Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

29/6/2009

Några dagar i fjällens paradis – en bildkavalkad

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 17:26

fjallresaett

Leipikvattnets blanka vattenyta speglar morgonhimlen. Den lilla Simsnäppan har redan gjort sin första vända.

fjallresatva

Lappsparven sjunger mitt i fjällandskapet från revirets högsta punkt.
Foto: Margareta

fjallresatre

Redan vid 5-tiden ropade Storlommen och Tranorna från sjön nedanför Storfjället.

fjallresatrea

I det frodiga gräset blommade mängder av högvuxna Smörbollar.

fjallresafyra

Videsnåren på Stekenjokksplatån visade sig vara bostad för minst fyra fågelarter, Lappsparv, Blåhake,
Ängspiplärka och Mosnäppa.
Foto: Margareta

fjallresafem

Vägsaltet på Flatruets kalfjällsväg smakar gott på renarnas tungor.
Foto: Margareta

fjallresasex

Högfjällets egen höna – här i form av en Fjällripetupp – höll ett långt avstånd till oss,
van som den är att bli påskjuten från långt håll.

fjallresasju

Vinter och sommar samsas underbart kontrastrikt i samma bild från Stekenjokks högplatå. Björkarnas
fräscha grönska kontrasterar fint mot fjällens kvardröjande snölegor.

fjallresaatta

Mosnäppan är Sveriges minsta snäppa – i storlek som en Sånglärka.
Foto: Margareta

fjallresanio

Den vackra Lappsparven hävdade sitt revir från stenblockets topp.

fjallresatio

Den mycket vackra Fjällvedeln prydde sluttningarna på många ställen.
Fjällvärldens många insekter blir till oundgänglig föda för många fågelungar.

fjallresaelva

Att leta mat är för fjällfågeln, Mosnäppan, att ”vara på jobbet”.
Foto: Margareta

fjallresatolv

Stekenjokksvägen upp från Blåsjön är hänförande vacker.
Foto: Margareta

fjallresatretton

Mosnäppeäggen är små, bara drygt centimetern långa. De ruvas av hanen. Honan har nog en annan
kull någon annan stans. Överlevnadsvillkoren för Mosnäppan är i fjällen så hårda att dubbla barnkullar
kan vara ett måste.
Foto: Margareta

fjallresafjorton

Blåhaken sjunger i videsnåren. Hans färgprakt är enastående. Den färgstarka haklappen förstärks dessutom
av att gapet är klargult.

fjallresafemton

Det myckna smältvattnet bildar på Margaretas bild flödiga bäckar som blir till bra biotoper för vadare,
tärnor och måsar.

Fjällbildskavalkad – del 2

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 16:49

fjallresasexton

Som synes är Mosnäppans fläckiga fjäderdräkt mycket effektivt kamoflaugefärgad.

fjallresasjutton

Fjällbondens får har från betesmarken en underbar vacker utsikt.

fjallresaarton

Som synes är Blåhaken dubbelutrustad – något som är mycket ovanligt i fågelvärlden. Fågeln har inte bara en
mycket kontrastrik fjäderdräkt utan också en stark röst och varierad sång.

fjallresanitton

När vi vid norska gränsen lockade på Dalripan gjorde vi det så bra att en räv kom rusande i tron att ett möjligt
middagsmål väntade. Först på fem meters håll upptäckte han sitt misstag och tvärvände.

fjallresatjugoa

Vilt skummande smältvatten i Gaustaforsen bjöd på ett skådespel som låglandets uppdämda älvar numera sällan
kan bestå oss med.

fjallresatjugoett

De vädermässiga villkoren kan i fjällvärlden ibland vara oöverstigliga för fåglarna. Jaktfalkens hemligt belägna
och konstlösa bo var i år tomt. En tröst är att boet troligen använts i hundratals år och så kommer det också
att bli framledes.

fjallresatjugotva

Mycket snö fanns ställvis fortfarande kvar och flera junifjälltoppar var som synes ännu nästan helvita.

fjallresatjugotre

Fjällens ”Bofink” Bergfinken ropade in gäddlekens tid.

fjallresatjugofyra

Färgstarka, vackra lavar bjöd skogsvandraren på fina motiv.

fjallresatjugofem

Salt är gott.
Svansens blåfärg är renägarens märkning.

fjallresatjugosex

Stekenjokkvägen öppnas först den 6 juni. Det kan man förstå, då man ser snölagrets tjocklek på Margaretas
bild den 20 juni.

fjallresatjugosju

Husbilen var en varm fjällstuga och det behövdes, speciellt under nätterna.

