Vi ser i tidningarna allt oftare bilder på företrädare för kultureliten, gärna med en cigarett i handen. Författaren Per Olov Enquist berättade att han klarade sig ur sin alkoholism genom att han hade så stark karaktär (?), att han kunde börja storröka (se intervjun med honom i tidningen Vi).
Folkhälsoinstitutets chef, Sarah Wamala, berättade i en debattartikel i DN den 16 mars 2009 att bland män med lång utbildning röker bara 5 procent. PO Enquist är med andra ord bland intellektuella gravt avvikande och det är förstås de rökande kulturelitsrepresentanterna för övrigt. När sonen till Slas i boken ”Blåbärsmaskinen” berättade om Slas’ trippelmissbruk av alkohol, Rohypnol och nikotin fick nikotinnarkomanin ytterligare ett ansikte.
I går förklarade försäkringsbolaget Skandia i en stor debattartikel i DN att man kommer att följa en internationell trend och från och med i morgon den 1 juni 2009 för alla sina försäkringar (sjukförsäkring, individuellt tecknad olycksfallsförsäkring, livförsäkring, premiebefrielseförsäkring och privatvårdsförsäkring) kräva att dagligrökarna betalar 25-50 procent mer i försäkringspremie. Systemet finns alltså redan tillämpat i England och Norge.
I Skandias debattartikel, som väckt mycket uppmärksamhet och som fått de stora tidningsdrakarna att fråga sina läsare online, innehåller några viktiga stycken som lyder: ”Trots att det till syvende och sist är ett personligt val att röka har vi hittills betraktat det som en självklarhet att icke-rökarna skall betala de kostnader som rökarna skall ge upphov till. Det kanske är dags att ompröva detta”?
Ytterligare ett annat textavsnitt lyder ordagrant: ”En sjukförsäkring är, precis som alla andra försäkringar, en kollektiv lösning för att dela risken för en grupp individer. Om då några av dessa väljer att röka – vilket bevisligen kraftigt ökar risken för sjukdomar – så är det också rimligt att de också får betala mer för sin försäkring än icke-rökarna”.
Att försök görs i sjukvården att komma tillrätta med problemet illustreras av följande stycke ”I vintras införde Ortopedkliniken vid Norrlands universitetssjukhus en ny policy som innebar att patienter ska vara rökfria två månader innan och två månader efter en planerad operation. Efter viss kritik mildrades policyn något”. Kritik kom nämligen från Socialstyrelsen med dess nye chef Lars Erik Holm, som redan hunnit med att göra ett antal anmärkningsvärda, och för vanligt folk obegripliga markeringar.
Som tur var har man frågat svenska folket hur de ser på denna situation och Skandia skriver ”Åtta av tio svenskar tycker att en läkare har rätt att kräva rökningsuppehåll för att genomföra en behandling. Till och med bland rökarna är stödet stort, sex av tio tycker att detta är ett fullt rimligt krav”. PO Enquist har inte på något sätt antytt att han gjort rökstopp de gånger han kranskärlsopererats.
I Folkhälsoinstitutets rapport som Sarah Wamala presenterade visade det sig att de som rökte mest var män med sjukskrivning och arbetslöshet, alltså personer som redan existerade med hjälp av andras pengar. Intressant för mig är också att rapporten visade att kvinnorna i Kalmar län röker minst, 9 procent.
Detta från internationellt tänkande i Sverige lanserade försök att skärpa försäkringsvillkoren för rökare har i hög grad engagerat journalisterna, en kår som jag gissar röker mycket mer än genomsnittet.
Alla de stora medierna som SVT, DN, SvD, Expressen och Aftonbladet har via webben frågat sina läsare om vad de tycker om förslaget och så här långt har sammanlagt nära nog 45 000 personer svarat och tre av fyra tycker att det är rimligt att rökarna får ta den extra försäkringskostnaden. En tidning, Svenska Dagbladet, har låtit webbläsarna utöver Ja och Nej svara om de är tveksamma och där tycker 79 procent att initiativet är helt rätt, bara 13 procent att det är dåligt och 8 procent att det är tveksamt.
I artikeln påpekas att rökningen ökar sjukligheten och dödligheten i väldigt många sjukdomar och det leder till en livsförkortning på mellan 5 och 10 år. Rökande män har cirka 30 procent högre sjukfrånvaro än män som inte röker. För rökande kvinnor är sjukfrånvaron 45 procent högre än de icke-rökande kvinnorna.
Nu för tiden vet man att rökning ökar risken för demens. Det gäller alltså att sluta röka innan man förlorat förmågan att förstå att man är inne i en gräslig mental utförsbacke.
