Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

30/4/2009

Kabblekan — en härdig aprilblomma

Filed under: Natur — Björn @ 8:03

kabbleka

Kabblekan avslutar aprilvåren och inleder vårmånaden maj med stora prunkande blomtuvor i
Kronobäcken.

Kabblekan är en mycket härdig och därför också tidig vårblomma. Den finns på grund av sin
härdighet över hela landet och trivs också i det kärva klimatet i fjällvärlden.

Så är den också en extra ”listig” överlevare. Den växer gärna i bäckar och i vårens vattenfyllda
diken och har därför utvecklat ett speciellt trick för att kunna matcha regnigt väder och översvämning.

Blomman är i våra ögon enastående vackert enfärgat gul – en så praktfullt gul bukett som bilden
visar pryder verkligen dikeskanten. Men intressant nog är blomman ännu färg- och mönsterstarkare i de
pollinerande insekternas ögon än i våra skönhetstörstande. Insekterna som kan se UV-ljus ser att
blomman har ett mörkt, nästan svart centrum och ”skyltningen” blir därmed ännu tydligare för de
befruktande insekterna.

De befruktande nektar- och pollensamlande insekterna har mycket att hämta i varje blomkalk. Varje
enskild blomma har hela hundra pollenrika ståndare, vilket är ”kalas” för pollensamlande insekter som
humlor och bin.

Men det finns en reservutgång i arrangemanget.

Blomman växer alltså i anslutning till vatten och kan då översvämmas och det borde vara befruktningsmässigt
katastrof för växten men är det inte. Den rikliga förekomsten av pollen kan i den vattenfyllda blomman flyta
över till pistillen och därmed ordna nödåtgärden självbefruktning.

Det ”tricket” tillämpar blomman också när det regnar. Regnigt väder får nästan alla blommor att sluta sig men
kabblekan gör ofta precis tvärt om. Långdraget vårregn som förhindrar besök av bin och humlor kan då
kompenseras genom att regnvattnet i den öppna blomkalken då kan få pollenet att flyta över till
pistillerna och självbefruktningen är ett faktum.

Växten håller sig med ytterligare ett ”överlevnadstrick”. Som så många andra växter försvarar kabblekan sig
mot betning genom att ha en bitter och skarp smak. Endast fåret eller geten kan tänka sig att acceptera en
så skarpsmakande ”frukost”.

28/4/2009

Härfågel

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 7:49

harfageltre

För naturentusiasten är det alltid en speciell upplevelse att se Härfågeln i Sverige. Hos oss är den en
mycket sällsynt raritet. Fågeln är omgiven av många myter. I Spanien, där vi ser den varje vinter, jagas
den och är därför mycket skygg och distanserande. Den fågel vi såg vid Stenåsabadet på Öland var trevligt
orädd och kunde lätt digiscopas på 40-50 meters håll.

harfagelfyra

Den långa näbben är ett effektivt ätverktyg, när det gäller att leta fram markens dolda godbitar. På
bilden ser man att fågeln hittat en riktigt fet och ”smaskig” larv.

Om du vill läsa mer om vad jag har skrivit om Härfågeln så använd dig av sökordet ”härfågel” i min sökruta.

27/4/2009

På bussen

Filed under: Poesi — Björn @ 7:38

Du log mot mig på bussen
Jag log tillbaka
Du log mot mig
Jag log tillbaka

Så där ”pratade” vi en stund
Det var du
Det var jag
Det var vi
Ögonblick av samförstånd

Så gick du av bussen
Du var kanske tre år
Jag var 63

Ann-Christin Konradsson
DN den 8 mars 2009

25/4/2009

Nya våtmarker

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 9:48

vatmarkett

I de nya våtmarkerna spirar nu våren för fullt. I närområdet finns tre relativt nyanlagda våtmarker,
Högemåladammen, Kronobäcks våtmark och det lilla privata dämmet i Skäppentorp.

På många ställen försöker nu myndigheter och privata personer att återställa de ”vattenögon” som
alla dikades ut under 17-18- och 1900-talet. Den som i dag vill uppleva sjörikedomen i det forna Sverige
kan ta sig en tur genom fjällvärlden. Där är nästan alla ”småvatten” bevarade och de förgyller landskapet
med sina vackert blänkande ytor.