Foto: Margareta

fjallresatjugoatta

Den i fjällen ljusa Ängspiplärkan är det öppna fjällandskapets karaktärsfågel och förutsättning för
fjällens många Gökar.

fjallresatjugonio

Det friska smältvattnet bildar i Gaustafallet mäktiga vattenkaskader – en välkänd sevärdhet i området.

fjallresatrettio

En överraskande orädd Storlom ruvade bara cirka 30 meter från landsvägen i Tännäs.

fjallresatrettioett

En bild på fjällens vackraste fågel – Blåhaken – får avsluta detta bildgalleri.

Den kognitiva revolutionen

I dagarna har ännu en ny bok i Kognitiv Beteende Terapi kommit ut. Boken heter ”Våga förändra ditt liv med KBT” med underrubriken ”Bli av med negativ stress, oro och nedstämdhet” (Prisma förlag). Den är skriven av Anna Frostin, som sedan 20 år föreläser och har workshops i Kognitiv Beteende Terapi och som under många år varit kursledare för både steg 1- och 2-utbildningar i kognitiv psykoterapi vid Huddinge universitetssjukhus och Karolinska institutet.

Jag har samlat på mig ett femtontal böcker i ämnet alltsedan de första började komma för mer än tio år sedan, varför det för mig är extra intressant att se vad ytterligare en bok i ämnet har för tillägg, nyheter som inte finns i de gamla böckerna och för mig är utvecklingen mycket tydlig. Jag kommer här i min recension att dröja vid denna boks nya tillägg.

På bokomslagets sida står det ordagrant ”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka”. Det är ett citat av Albert Einstein och passar verkligen bra som inledande riktmärke för KBT. Givetvis indikerar det också att KBT måste till för att lösa de gamla problemen som psykoanalysen i så stor utsträckning skapat.

För övrigt undviker Anna Frostin helt att i boken polemisera med psykoanalysens företrädare och har utelämnat kritiken av psykoanalysens ältande, något som i mina ögon förstås är synd. Hennes initierade kritik hade verkligen varit på plats.

På sidan 134 står det ordagrant ”Genom att tänka bra tankar, motionera och äta förnuftigt får insidan de bästa förutsättningar och även utsidan påverkas positivt”. Denna menings utvidgade modell återfinner man inte i de tidigare KBT-böckerna men måste förstås i en modern KBT-bok vara med.

På sidan 71 står det ordagrant ”Forskning visar att cirka 40 procent av alla barn i I-länderna har en mer eller mindre otrygg anknytning”. På sidan 179 upprepar hon konstaterandet med formuleringen ”Mer än var tredje person har en otrygg anknytning”.

Detta är ett väldigt viktigt konstaterande därför att i den färska kartläggningen av ungdomars psykiska hälsa, som nyligen publicerats har man kunnat visa att ungdomarna förefaller att må sämre än förut. I de många analyserna av det forskningsresultatet har en mängd orsaker som arbetslösheten, skolans kris, lamentationsbenägenheten pekats ut som huvudorsaker men ingenstans har de för projektet ansvariga vågat erkänna att den otrygga anknytningen i barndomen skulle kunna vara en huvudorsak.

Anna Frostins påpekande är politiskt inkorrekt så det dånar om det – därav den mediala tystnaden.

Om den Kognitiva Beteende Terapins utveckling har hon några intressanta formuleringar. På sidan 21 står det ordagrant ”I sin lärobok ’Psykoterapins skolbildningar’ beskriver Lars Gunnar Lund och Bengt Eriksson kognitiv terapi som ’den kognitiva revolutionen’. KBT tillämpas i dag inom många psykologiska problemområden. Efterfrågan på denna terapiform har ökat lavinartat. Trots intensiva utbildningsinsatser täcker utbildade terapeuter långt ifrån behovet”.

Det är ett mycket viktigt konstaterande, som på mycket tydligt sätt illustrerar psykologins kris i dag. Bland alla aktiva psykologer i Sverige är det alltså en mycket liten minoritet som kan KBT och det betyder att personer som i dag får psykologisk rådgivning och hjälp får en otillräcklig, ibland helt felaktig behandling.

