I kroppens alla celler finns mottagarställen (receptorer) för D-vitamin. De finns förstås där inte för nöjes skull utan för att uppfylla viktiga funktioner.
Det är sedan knappt hundra år känt att solsken hos barn motverkar Engelska sjukan, Rakitis, genom att huden efter solbestrålning bildar det viktiga hormonet D-vitamin, som alltså egentligen inte är ett vitamin utan ett hormon.
Om man på PubMed matar in sökorden “Vitamin D och Heart” får man hela 730 träffar och 53 av dem är från innevarande år 2008. Forskningen är alltså mycket intensiv och historien kommer att döma det svenska “antisolningsetablissemanget” hårt.
Forskarna, som intresserat sig för ljusets kolossalt många hälsoeffekter, vet nu att hjärtmuskelceller i sin kärna har ett mottagarställe, en receptor, för just D-vitamin. När jag idag skickar in sökorden “Vitamin D receptor and heart” i den jättestora amerikanska databasen PubMed, får jag 75 träffar. När jag bläddrar mig bakåt ser jag, att redan 1980 hävdade en forskare att hjärtmuskelcellen har ett nyckelhålspräglat specifikt mottagarställe för D-vitamin.
En av de forskare som allra längst genom allt mer förfinad vetenskaplig metodik kartlagt D-vitaminets väldigt många effekter är professor Michael Holick vid Boston University Medical Center, USA. Han har nu sedan snart 40 år forskat och publicerat sig i ämnet. På PubMed hittar man 334 forskningsartiklar, som han varit hel- eller delförfattare till.
I decembernumret av den vetenskapliga tidskriften Molecular Aspects in Medicine skriver han ordagrant “Over the past two decades, it is now recognized that vitamin D, the sunshine vitamin, plays an important role in reducing risk on many chronic diseases, type 1 diabetes, multiple sclerosis, rheumatoid arthritis, deadly cancers, heart disease and infectious diseases. How vitamin D is able to play such an important role in health is based on observation that all tissues and cells in the body have a vitamin D receptor and, thus, respond to its active form calcitriol”.
I sin sammanfattning påpekar alltså professor Michael Holick att forskningen sedan två årtionden tydligt visar att D-vitamin motverkar en rad av Västvärldens allra mest förekommande sjukdomsgrupper som hjärt-kärlsjukdomarna, farliga cancerformer och infektionssjukdomar.
Tidigare rådde länge en medicinsk doktrin om att endast njuren kunde aktivera hudens förråds-D-vitamin till en biologisk aktiv form men det vet man idag är en alldeles otillräcklig beskrivning av verkligheten.
Michael Holick skriver “The revelation (avslöjande) that the colon, breast, prostate, macrophages and skin among other organs have the enzymatic machinery to produce calcitriol provides further insight as to how vitamin D plays such an essential role for overall health and well being”.
Michael Holick påpekar alltså att många organ kan av den inaktiva D-vitamin-förrådsformen framställa aktivt D-vitamin, något som njuren förut enligt den medicinska doktrinen hade “monopol” på. Han nämner alltså tjocktarm, bröst, prostata, vita blodkroppar och huden som organ som självständigt kan åstadkomma denna D-vitaminaktivering.
Extra viktigt i sammanhanget är att han påpekar att huden som det enda organet att bilda D-vitamin efter solbestrålning, också har förmågan att “fräsa igång” sitt stora förråd av D-vitamin och göra det aktivt. Eftersom huden har förmåga att göra D-vitamin överallt betyder det “förargligt nog” att här har nudisterna en poäng.
Sammantaget talar allt för att många av den äldre människans hjärtsjukdomar som högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, flimmer och hjärtsvikt motverkas av helst en daglig helnaken halvtimme under solen.