När bävern utrotades försvann naturens egen ”småvatteningenjör”, hans dammar skapade tusentals små
gölar i det svenska skogslandskapet. Tillåts han återkomma får människan mycken gratishjälp.

Bilden visar den inre delen av Högemåladammen, som fint omges av golfbanans kortklippta gräsmattor.

vatmarktva

Högemåladammen har snabbt befolkats av nya fågelarter. Där finns nu Sothöna, Smådopping, Knipa,
Gräsand, Vigg bland många andra. Ett färgstarkt smycke i sammanhanget är den Svarthakade doppingen,
som nu i fyra exemplar pryder vattenytorna. Eftersom det handlar om två par ser framtiden ljus ut för
fågeln och dammens artrikedom.

vatmarktre

Träden laddar nu för fullt för den lövsprickning som snart kommer.

vatmarkfyra

För femtio år sedan var den vackra Rödvingetrasten en uteslutande i Norrland häckande trast.

Men så är det inte alls längre, den har snabbt avancerat söderut och häckar nu även i Skåne. På kortklippta
gräsytor är den lättsedd men bara på längre håll. Den jagas vintertid i Sydeuropa och är därför mycket
skygg också hos oss.

vatmarkfem

Till de tidiga vårblommorna hör också Styvmorsviolen, som med sina skira fyra färger är urmodern till de
odlade penséerna.

vatmarksex

För nu cirka 80 år sedan introducerades den Nordamerikanska gåsen, Kanadagåsen, till Blekinge och
Kalmarsund. På mycket kort tid har den spritt sig över hela Syd- och Mellansverige och finns nu även
i Norrbottens kustland.

Kanadagåsen är, liksom alla gäss, en gräsätare och det betyder att den kan hitta mat så fort snön försvunnit,
därmed hör den till de allra tidigaste vårfåglarna och går därför också tidigt till häckning. Men var den här
fågeln, som jag fotograferade härom dagen, ruvar på sina ägg får för säkerhets skull förbli en hemlighet.

vatmarksju

Den lilla Kronobäckens nedre flöde har pluggats igen och därmed fått en annan inriktning. Det har lett till
att av våta starrängar har man skapat fina fiskrika ”strandbassänger” som med sina blanka vattenytor tjusar ögat.

vatmarkatta

Den nya våtmarken lockar Fiskgjusen till området. Fågeln har just efter mer än ett halvt tusen mils resa
återvänt från Afrika.

vatmarknio

vatmarktio

På Margaretas bild kan man se att nya fina vattenytor ersätter sumpiga starrmarker. De nya våtmarkerna
lockar inte bara fåglar utan också journalister. I den lilla grupp människor som syns på bilden fanns också en
från DN:s Stockholmsredaktion utsänd journalist för att hon för tidningens räkning skulle göra ett reportage om
den fina satsningen. Vi DN-läsare ser fram emot att få läsa hennes text.

vatmarkelva

Havsörnen har också upptäckt de nya lovande jaktmarkerna. Denna uppskattningsvis fyraåriga örn
fotograferade jag när den ryttlade över Oknebäcken.

vatmarktolv

I den kulturminnesskyddade delen av området pryds nu skogens botten av ett överflöd av vitsippor.

vatmarktretton

Över de insektsrika vattenytorna flög ett tiotal av vårens första Ladusvalor. Flocken vilade då och då
i en hög björk.

vatmarkfjorton

Den delikat vackra Backsippan blommar nu rikligt i området.
Foto: Margareta

vatmarkfemton

Även vinterfåglar, som Nötskrikan, kan ses i området.

vatmarksexton

Också den Röda gladan bekantade sig vid vårt besök med den nya våtmarken. Det är en fågel
som är på stark spridning norr ut.

vatmarksjutton

Sverige behöver återställa många tusen av sina onödigtvis torrlagda våtmarker. Restaureringen av
Kronobäcksviken ligger verkligen rätt i tiden.