På sidan 76 beskriver hon utvecklingen av KBT sålunda ”Beteendeterapin växer fram under 1950-talet och när Aaron Bäcks forskning kom infogade man den som en viktig del. Namnet ändrades från BT till KBT. Beteendeterapin bygger på att man förändrar beteendet och som följd därav tankarna. ”Svenska föreningen för kognitiv terapi och forskning” har ändrat sitt namn till ”Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier”. Det senaste tillskottet till den kognitiva modellen är Medveten närvaro (”Mindfulness) och ”acceptans”.

Att Kognitiv Beteende Terapi i hög grad skiljer sig från psykoanalysen illustreras av två formuleringar på sidan 32. Där står det ordagrant ”I KBT fokuserar man på vad som händer här och nu… istället för att prata om känslor kan en lösning vara att gå in i och återuppleva dem”. På sidan 98 får läsarna två uppmaningar att formulera något som totalt skiljer ut KBT. Där står ordagrant ”Vilka viktiga barndomsupplevelser tror du har påverkat dig positivt? Vad har varit bra i ditt liv och vad vill du ha mer av?”

När jag som livslångt varit intresserad av beteendemedicin läser Anna Frostins bok ser jag att hon kompletterat sin KBT-modell med avsevärda inslag från den i mångas ögon förkättrade ”friskvården”. På sidan 308 står det faktiskt

”Motion är bästa botemedlet mot stress”.

Att i en psykologiskt inriktad faktabok peka ut kroppsmetoden motion som bästa medel mot stress är överraskande men också väldigt glädjande. När jag tittar igenom hennes bok ser jag att på 26 av bokens 350 sidor pekas motionen ut som ett bra medel mot psykisk ohälsa.

På sidan 137 står det ”Det krävs minst 30 minuters motion per dag för att motverka risken för sjukdomar på grund av inaktivitet. Skaffa en stegräknare och bli medveten om hur mycket du rör dig. Brist på motion gör att du sover sämre”.

På sidan 135 står det ordagrant ”Våra kroppar är skapade för ett liv med fysisk aktivitet… Forskning har visat att en bra kondition minskar stressnivån. Motion stimulerar även produktionen av nya hjärnceller. Vid depression är motion ett viktigt hjälpmedel för att få kroppen att komma tillbaka till positiva upplevelser”.

Hennes kommentar är mycket viktig. Forskningen om hjärnans plasticitet och kartlagda aktiviteter under daglig funktion har visat att biologiska metoder kan skapa nya hjärnceller sent i livet, något som var helt omöjligt att påstå för bara några år sedan.

På sidan 203 avbildas ett dagsschema där patienten Lena får råd om hur hon skall bete sig under hela dygnet. I schemat är det inlagt en 20-minuters promenad på förmiddagen och en 35-minuters promenad på eftermiddagen. På sidan 204 står det ordagrant ”En till två promenader per dags läggs in. Dels är dagsljuset viktigt för produktion av sömnhormonet melatonin, dels är det en lagom ansträngande fysisk aktivitet. Upplevelsen av naturen har en avspännande effekt”.

Rådet om motion upprepas på sidan 285. Där står det ordagrant ”Satsa på fysisk aktivitet och motion även om det tar emot i början. Börja med en liten promenad och öka aktiviteten steg för steg. Forskare har visat att fysisk aktivitet påverkar hjärnan positivt, vilket kan leda till mindre nedstämdhet och värk”.

Intressant för den livsstilsintresserade läkaren är det också att betydelsen av bra kost omnämns i boken på åtta ställen. På sidan 135 skriver hon till exempel ”Unna dig själv att äta mat som hjälper dig att må bra. Välj naturliga produkter med så litet kemikalier som möjligt. Vårt stressystem är detsamma som stenåldersmänniskans – vi är inte biologiskt annorlunda. Vår kropp är skapad för naturlig föda, och rätt näring är en förutsättning för hälsa”.

Eftersom vi sover 30 år av våra liv blir det förstås allt omöjligare för moderna KBT-böcker att inte beröra vikten av den goda sömnen. Hela 20 sidor i boken handlar om hur man skall undvika dålig sömn och förbättra den goda. På sidan 262 skriver hon ”Sömnen påverkas av hur stressade, uppvarvade och spända vi är. Människor sov bättre förr på grund av hårt kroppsarbete; stillasittande skapar stelhet och spänningar i muskulaturen. Fysisk aktivitet förbättrar sömnen och fysisk inaktivitet försämrar den”.

