Vuxen-ADHD tilldrar sig alltmer uppmärksamhet och kunskapen om tillståndet ökar hela tiden. Det är angeläget att tillståndet indentifieras därför att medikamentell behandling kan hos merparten ge god hjälp, ännu bättre om den kombineras med KBT.
(ADHD är förkortning av ”Attention Deficit Hyperactivity Disorder” brukar översättas med överaktiv uppmärksamhetsstörning)
Eftersom vuxen-ADHD är ett vanligt tillstånd – cirka 5 % av befolkningen drabbas – känner vi alla till tillståndet, har någon i omgivningen, bekantskapskretsen, arbetskamraterna, anhöriga eller i familjen som lider av tillståndet.
Svenska Dagbladet har just avverkat en sex inslag lång serie om vuxen-ADHD, och serien är ett uttryck för det ökade intresset och kunskapen om ämnet. Rättspsykiatern Sten Levander har räknat ut att tusentals kriminella handlingar – årligen utförda i Sverige – skulle kunna elimineras om de unga kriminella fick medicineras.
I Svenska Dagbladet-serien framträder Birgitta Dahls dotter Anna Kettner, som också är politiker, och berättar om sin störning. Flera andra kvinnor kommer också till tals i serien och det framkommer att ingen av dem har en normal tvåsamhet, något som jag här väljer att stanna inför.
I del 1 säger Lina: ”Många kanske klarar jobb, men inte familjeliv eller tvärtom”. Vid vetenskapliga kartläggningar av ADHD-patienter som grupp har man, till skillnad från SvD-serien, visat att de har sämre skolresultat, mer arbetslöshet, mera arbetsbyten och är själva mera missnöjda med arbetet, familjen och partnern.
Internationella Wikipedia skriver: ”ADHD in adults can cause moderate to extreme difficulties in functioning at work, home or school. ADHD can also lead to loss of relationships”. Längre ned i texten star det ordagrant: “ADHD are more likely to suffer from depression and anxiety, be fired from jobs, and get divorced”.
Flera forskargrupper har under åren tittat speciellt på ADHD-patienternas relationsstörningar. Vid McGill-universitetet i Montreal tittade en forskargrupp om sex forskare på problemet och publicerade en rapport under titeln ”The psychosocial functioning of children and spouses of adults with ADHD”. Där konstaterar man att ”family and marital functions were impaired” i äktenskap där en av de vuxna led av ADHD.
2004 publicerades vid universitetet i Virginia en rapport under titeln ”The marital and family functioning of adults with ADHD and their spouses”. Den åtta man starka forskargruppen visade att undersökningen, som de gjort, kunde bekräfta att ADHD-personer hade störningar i sina relationer eller i sina äktenskap: “Adults with ADHD reported poorer overall marital adjustment and more family dysfunction. The ADHD adults’ perceptions of the health of their marriages and families were more negative than their spouses’ perceptions”. ADHD-patienterna hade alltså betydligt svårare att klara av tvåsamhetens villkor än man ser i normala familjer.
2006 publicerade en sex man stark forskargrupp vid Massachusetts General Hospital i Boston en rapport med titeln ”Functional impairments in adults with self-reports of diagnosed ADHD: A controlled study of 1001 adults in the community”. I den undersökningen kunde man se att ADHD-personerna hade störningar på många fronter: “They were significantly more likely to have been divorced and were significantly less satisfied with their family lives”.
Det finns förstås betydligt mer forskning i ämnet men jag väljer att återge dessa ovanstående.
Detta betyder förstås att anhöriga till den ADHD-sjuke, make, maka och barn också drabbas av den oförmåga till normala sociala relationer som adhd-personen lider av och det är inte förvånande att skilsmässorisken för dessa personer är dubblerad. Det är i det sammanhanget viktigt att konstatera att det finns en stor och ärftlig komponent i ADHD-syndromet, en komponent som därmed är svårbehandlad. Enligt freudianskt synsätt är tillståndet behandlingsbart och det synsättet kan lura en potentiell äktenskapspartner att tro att tillståndet är möjligt att läka ut, kan mogna bort. Det är kolossalt viktigt för anhöriga till ADHD-drabbade att de blir riktigt och sakligt informerade, för att rätt förstå och realistiskt bedöma framtiden. Kommer barnen att få ADHD? Ja, risken finns! Skiljas eller inte??
Vuxna, som sent i livet får bekräftelse på att de lider av ADHD, upplever ofta en befrielse när de äntligen får en förklaring på att de livslångt känt sig annorlunda. Allt fler accepterar att barn med ADHD skall få behandlas med uppmärksamhets- och koncentrationsbefrämjande mediciner, det borde vara en självklarhet också för vuxna som lider av syndromet. I Svenska Dagbladets serie om ”bokstavskvinnorna” kan flertalet som fått medicinsk behandling berätta att de fungerar mycket bättre.
Det borde vara en självklarhet att alla vuxna ADHD-kvinnor skall få den hjälp som modern medicin kan ge och då inte bara för deras egen skull utan också för makens och barnens.