23/4/2009

Sverige fimpar Freud

Ovanstående rubrik är direkt hämtad från framsidan av senaste numret av tidskriften Fokus. Det faktum att Socialstyrelsen och nu Regeringen i stort sett underkänner det mesta av utbildningen i psykodynamisk terapi som bedrivs i Sverige har förstås fått många, som är kvar i det gamla tänkesättet, att förvånat lyfta på ögonbrynen. (Läs gärna artikeln i sin helhet i www.fokus.se

Tidskriftens omslag pryds dessutom med en bild på Freud hållande en fet cigarr i högerhanden. Freud var, sett med moderna ögon, nikotinnarkoman och missbrukade dessutom kokain. Modern forskning har visat att personer som röker länge utvecklar ett depressivt, stereotypiskt tankemönster. Väldigt mycket av Freuds kolossala teoretiska luftslott har en genomgående pessimistisk destruktiv grundsyn.

I innehållsförteckningen skriver tidskriften Fokus ordagrant: ”Socialstyrelsens beslut att dumpa psykoterapin till förmån för kognitiv beteendeterapi har utlöst ett ramaskri. Men många patienter välkomnar vägvalet”. Det psykodynamiskt präglade psykologetablissemanget känner sig förstås enormt utpekat, med all rätt, samtidigt som patienterna känner att de äntligen får en terapi som hjälper.

I Fokusartikeln berättas om patienten Sara, som innan hon fick KBT, gick hos fem psykodynamiskt präglade psykoterapeuter. I texten står det ordagrant: ”Jag har lärt mig enorma försvarsstrategier för att inte få ångest. Jag har fått hjälp att förklara mina problem. Men jag har aldrig blivit bättre i mig själv”. Detta sagt om den psykodynamiska terapin.

Om den terapi som slutgiltigt hjälpte henne, Kognitiv Beteende Terapi, står det ordagrant: ”För Sara dröjde det till 32 års ålder innan hon fick den terapiform som hittills visat sig fungera bäst mot ångest”. Men när hon skulle få KBT var hon mycket tveksam ”Jag trodde inte ett skit på KBT. Jag trodde jag inte kunde bli fri från ångesten. Jag trodde inte man kunde leva så obegränsad. Av KBT har jag fått ett liv som jag inte trodde var möjligt”.

En alarmerande ökning av ungas psykiska ohälsa har man på senare tiden sett. Fokus skriver: ”Många unga mår dåligt och behöver hjälp. Men Socialstyrelsen anser inte att det finns någon vetenskaplig grund för de metoder som används, (dvs. de psykodynamiskt inriktade)”.

Mycket få ungdomar får rätt terapi. Fokus skriver ordagrant: ”Inom Barn- och Ungdomspsykiatrin i Stockholm är till exempel endast en femtedel av de cirka 600 personer, som bedriver psykologiska behandlingar KBT-utbildade”. Åttio procent av psykologerna har alltså inte den rätta sortens utbildning. Focus skriver ”Olle Lindevall vid utvärderingsenheten för BUP i Stockholm håller med om att psykiatrin behöver skärpa sig när det gäller uppföljning och utvärdering. I genomsnitt har det varit otroligt dåligt”.

Det nya är alltså att Socialstyrelsen, Stockholms läns landsting och Regeringen kräver att den behandling som ges skall ha visat sig vara effektiv, något som upprepade gånger visats vara fallet med KBT.

Fokus skriver ”På olika sätt börjar myndigheter nu kräva att alla grenar inom psykologin höjer sin vetenskapliga nivå. Stockholms läns sjukvårdsområde har till exempel beslutat att lägga ner Psykologiinstitutet som varit Sveriges största institution för psykodynamisk behandling, utbildning och forskning.

Fokus skriver ”Härom veckan beslöt Regeringen att återkalla examensrätten för sju av arton av landets psykoterapiutbildningar. Sex av dessa utbildade terapeuter i psykodynamisk tradition” (två av dem i psykoanalys, mitt tillägg).