Hon varnar också för koffein, sängfösaren och rökningen.

På sidan 274 står vidare ”Motion är viktigt för att förbättra sömnen. Var fysiskt aktiv regelbundet och vistas utomhus i dagsljus så mycket som möjligt. Upptäck glädjen i promenader och träna medveten närvaro. Speciellt under den mörka perioden ökar vistelsen utomhus melatoninproduktionen, så ta en kort promenad på morgonen eller i samband med lunchen”.

Hennes vilja att förnya den Kognitiva Beteende Terapin illustreras också av att hon flera gånger påpekar att upplevelsen av naturen har en lugnande och avstressande effekt. På sidan 11, i förordet, berättar hon om hur hon själv upplever en skön stund vid bryggan vid havet. På sidan 137 står det ”Glöm inte bort vad naturen kan ge”.

27/6/2009

Sommarmorgon i Skäppentorp

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 15:33

buskskvattatio

Buskskvättan har nu ungar och är därför lättare att få fotografiskt näravstånd på (25-30 m). Under intensivt
varnande vågar den sig närmare än vanligt.

buskskvattaelva

Fågeln finns i hela Sverige och kan därför verkligen kännas som en svensk art,
men under åtta av årets månader är den ändå inte hos oss.

buskskvattatolv

Fågeln uppfattas annorlunda i olika länder. I England har dess intensiva varnande röst gett den
namnet ”Pipprataren” (Whinchat). I Tyskland har fågelns i festdräkt brunoranga framsida gett den
namnet ”Lilla brunstrupen” (Braunkehlchen).

buskskvattatretton

Kartläggningen av fågelns flyttvägar har inte varit lätt. Nästan 45 000 fåglar har ringmärkts i Sverige
men bara 85 har ”återfunnits”. Av dem har en tredjedel dödats i Medelhavsområdet, där jakten på
”kramsfågel” är ett ”folknöje”.

buskskvattafjorton

Vinterkvarteret ligger långt bort, ända nere i det tropiska Afrika söder om Sahara. Dit är det
”småfågelflygvägen” 7-800 mil och eftersom man uppskattat fågelns medelhastighet till 6-7 mil per dag
tar den långa resan fram och tillbaka ordentlig tid.

buskskvattafemton

Den långa fram- och tillbakaresan kan den hinna göra sex gånger som mest,
äldre blir den inte – åtminstone enligt vad vi vet i dag.

buskskvattasexton

Alla bilderna togs i dag vid 9-tiden i kanten av Skäppentorps fina dämme, som enligt ägaren, som jag
träffade, tillkommit med hjälp av EU-pengar.

Vegetarisk ”bantningsdiet” hjärtvänligast

Filed under: Den friska hjärnan,Hälsa,Hjärtat,Kost,Mediekratin — Björn @ 8:14

I den interna svenska kostdebatten går vågorna höga, och det av många skäl. Aftonbladets ”hälsoguru”, dr Annika Dahlqvist, har berättat att hon på grund av dålig kunskap i engelska inte kan läsa utländska forskningsrapporter, något som förstås kunskapsmässigt är grovt handikappande.

Sverige utgör befolkningsmässigt 1 procent av västvärlden och i forskningshänseende är vi också ett ”lilleputtland”. Skattningar har visat att vi står för 2 procent av västvärldens forskning. Det betyder att kan man inte läsa vad utländsk forskning kommit fram till missar man 98 procent av de moderna forskningsresultaten.

Nyligen publicerades en i sammanhanget viktig forskningsrapport producerad av ett elva man starkt forskarlag vid St Michael’s Hospital i Toronto, Kanada. Forskarresultatet publicerades i amerikanska läkarförbundet tidskrift Archives of Internal Medicine den 8 juni 2009 under rubriken ”The effect of a plant-based low-carbohydrate (’Eco-Atkins’) diet on body weight and blood lipid concentrations in hyperlipidemic subjects”. Forskningsrapporten kommenterades i MedicalNewsToday den 9 juni 2009 och i Svenska Dagbladet den 14 juni. Det betyder förstås att detta viktiga utländska resultat har gått att läsa på svenska även för den som inte kan läsa forskningsartiklar på engelska.

