Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

30/9/2009

Kognitiv Beteende Terapi skall revolutionera engelska sjukvårdssystemet

Filed under: Den friska hjärnan,KBT,Mediekratin,Politik,Psykisk hälsa — Björn @ 8:33

Att spå om framtiden genom att titta i kristallkulan är en i högsta grad osäker metod varför  förra regeringen för länge sedan tillskapade en institution som hade som uppgift att försöka se in i framtiden – ”Sekretariatet för Framtidsstudier”. Det ombildades för 22 år sedan till ”Institutet för Framtidsstudier” och verksamheten har med åren vuxit och man ger nu ut en tidskrift som speglar institutets verksamhet.

Ledningen har fortfarande en mycket tydlig socialistisk prägel med adjungerade sociologiprofessorn Joakim Palme (Olof Palmes son) som VD och Carl Tham som ordförande, men man har ändå förstått att det nya psykologiska synsättet som den Kognitiva Beteende Terapin baseras på är viktig och behöver institutets uppbackning.

Det är alltså symtomatiskt att Institutet för Framtidsstudier tar fatt i ämnet, eftersom man på institutet har förstått att lösningen på problemet i högsta grad ligger i framtiden – institutets specialområde – det återstår till 95 procent att förverkliga.

I Sverige har svenska Socialstyrelsens förslag om att depression i första hand skall behandlas med KBT väckt en proteststorm bland fackfolk. Det är fullt begripligt då 95 procent av Sveriges terapeuter inte är utbildade i och därför inte kan den revolutionerande KBT-terapin.

Institutet för Framtidsstudier höjer objektivitetsnivån i sin artikel i tidskriften ”Framtider” genom att man åberopar en analys av situationen i England, en analys som visar att det stora problemet också finns där och ser likadant ut.

Det är också intressant att se att analysen som Institutet publicerar görs av en opartisk expert som alltså utifrån ser på problemet och därför bättre än fackföreträdarna kan se objektivt på  vad som behöver göras.

Artikeln i tidskriften Framtider (3/2009) är skriven av Richard Layard som är professor emeritus i arbetsmarknadsforskning vid London School of Economics och har rubriken ”Psykisk ohälsa en tickande bomb”. Läs gärna artikeln i sin helhet online (www.framtider.se).

Jag redogör för några korta stycken ur den läsvärda artikeln.

Det står ordagrant ”Om man frågar sig vilka som är olyckligast i vårt samhälle, blir svaret inte de fattiga utan människor som lider av psykisk ohälsa. Det framgår av en brittisk undersökning, där upplevelsen av att vara olycklig visade sig vara tre gånger så starkt kopplad till psykisk ohälsa, som till fattigdom”.

Att ensidigt driva lika-löner-politik är alltså inte det viktigaste svaret på hur man skall komma tillrätta med den psykiska ohälsan.

Layard skriver ”Vi har kunskap om effektiva botemedel för lidandet, men saknar i nuläget resurser för att omsätta kunskapen i praktik. Särskilt saknas tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) och annan evidensbaserad psykoterapi. Genom en större utbildningsinsats kan vi inom fem till tio år möta behovet av KBT-terapeuter”.

Layard skriver också ”Idag finns psykofarmaka som inom fyra månader effektivt förmår hjälpa 60 procent av dem som lider av depression. Vi har också terapiformer, särskilt KBT, som uppnår samma resultat genom en session per vecka. Risken att insjukna på nytt i depression efter avslutad medicinering minskar om patienten också har fått tillgång till KBT”.

Layard påpekar alltså att kunskap finns redan nu om hur man skall komma till rätta med ”den tickande bomben” men det finns en utomordentlig stor tröghet som bromsar utvecklingen. Layard skriver ”Samhället lider av en osedvanligt långsam reaktion på att vi i dag har effektiva behandlingsformer – vilket vi inte hade för femtio år sedan”.

Hans skrivning betyder förstås att bromsklossarna är många och effektiva – precis som i Sverige.

