I dagarna har ännu en ny bok i Kognitiv Beteende Terapi kommit ut. Boken heter ”Våga förändra ditt liv med KBT” med underrubriken ”Bli av med negativ stress, oro och nedstämdhet” (Prisma förlag). Den är skriven av Anna Frostin, som sedan 20 år föreläser och har workshops i Kognitiv Beteende Terapi och som under många år varit kursledare för både steg 1- och 2-utbildningar i kognitiv psykoterapi vid Huddinge universitetssjukhus och Karolinska institutet.
Jag har samlat på mig ett femtontal böcker i ämnet alltsedan de första började komma för mer än tio år sedan, varför det för mig är extra intressant att se vad ytterligare en bok i ämnet har för tillägg, nyheter som inte finns i de gamla böckerna och för mig är utvecklingen mycket tydlig. Jag kommer här i min recension att dröja vid denna boks nya tillägg.
På bokomslagets sida står det ordagrant ”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka”. Det är ett citat av Albert Einstein och passar verkligen bra som inledande riktmärke för KBT. Givetvis indikerar det också att KBT måste till för att lösa de gamla problemen som psykoanalysen i så stor utsträckning skapat.
För övrigt undviker Anna Frostin helt att i boken polemisera med psykoanalysens företrädare och har utelämnat kritiken av psykoanalysens ältande, något som i mina ögon förstås är synd. Hennes initierade kritik hade verkligen varit på plats.
På sidan 134 står det ordagrant ”Genom att tänka bra tankar, motionera och äta förnuftigt får insidan de bästa förutsättningar och även utsidan påverkas positivt”. Denna menings utvidgade modell återfinner man inte i de tidigare KBT-böckerna men måste förstås i en modern KBT-bok vara med.
På sidan 71 står det ordagrant ”Forskning visar att cirka 40 procent av alla barn i I-länderna har en mer eller mindre otrygg anknytning”. På sidan 179 upprepar hon konstaterandet med formuleringen ”Mer än var tredje person har en otrygg anknytning”.
Detta är ett väldigt viktigt konstaterande därför att i den färska kartläggningen av ungdomars psykiska hälsa, som nyligen publicerats har man kunnat visa att ungdomarna förefaller att må sämre än förut. I de många analyserna av det forskningsresultatet har en mängd orsaker som arbetslösheten, skolans kris, lamentationsbenägenheten pekats ut som huvudorsaker men ingenstans har de för projektet ansvariga vågat erkänna att den otrygga anknytningen i barndomen skulle kunna vara en huvudorsak.
Anna Frostins påpekande är politiskt inkorrekt så det dånar om det – därav den mediala tystnaden.
Om den Kognitiva Beteende Terapins utveckling har hon några intressanta formuleringar. På sidan 21 står det ordagrant ”I sin lärobok ’Psykoterapins skolbildningar’ beskriver Lars Gunnar Lund och Bengt Eriksson kognitiv terapi som ’den kognitiva revolutionen’. KBT tillämpas i dag inom många psykologiska problemområden. Efterfrågan på denna terapiform har ökat lavinartat. Trots intensiva utbildningsinsatser täcker utbildade terapeuter långt ifrån behovet”.
Det är ett mycket viktigt konstaterande, som på mycket tydligt sätt illustrerar psykologins kris i dag. Bland alla aktiva psykologer i Sverige är det alltså en mycket liten minoritet som kan KBT och det betyder att personer som i dag får psykologisk rådgivning och hjälp får en otillräcklig, ibland helt felaktig behandling.
På sidan 76 beskriver hon utvecklingen av KBT sålunda ”Beteendeterapin växer fram under 1950-talet och när Aaron Bäcks forskning kom infogade man den som en viktig del. Namnet ändrades från BT till KBT. Beteendeterapin bygger på att man förändrar beteendet och som följd därav tankarna. ”Svenska föreningen för kognitiv terapi och forskning” har ändrat sitt namn till ”Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier”. Det senaste tillskottet till den kognitiva modellen är Medveten närvaro (”Mindfulness) och ”acceptans”.
Att Kognitiv Beteende Terapi i hög grad skiljer sig från psykoanalysen illustreras av två formuleringar på sidan 32. Där står det ordagrant ”I KBT fokuserar man på vad som händer här och nu… istället för att prata om känslor kan en lösning vara att gå in i och återuppleva dem”. På sidan 98 får läsarna två uppmaningar att formulera något som totalt skiljer ut KBT. Där står ordagrant ”Vilka viktiga barndomsupplevelser tror du har påverkat dig positivt? Vad har varit bra i ditt liv och vad vill du ha mer av?”