Den kanadensiska forskargruppen randomiserade 47 personer till antingen en mjölk- och äggförstärkt vegetarisk kost med högt kolhydratinnehåll eller till en kost med litet kolhydrater men dubbelt så mycket protein och fettkomponenter, båda dessa hämtade från växtriket. Försökspersonerna följde kosten i fyra veckor och 94 procent fullföljde experimentet.

Försökspersonerna var alla överviktiga och hade blodfettstörningar och dieten var också en strikt viktminskningsdiet, den bestod försökspersonerna med bara 60 procent av det beräknade kaloridagsbehovet.

Slutresultatet blev att båda grupperna gick ner ungefär 4 kilo, alltså 1 kg i veckan men i kosten som var förstärkt med dubbelt så mycket växtfett och växtprotein som i den andra fick man bättre effekt på åderförkalkningsmarkören kolesterol, framför allt det onda. Även blodtrycket gick ner mera hos försökspersonerna som åt den protein- och fettstarka vegetariska dieten.

Forskarna skriver sammanfattningsvis i sin egen rapport ”A low-carbohydrate plant-based diet has lipid-lowering advantages over a high-carbohydrate, low-fat weight-loss diet in improving heart disease risk factors not seen with conventional low-fat diets with animal products”.

På svenska ungefär En vegetarisk lågkolhydratdiet har blodfettssänkande fördelar jämfört med en högkolhydratdiet när det gäller att förbättra riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom.

Värdet av en bantningsdiet kan inte bara ses i det korta perspektivet utan de långsiktiga effekterna för hjärthälsan måste vägas in.

26/6/2009

Blåhake

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 7:50

blahakesju

Den färgstarka, vackra Blåhaken sjunger intensivt från revirets videsnår på Stekenjokksplatån den 20 juni.

24/6/2009

Naturupplevelsen skapar nya hjärnceller

På DN:s förstasida den 22 juni 2009 stod överst som första och största nyhet i rubrik ”Trädgårdsterapi hjälper tre av fyra utbrända”. Inne i tidningen kommer en artikel i ämnet som är den första i en serie ordagrant ”Om att minska stressen genom att vara ute i naturen”.

För den naturintresserade väcker serien många intressanta tankar.

År 1800 levde 3 procent av världens befolkning i städer, 97 procent – alltså en överväldigande majoritet – bodde på landet. Sedan dess har vi haft en ”folkvandring” in mot allt större städer, en folkvandring som saknar motstycke i världens historia. Denna folkvandring pågår som bäst i tredje världen och skapar där allt fler megastäder med många miljoner innevånare.

Den svenske bonden kan därför närmast ses som en kulturell ”relikt” men är i Sverige en utomordentligt välmående sådan. För 150 år sedan arbetade 85-90 procent av befolkningen i jordbruket, i dag gissar jag att siffran är nere i 1, 2 högst 3 procent. Landsbygdens bäste företrädare, den svenske bonden, är en självständig numera nästan ensamarbetande egenföretagare – som alltså har arbetsvillkor som är kolossalt långt borta från till exempel kolchosernas påtvingade kollektivism – och han mår därför bra och upprepade vetenskapliga studier visar att han är betydligt friskare än socioekonomiskt jämförbara grupper i städerna.

Storstadsmänniskans uppskruvade livsstil ökar stressen mycket påtagligt och leder till en bristande förmåga till nunärvaro, en oförmåga som vetenskapen dokumenterat allt mer.

I boken ”Välkommen till din hjärna” skriven av två hjärnexperter (jag har citerat boken flera gånger förut) finns en av många i mina ögon nästan fullständigt osannolika resultat, som den moderna psykologiska forskningen kunnat visa i flera experiment.

På sidan 27 i boken står det ordagrant ”En forskare går fram till en person på gatan och frågar efter vägen. Medan personen svarar, bär några arbetare en stor dörr mellan de två, så att de inte kan se varandra. Bakom dörren ersätts den som frågade efter vägen av en annan forskare, som sedan fortsätter samtalet som om ingenting hänt. Inte ens om ersättaren är väldigt olik den första forskaren, har den som förklarar vägen mycket mer än 50 procents chans att märka skillnaden”.

Jag kan försäkra att om det här experimentet gjorts ute i en by på landsbygden hade bortåt 100 procent av de tillfrågade upptäckt det psykologiska ”lurendrejeriet”.

