bilderna tagna i Ottenby förmedlar något mycket unikt.

blasgastva

När Bläsgåsen häckat extremt långt norrut, kanske isolerat på Novaja Zemlja, kan fåglarna under inledningen av den långa resan söderut uppvisa en charmerande, förtrollande oräddhet, ja tillitsfullhet. Unga Bläsgäss som dessutom kommit bort från föräldrarna är därför helt ovetande om människans extrema farlighet och uppehåller därför inte alls det annars nödvändiga bösshållsavståndet.

blasgastre

Foto: Margareta

I Nordryssland tjuvjagas det numera flitigt inifrån bilar – en tjuvjakt som där liksom här – på papperet är helt förbjuden men som förstås förekommer i stor utsträckning ändå. Det har lett till att fåglar från det området har lärt sig att bilar är farliga.

blasgasfem

Olustigt nog använder sig många Ölandsbönder av denna av biltjuvjakten skapade fågelskrämma, så också i Ottenbyområdet. Bilden visar ett bilvrak som bogserats (se repet) ut på de stora öppna fälten norr om Kungsgården i Ottenby – just i avsikt att skrotbilen skall användas för att skrämma bort fåglar – alltså utnyttja bilens av tjuvjakten framkallade skrämselförmåga.

Ölands största inkomstkälla är numera turismen – ”besöksindustrin” – som under icke turisttid  i stor utsträckning består av tillresta fågelskådare. ”Besöksindustrin” tillför numera ön mycket mer pengar än vad jordbruket gör.

Personligen tycker jag därför att det borde vara förbjudet att på många ställen – som nu sker – förfula landskapet genom att ställa ut bilvrak med av tjuvjakt skapad fågelskrämmeeffekt på de vackra öppna fälten.

De skördeskador som gåsflockarna eventuellt åstadkommer skall istället betalas generöst av det allmänna.

blasgasfyra

I Fyrträdgården vid Långe Jan kunde vi den 20 oktober på så nära håll som bara 7-8 meter avnjuta ett flertal gäss, varav en alltså var en ung Bläsgås.

blasgassex

Bilderna är alltså tagna på mindre än 10 meters håll och den unga Bläsgåsen var hela tiden helt obesvärad av vår närgångenhet, så obesvärad så att den flera gånger till och med lade sig ner för att vila ”vid våra fötter”.

Ibland är Galapagossituationen bara några mil bort!

Older Posts »

Powered by WordPress