Insikten om problemets art och lösning finns också på engelska ”Socialstyrelsen”. Layard skriver ”Mot denna bakgrund anser brittiska National Institute for Health and Clinical Excellence (som ger vårdrekommendationer av liknande slag som Socialstyrelsen ger i Sverige, översättarens anm.) att kognitiv beteendeterapi ska erbjudas, eftersom den är lika effektiv som antidepressiv medicin”.

Det är alltså inte bara svenska Socialstyrelsen som – till den gamla terapeutkårens förfäran – insett att en helt ny terapi behövs.

Om den skriver artikeln ordagrant ”Det var på 1960-talet som den amerikanske psykiatern Aaron Beck utformade den kognitiva beteendeterapin. Beck menar att deprimerade personer formar negativa bilder av sig själva, omvärlden och framtiden. Hans terapi bygger på medvetandet – inte det omedvetna – och på nuet snarare än det förflutna”.

I samma nummer av Framtider har den kände svenske psykiatern Johan Cullberg också fått komma till tals och i en för honom ovanligt drastisk formulering står det ”Det är 1970-talets psykoanalytiska draksådd som psykiatrin skördar idag”.

27/9/2009

Några bilder ur dagboken den 22-24 september

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 20:30

septemberresaett

En ”pärla” att besöka för den naturintresserade är de vackra ängarna vid Håslöv sydväst om Kristianstad.

Fina nyuppsatta skyltar informerar besökaren och ger förslag på en bra promenadvända.

Foto: Margareta

septemberresatva

På de stora öppna fälten betade mängder av gäss.

septemberresatre

De öppna fjällviddernas falk – Stenfalken – visade sig – på långt håll – i två exemplar.

septemberresafyra

På revet i Simrishamn stod mängder av olika sorters trutar och måsar, änder, gäss och skarvar.

Foto: Margareta

septemberresafem

Efter att ha flugit cirka 100-150 mil västerut har dessa två Kaspiska trutar landat i Simrishamn, kanske för att stanna hela vintern. Golfströmmen bjuder på överlevnadsklimat.

septemberresasex

Råkorna var i Simrishamn vana vid människorna och var därför trevligt lättfotograferade.

septemberresasju

Också en Gråhäger lät sig inte nämnvärt störas.

Foto: Margareta

septemberresaatta

Långt ute på Krankesjöns vatten var ytan prickig av andfåglar som Sothöns, Snatteränder, Rörhöns, Skäggdoppingar och förstås Gräsänder. Vattenytan var fylld av liv redan strax efter soluppgången.

septemberresanio

En ung och vacker Kärrsnäppa visade fint upp sig vid Halmstads fina våtmark.

septemberresatio

Där många gäss vistas blir marken vitprickig av mängder av losspillade dun.

septemberresaelva

Enkelbeckasinen är – sedd på långt håll – en gråbrun ”suddfläck”, på nära håll underbart vackert mönstrad i läckra nyanser.

septemberresatolv

Om bara några veckor är denna grågås kanske ända nere i Spanien.

septemberresatretton

Enkelbeckasinerna gör under flytten gärna sällskap med varandra – många vaksamma ögon skyddar.

septemberresafjorton

När det stormar på Västkusten blåser många annars svårsedda uthavsfåglar in mot kusten. För ornitologen gäller då också att i den hårda blåsten kunna stå i lä. Det stora stenblocket i Glommens hamn ger hyggligt vindskydd.

Foto: Margareta

septemberresafemton

En ung Havssula – troligen från Norge – visar i den hårda vinden upp sin mycket eleganta flygsilhuett.

septemberresasexton

En annan Havssula flög förbi med ett sorgligt nystan av grönt fisknät fastsnurrat kring näbben, till synes dömd till en obarmhärtig långsam svältdöd.

Men Svalanrapportsystemet kunde en dag senare berätta att fågeln infångats vid Laholm och efter mödosamt pillande blivit lyckligen befriad från sin dödliga ”näbbgrimma”.

Slutet gott – allting gott!

26/9/2009

Dagens bild

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 16:39

okno

Knölsvanen är en självklar lysande skönhet i skärgårdarnas vikar – tycker vi. Men det har inte alltid varit så.