I ett annat försök som svenska psykologer i Lund gjorde och som de fick publicerade i den ytterst välrenommerade vetenskapliga tidskriften Science presenterade man för försökspersonerna två porträttbilder mellan vilka försökspersonerna fick välja ut den ansiktsbild som såg mest sympatisk ut. En stund senare ombads försökspersonerna att förklara vad det var i bilden som gjorde att de hade valt det ansiktet som det trevligaste, och det gjorde försökspersonerna gärna. Men det förfärliga var, att försöksledaren utan att försökspersonen märkte det bytte bilderna och visade fram den bild som försökspersonen ”kasserat” som minst tilltalande. Fyra av fem försökspersoner upptäckte inte att den inre bild de hade av ansiktet inte stämde med den bild som visades.

Forskarna har gjort flera sådana här experiment med storstadsmänniskor och man har då visat att den stressande storstadsmiljön i mycket stor utsträckning slår ut människans förmåga till sund nunärvaro.

Därför är den vetenskapliga sammanfattningen av den mycket hälsosamma vistelsen i naturen i terapiträdgården i Alnarp i Skåne av stort värde. I DN-artikeln berättas det att man nu hållit på i sju år och att 120 personer under denna tid behandlats med trädgårdsterapi för utmattningsdepression och annan stress. Människorna som kommit till Alnarp har varit mellan 25 och 60 år och har varit sjukskrivna i snitt i nästan fem år. Några har varit borta från arbetet i tio år. Kursen i terapiträdgården sträcker sig över 12 veckor. Trädgården är stor som 20 villatomter. Man får under tiden man är där syssla med klassiskt trädgårdsarbete som att gräva i jorden, så frön, plantera om blommor, bygga en damm. Kursen kostar 56 000 kronor och betalas numera av Landstinget. Man får också under kursen träffa psykolog och sjukgymnast.

Utvärderingen av verksamheten visar alltså nu att tre av fyra personer med utmattningsdepression kan återgå till arbetslivet trots mycket lång sjukskrivning, ”normalt” brukar bara en av tio klara att återvända till yrkeslivet, siffrorna talar ett mycket tydligt språk.

I DN-artikeln intervjuas den huvudansvarige för trädgårdsterapin Lyckselefödde Patrik Grahn. Han är professor i landskapsarkitektur och miljöpsykologi och hans svar blir ordagrant ”För det första visar studien att nybildningen av hjärnceller ökar i naturmiljö kanske för att alla sinnen stimuleras. Arbetet i naturen får oss dessutom att slappna av och känna oss trygga – och då minskar stresshormonerna i kroppen. I moderna miljöer utsätts hjärnan för långt fler intryck än vi egentligen klarar av att hantera. I naturen är flödet av intryck mindre och vi kan vila”.

Det finns nu minst sex terapiträdgårdar i Sverige från Malmö i söder till Piteå i norr. Trädgården i Alnarp har förstås ett stort försprång i och med att den ligger i sydligaste Sverige, där odlingstiden är två tre månader längre än i norr. Det finns också skäl att påpeka att trädgårdsarbete innehåller en rad ”dolda” hälsomoment som motion och utevistelse i dagsljus.

Denna typ av naturkontakt som trädgårdsarbete erbjuder är förstås ur forskarsynpunkt extra värdefull, därför att effekten av terapin så tydligt går att mäta och redovisa i form av minskad sjukskrivning och ännu mer minskad risk för invalidiserande sjukpension.

I samma nummer av DN gör Dalademokratens chefredaktör, Göran Greider, en personlig och intressant betraktelse över odlandets naturperspektivförstärkande effekt. Han skriver ordagrant ”Den som odlar, på en balkong, en kolonilott eller i en trädgård, får en annan blick på vad vi kan kalla den första naturen (om nu odlingen är den andra). Trädgårdsodlarens blick söker sig fram mer intensivt under strövtåget i skog och mark: Vitsippor! Ormbunksprakt! Liljekonvaler! En skogsstjärna! Och så en dag lutar du dig intresserad över lavarna och mossorna i din trädgård. Den politiskt korrekta trädgården är inte en muromgärdad plats att fly till, utan ett fönster, ett utsiktstorn mot de andra naturerna”.

Older Posts »

Powered by WordPress