När jag som livslångt varit intresserad av beteendemedicin läser Anna Frostins bok ser jag att hon kompletterat sin KBT-modell med avsevärda inslag från den i mångas ögon förkättrade ”friskvården”. På sidan 308 står det faktiskt
”Motion är bästa botemedlet mot stress”.
Att i en psykologiskt inriktad faktabok peka ut kroppsmetoden motion som bästa medel mot stress är överraskande men också väldigt glädjande. När jag tittar igenom hennes bok ser jag att på 26 av bokens 350 sidor pekas motionen ut som ett bra medel mot psykisk ohälsa.
På sidan 137 står det ”Det krävs minst 30 minuters motion per dag för att motverka risken för sjukdomar på grund av inaktivitet. Skaffa en stegräknare och bli medveten om hur mycket du rör dig. Brist på motion gör att du sover sämre”.
På sidan 135 står det ordagrant ”Våra kroppar är skapade för ett liv med fysisk aktivitet… Forskning har visat att en bra kondition minskar stressnivån. Motion stimulerar även produktionen av nya hjärnceller. Vid depression är motion ett viktigt hjälpmedel för att få kroppen att komma tillbaka till positiva upplevelser”.
Hennes kommentar är mycket viktig. Forskningen om hjärnans plasticitet och kartlagda aktiviteter under daglig funktion har visat att biologiska metoder kan skapa nya hjärnceller sent i livet, något som var helt omöjligt att påstå för bara några år sedan.
På sidan 203 avbildas ett dagsschema där patienten Lena får råd om hur hon skall bete sig under hela dygnet. I schemat är det inlagt en 20-minuters promenad på förmiddagen och en 35-minuters promenad på eftermiddagen. På sidan 204 står det ordagrant ”En till två promenader per dags läggs in. Dels är dagsljuset viktigt för produktion av sömnhormonet melatonin, dels är det en lagom ansträngande fysisk aktivitet. Upplevelsen av naturen har en avspännande effekt”.
Rådet om motion upprepas på sidan 285. Där står det ordagrant ”Satsa på fysisk aktivitet och motion även om det tar emot i början. Börja med en liten promenad och öka aktiviteten steg för steg. Forskare har visat att fysisk aktivitet påverkar hjärnan positivt, vilket kan leda till mindre nedstämdhet och värk”.
Intressant för den livsstilsintresserade läkaren är det också att betydelsen av bra kost omnämns i boken på åtta ställen. På sidan 135 skriver hon till exempel ”Unna dig själv att äta mat som hjälper dig att må bra. Välj naturliga produkter med så litet kemikalier som möjligt. Vårt stressystem är detsamma som stenåldersmänniskans – vi är inte biologiskt annorlunda. Vår kropp är skapad för naturlig föda, och rätt näring är en förutsättning för hälsa”.
Eftersom vi sover 30 år av våra liv blir det förstås allt omöjligare för moderna KBT-böcker att inte beröra vikten av den goda sömnen. Hela 20 sidor i boken handlar om hur man skall undvika dålig sömn och förbättra den goda. På sidan 262 skriver hon ”Sömnen påverkas av hur stressade, uppvarvade och spända vi är. Människor sov bättre förr på grund av hårt kroppsarbete; stillasittande skapar stelhet och spänningar i muskulaturen. Fysisk aktivitet förbättrar sömnen och fysisk inaktivitet försämrar den”.
Hon varnar också för koffein, sängfösaren och rökningen.
På sidan 274 står vidare ”Motion är viktigt för att förbättra sömnen. Var fysiskt aktiv regelbundet och vistas utomhus i dagsljus så mycket som möjligt. Upptäck glädjen i promenader och träna medveten närvaro. Speciellt under den mörka perioden ökar vistelsen utomhus melatoninproduktionen, så ta en kort promenad på morgonen eller i samband med lunchen”.
Hennes vilja att förnya den Kognitiva Beteende Terapin illustreras också av att hon flera gånger påpekar att upplevelsen av naturen har en lugnande och avstressande effekt. På sidan 11, i förordet, berättar hon om hur hon själv upplever en skön stund vid bryggan vid havet. På sidan 137 står det ”Glöm inte bort vad naturen kan ge”.