År 1920 fanns mycket få vilda Knölsvanar kvar, varför den fridlystes 1926. Fridlysningen har lett till en otrolig

återhämtning för den härdiga arten som nu förbereder sig för att övervintra i isfria havsvikar.

Svenska folkets favorittavla är ett vackert naturmotiv

Sedan mer än 30 år regerar den snobbiga ”proffstyckarmaffians” odemokratiska syn inom kulturen.

Det hävdade socialminister Göran Hägglund i en debattartikel i DN den 17 september 2009 under rubriken ”Sveriges radikala elit har blivit den nya överheten”. Hägglunds inlägg är verkligen läsvärt och tänkvärt – läs det gärna online.

En i sammanhanget helt försummad och av pressen helt nedtystad nyhet är en opinionsundersökning som en elev vid Beckmans Designhögskola låtit opinionsinstitutet Hermelin genomföra och vars resultat publicerades som en pressrelease i maj 2009. Gabriel Blidö lät som ett examensarbete opinionsundersökningen utföras på ett riksrepresentativt urval av den svenska allmänheten (www.beckmans.se).

I pressreleasen står det ordagrant ”Under ett par veckor runt påsken 2009 fällde Sveriges befolkning sin dom. 13 frågor besvarades om allt från vilken storlek på tavla man föredrar, vilken ram, vilket format, vilka motiv, om man föredrar föreställande eller abstrakt, till vilka färger man helst ser i en tavla och vilken känsla man vill att en tavla ska förmedla”.

Enligt pressreleasen blev resultatet ordagrant ”Folket föredrar liggande oljemålningar som förmedlar glädje och lugn framför allt med naturmotiv och med färger som går att härleda från naturen”.

Att opinionsundersökningens resultat är mycket kontroversiellt illustreras av det faktum att denna undersökning av allmänhetens konstsyn är fullständigt osynliggjord, censurerad på till exempel nyhetsportalen.se

Göran Hägglund skriver i sin debattartikel ordagrant ”Den som exempelvis råkar gillar tavlor som föreställer något bör till exempel göra avbön direkt; då har man nämligen nazistiska böjelser, har det meddelats från flera håll i sommarens kulturdebatt”.

I ledaren Access den 6 september 2009 skriver Johan Lundberg ordagrant ”I Sydsvenskan skriver Eva Ström (25/7) att det för besökaren av konstutställningen Figurationer på Edsviks Konsthall ’är (…) oundvikligt att associera till den exposition av godkänd konst naziregimen arrangerade i München 1937”.

Vid ungefär samma tid sätter Åsa Linderborg i Aftonbladet (11/8) Göran Hägglunds kursändring i riktning mot en mer kulturkonservativ profil i relation till ’Joseph Goebbels, naziledare i Berlin 1928’ (som) stormade mot den moderna konsten”.

Gabriel Blidös av Hermelin gjorda kartläggning av svenskarnas syn på konsten visar på det fullständigt absurda i de vänsterextremistiska uttalandena som Eva Ström och Åsa Linderborg ger uttryck för. Den mycket stora svenska majoritetens förkärlek för fint avbildande konst med naturmotiv är förstås i grunden sund och på ljusårs avstånd från någon högerinriktad nazistisk grundinställning.

Göran Hägglund skriver i sin debattartikel ”Inom kulturvänstern har vanliga Svenssons och deras Svenssonliv länge sett som det självklara objektet för hån och misstänksamhet. Det har stått klart i filmer och böcker i mer än trettio år”.

I Expressen den 23 september 2009 skriver författaren Lars Gustafsson med anledning av PO Enquists 75-årsdag att det finns anledning att tvivla på det sakliga innehållet i PO Enquists dokumentärroman Legionärerna. Lars Gustafsson skriver ordagrant ”Legionärerna, en bok som gjorde honom ytterst acceptabel i dåvarande regeringskretsar eftersom han föreföll avlasta socialdemokratin ett envist stigma”.

