När vi nu är på väg in i årets kanske mörkaste månad – den utan mörkerupplättande snötäcke – kan det vara skäl att än en gång tänka över vad det betyder.
Frågar man svensken vilken årstid som är bäst kommer en stor majoritet att lägga sina röster på sommaren – den årstid då solskenet och det vackra vädret är som bäst.
Den modernaste lyckoforskningen visar också att om man renodlar vackert-väder-effekten är människor lyckligare i soligare, tropiska länder.
Tidskriften Psychology Today hade i sitt juli-augusti-nummer en kort översikt om vad solskenet – utöver D-vitamineffekten – också kan åstadkomma under rubriken ”The long reach of sunshine – The strange and surprising ways the sun affects what we do”. I den korta översikten redogör man för det vackra vädrets gynnsamma effekter, effekter som forskningen bekräftat.
Vackert väder med solsken har alltså påtagliga effekter som vi alla känner igen och i artikeln bekräftas detta för många kanske banalt självklara, alltså nu också av forskare.
David Strohmetz, psykolog vid Monmouth University, berättar att forskningen visat att solskenet gör oss vänligare, trevligare och hjälpsammare. Vi är t.ex. mer villiga att besvara fler enkäter.
Försök har visat att om hotellpojken berättar för hotellgästerna att solen lyser och vädret är vackert får han mera dricks än om han meddelar att vädret är dåligt. Vackert väder gör oss alltså hjälpsammare och generösare. ”Nice days put us in a good mood, which engenders helping and generosity”.
Beteendeekonomen Uri Simonsohn vid universitet i San Diego, Kalifornien, berättar att forskningen visat att de som söker till universitetet på molniga dagar är mer akademiskt inriktade, de som söker på soliga dagar är istället mer socialt inriktade. Är det molnigt är det alltså lättare för de studieinriktade att tänka sig att tillbringa dagen med näsan i boken. ”A study found that cloudy forecasts prime people to think about academics”.
Ekonomiprofessorn David Hirshleifer vid Irvines universitet i Kalifornien berättar att forskning också visar att börsen också påverkas av vädret. Chansen att börsen skall gå upp när solen lyser är tre gånger större än när vädret är molnigt. ”Sunshine influences the stock market, which is three times more likely to go up when it is sunny in the city of the exchange”.
“We buy more lottery tickets on cloudy days” – vi köper fler lotter molniga dagar på grund av att det dåliga vädret gör oss mer benägna att frestas av lottköpet. ”Weather-induced bad moods deplete self-control, making us more vulnerable to temptation”.
Molniga dagar kompenserar vi genom att använda mera alkohol, kaffe, tobak och choklad, detta för att bättra på humöret. ”On less sunny days, we compensate artificially, using more alcohol, coffee, tobacco, and chocolate to stimulate ourselves or elevate our mood”.
Förklaringen är rimligen den att solljuset aktiverar mera av hjärnans serotonin, en viktig lyckosignalsubstans.
Tidningarnas researtiklar är så här års fyllda av vackra bilder från soliga stränder och resebolagen lockar många med löften om sol och bad på det sydliga soliga resmålet.
Och med tanke på det vackra vädrets omfattande stimulerande effekter på människan kan man förstå att solresorna lockar många resenärer att för en tid lämna det murriga och kalla svenska vintermörkret – som dessutom ökar svininfluensans aggressivitet.
På Costa del Sol, Spanien, beräknas bortåt 100 000 svenska pensionärer övervintra kortare eller längre tid och det är viktigt inte bara för det goda humörets skull utan också för hälsans skull. Ett färskt forskningsresultat – som jag strax återkommer till – visar att för 65+:arna kan solandet halvera hjärtinfarktrisken.