Anledningen till att den psykodynamiska utbildningens vetenskapliga kvalitet underkänns är följande. Fokus skriver ordagrant: ”Inom psykiatrin, där den psykodynamiska läran dominerar, har synsättet varit att varje behandling är unik. De processer som uppstått och de resultat som kommer av terapin låter sig inte mätas. Forskningstraditionen har därför varit att följa ett eller ett fåtal fall och beskriva processen. Kontrollerade studier med stora grupper av patienter har i princip inte förekommit”.

Att denna inställning är alldeles orimlig illustreras av en jämförelse med cancervården. Fokus skriver ”Inom cancervården mäter till exempel landstingen femårsöverlevnaden för att se om vården förbättras och håller en hög klass. Inga liknande jämförelser finns för vård av till exempel depression, ångest eller självskadande beteende”.

Också i senaste Läkartidningen kommenteras nedläggningen av Psykoterapiinstitutet. Birgitta Rydberg, landstingsråd, skriver ordagrant ”I Stockholm har vi nu skapat Centrum för psykiatriforskning för att säkra såväl kompentens- och utbildningsbehoven som den patient- och vårdnära forskningen”.

Hade Freud fimpat tidigt i livet hade kanske aldrig hans teoretiska luftslott fått den pessimistiska och destruktiva grundkaraktär systemet nu har.

22/4/2009

Vår i luften och på marken

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 11:48

fiskgjusesex

Fiskgjusen har nu återvänt från Afrika. Över den nyanlagda våtmarken Sylten vid Mönsterås har
makarna efter uppskattningsvis 6-700 mils separata flygvägar återförenats. På bilden ryttlar fågeln
idag över Syltens alldeles nygjorda ostliga bassänger.

vitsippa

I lövskogen har de tidigaste vårblommorna sin chans. Nu – före lövsprickningen – är de glesa
ekskogarna ljusfyllda ”pelarsalar”. Därför passar Vitsippan på och blommar just nu en kort period
innan lövskuggan från träden slår ut allt markörtliv.

Men experterna vet numera att Vitsippans ”moderdel”, rotstocken, kan vara flera tusen år gammal.

Vitsippan är därmed också en ”Tusensköna”.

18/4/2009

Aprilvår

Filed under: Fåglar,Fjärilar,Natur — Björn @ 20:33

aprilett

Grannens hästar går på vårbete utanför vårt fönster.

apriltva

Sture sjunger från vår oanvända TV-antenn. Han bor sedan många år under vår taknock.

apriltre

Den friska ostvinden ger vid Bottorp Kalmarsund många vita gäss.

aprilfyra

Sädesärlan bygger redan på sitt bo.

aprilfem

Den vackra Svalörten förstärker med glänsande kronbladsytor sin färgstarka signal.
Foto: Margareta

aprilsex

Rödbenan har återvänt från vintervistet i Sydeuropa.

aprilsju

Från den täta vassen i Kalmar Dämme kan Margareta tydligt höra Rördromens djupa stämma.

aprilatta

Påfågelögats svarta, kamouflerade undersida kontrasterar mot den färggranna ovansidan. En och annan
insektsätare skräms av fjärilens ögonteckningar.

aprilnio

Trevligt oskygga Grågäss protesterar mot vårt ”intrång” i Kalmar Dämme.

apriltio

I den stora Böleskogen kan man med litet tur (och lokalkännedom) fortfarande se den vackra Tjäderhönan.
Snart ligger hon hårt på äggen.

aprilelva

Tusenskönorna är nu långt fler än tusen.

apriltolv

Inte bara Fredsduvan är lysande vit. Även Gräsanden kan uppträda i helvitt och pryda åar och sjöar
med ovanlig skönhet.

aprilfjorton

I södra Sverige är det inte ovanligt att trädgårdsblomman Påskliljan har rymt ut i naturen. Där klarar
den sig bra, för den är giftig.

apriltretton

Sparvugglan har i våra trakter sin sydgräns, varför den inte är alldeles lätt att få uppleva, men den som
kan vissla bra kan lätt locka fram fågeln, om den finns. Fågelns sång är en sakta upprepad vissling.

Older Posts »

Powered by WordPress