Göran Hägglund skriver vidare ordagrant ”Men under senare tid har hånet och misstänksamheten spridits till allt större delar av det offentliga livet. Det handlar inte bara om mediala ’Reclaim the street-upplopp’ och ’konstnärer’ som lever på att provocera och sprida olust i det offentliga rummet. Det handlar också om en allmän politisk trend. Sveriges radikala elit har kommit att bli den nya överheten”.

Göran Hägglund påpekar som så många andra att det finns ett stort gap mellan vad de vänsterextrema anser om vanligt folk och deras uppfattningar. Man säger sig stå upp för den lilla människan men tar sedan alltid avstånd från den lilla människans åsikter.

Göran Hägglund skriver ”Vad är det egentligen för attityd som döljer sig under alla ideologiska krumbukter när man inte vill tilltro vanligt folk att få använda sitt omdöme? Är det inte det som är folkförakt?”

Han avslutar ordagrant ”Det börjar bli hög tid att återupprätta det sunda förnuftet i svensk politisk debatt och inte minst respektera vanligt folks rätt att vara precis som de är”.

Gabriel Blidös mycket viktiga kartläggning av svenska folkets stora kärlek till det vackra naturmotivet visar övertygande tydligt att av ”proffstyckarmaffian” unisont hyllade ”konstverk” som att stående på en scen att urinera inför en publik, att göra soffor av mänsklig avföring, att hylla pissoarer i porslin, att spela psykotiska patienter, att hylla Raoul Wallenberg  med stora elefantavföringsliknande högar på ett torg i Stockholm är alla exempel på moderna versioner på ”Kejsarens nya kläder” som på intet sätt har någon som helst förankring bland den stora majoriteten av vanligt folk.

Lägg ner Konstfack!

25/9/2009

Pastoral idyll

Filed under: Natur — Björn @ 7:20

forsa

Solvarm sensommardag i Forsa, Mönsterås den 17 september.

21/9/2009

Dagens bild

Filed under: Natur — Björn @ 20:46

blombock

Ett ”smycke” från i somras…

Den Kognitiva Beteende Terapins positiva psykologi räddar liv

Filed under: Åldrande,Den friska hjärnan,Hjärtat,KBT,Psykisk hälsa — Björn @ 10:47

Vid Uppsala universitet framlade Mats Gulliksson den 18 september 2009 en doktorsavhandling med rubriken ”Studies of secondary prevention after coronary heart disease with special reference to determinants of recurrent event rate”.

Mats Gulliksson är husläkare vid Kungsgärdets vårdcentral och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Forskningsresultatet har presenterats på Uppsala universitets pressmeddelandesektion, på forskning.se och kommenterades i UNT den 16 september 2009.

Projektet bestod av att 362 patienter som vårdats för hjärtinfarkt och annan hjärtsjukdom på Akademiska sjukhuset rehabiliterades inom primärvården, alltså på ”vårdgolvet”.

Hälften av patienterna fick Kognitiv Beteende Terapi i form av 20 gruppträffar fördelade under två års tid. Man fick då också 20 ”hemläxor”, alltså övningar i att motverka stress genom att till exempel köra i den långsamma bilkön. Uppföljningstiden är ovanligt lång, hela nio år och resultatet av den Kognitiva Beteende Terapin, som alltså presenterades i en ganska ”smal” modell, hade stor effekt.

Man nästan halverade återinsjuknanderisken och det är en verkligt kraftfull effekt! Man kunde också se att de som fullföljde terapin extra bra hade ännu bättre effekt.

Grupperna fick förstås också den vanliga terapin mot högt blodtryck, blodfetter, diabetes, rökning och brist på motion. Men det var inte de riskfaktorerna som påverkades av KBT-behandlingen, utan det som var verksamt var den ”smala” KBT-effekten mot stresskomponenten.

Det positiva i KBT:s psykologi kunde också visas genom att de som tränade KBT-terapi rapporterade mera optimism inför framtiden.

Resultatet är dubbelt anmärkningsvärt därför att vad sjukdomen beträffar handlar det alltså också om västerlandets mest dödsbringande kärlkatastrof, hjärtinfarkten.

Older Posts »

Powered by WordPress