Björn Liedéns författarinlägg

19/12/2007

Att sluta titta och börja se

Filed under: Allmänt,Den friska hjärnan,Evolution,Natur — Björn @ 9:51

Trädgårdsmurarna i Nueva Andalucia på Costa del Sol prunkar av överflödande blomprakt. Bouganvillan hänger i rödvioletta ridåer över murarna och också den blekblå “Blomman för en dag” lyser med sina stora blomkronor. Redan tidigt på eftermiddagen kan man se att de första blommorna tappar i färg och går över i ett skärare, färglösare stadium.

Blommans sakta slocknande gjorde författaren Sven Fagerberg till ett av huvudtemana i boken Svärdfäktarna, som kom ut på 60-talet. Boken utgör ett utomordentligt värdefullt försök att för västerlänningen klargöra den zenbuddistiska meditationens teknik och mål.

Bokens innehåll utspelar sig på ett buddistiskt kloster dit för ovanlighetens skull klostrets ledare låtit en kvinnlig adept, Isagon, få tillträde för att pröva klostrets meditativa teknik.

Hon får som uppgift att till klosterledaren rapportera i vilket ögonblick “Blomman för en dag” dör. Hon får tre månader på sig att klara av uppgiften som förstås leder till att hon ständigt betraktar blomman och i det intensiva seendet försöker förstå i vilket ögonblick som blomman upphör att leva. Hon kommer med många förslag till klostrets ledare men han avfärdar henne ögonblickligen varje gång.

Men till slut består hon provet och det upprepade, noggranna meditativa betraktandet av blomman ger henne svaret och det är mycket överraskande. Den som vill veta svaret bör läsa boken själv.

Att det exakta seendet och dess förutsättningar behöver forskas fram illustreras av en vetenskaplig rapport publicerad i New Scientist den 8 december 2007. Artikeln har rubriken “Chimp beat people at memory game”.

Forskarna tränade tre vuxna aphonor och deras femåriga ungar i att på en datorskärm identifiera siffrorna 1-9. En femårig apunge är i ett utvecklingsskede som svarar mot människans 10-12 års ålder. Det var lätt att lära aporna siffrorna vilket var en förutsättning för försökets fortsättning.

Sedan visade man slumpvis fördelat på skärmen siffrorna för aporna och för tolv universitetsstuderande. Siffrorna visades i mycket kort tid, nämligen i 65, 43 och 21 hundradels sekunder och ersattes sedan omedelbart av vita kvadrater. Därefter “bad” man aporna och studenterna att på de vita kvadraterna peka ut de siffror som alltså för en mycket kort stund visats.

Det mycket överraskande var att de som bäst kunde placera rätt siffra i de tomma vita rutorna var de 5-åriga schimpansungarna även när exponeringstiden var så kort som 21 hundradels sekund. De unga aporna var alltså klart bättre än studenterna och också bättre än sina mammor.

Forskarna menar att troligen har den unga apan ett fotografiskt seende, något som man också sällsynt kan hitta hos barn. Apungarna kunde alltså exakt se verkligheten som den presenterades och sedan återge den. Försöket visar alltså att försöksdjur kan ha en varseblivningsförmåga som överträffar människans.

Försöket väcker många frågor framför allt för vittnespsykologer. Skall vittnesmål tillmätas olika värde vid olika ålder hos vittnena vid till exempel brottmål?

Är det extra allvarligt när ett gäng ungdomar med friska sinnen sparkat en 16-åring till döds och sedan inte minns vad som hänt, till detta uppmanade av åldrade advokater vars förmåga till direkta sinnesintryck för länge sedan passerat bäst-före-datum?

18/12/2007

Motionens hälsovärde stort

Filed under: Åldrande,Cancer,Den friska hjärnan,Hälsa,Hjärtat,Motion,Politik,Psykisk hälsa — Björn @ 9:33

Det är nu 40 år sedan forskningen visade att konduktörerna, som under arbetstiden gick upp och ner i tvåvåningsbussarna i London, hade mycket mindre hjärtinfarktsjukdom än bussarnas stillasittande chaufförer, som förstås delade det mesta av trafikmiljön med konduktörerna.

Sedan dess har mycken forskning visat på motionens positiva hälsoeffekter men mycket sent har motionsmotståndarna velat inse motionens stora hälsovärde, framför allt därför att motionen är en individuell aktivitet som man frivilligt måste ägna sig åt, det går inte att lagstifta bort fysisk inaktivitet, som det har gått att lagstifta mot rökning. Olof Palme var aktiv motionär, ägnade sig åt både jogging och tennis. Hans senare efterträdare, Göran Persson, har inte alls varit en motionsförespråkare och har med sin kraftiga övervikt och alldeles för tidiga utnötning av sina höftleder varit en “annonspelare” för icke-motionen. Partiets nuvarande ledare Mona Sahlin styrketränar regelbundet.

Den 6 december 2007 skrev jag om den betydelsefulla forskningen som Steven Blair gjort och som visat att fysisk inaktivitet är mycket farligare än övervikt. När jag skrev min kommentar hade bara Reuters återgett forskningsrapportens resultat men sedan dess har många dagstidningar, Läkartidningen och Dagens Medicin också återgett forskningsresultatet.

Dagens Medicin skriver till exempel i sitt senaste nummer: “Vältränade deltagare hade oftast lägre dödlighet än otränade i olika grupper indelade efter vikt. Vältränade individer som var feta, med BMI mellan 30 och 35, hade lägre risk att avlida av alla orsaker, jämfört med otränade normalviktiga och smala”.

Samhällsdebattören, socialdemokraten och kraftigt överviktige Göran Greider skrev för en tid sedan en bok i vilken han klart markerade att hans övervikt inte var hans personliga ansvar utan samhällets fel. Personer som ser det på det viset har nu återigen fått information om att mycket går att göra för att förbättra hälsan även om man är överviktig, dessutom är det lättare att minska i vikt om man motionerar.

17/12/2007

Hjärnans dolda reserv

Filed under: Den friska hjärnan,Hälsa,Motion,Psykisk hälsa — Björn @ 8:48

I New York Times’ nummer av den 11 december 2007 skriver ständiga medarbetaren Jane Brody under rubriken “Mental reserves keep brains agile”. Hon tillhör verkligen staben av fasta medarbetare på tidningen. Jag köpte för drygt 20 år sedan en tjock bok av hennes hand, en mycket bra bok som handlade om förebyggande medicin.

Sedan en tid tillbaka menar allt fler hjärnforskare att många av de friska aktiva 75+:arna har en hittills okänd dold hjärnreserv “The cognitive reserve” som förklarar de extra friska äldre seniorernas speciella förmåga att fortsätta att fungera mentalt väl.

Bland äldre personer finns det en “elitgrupp” som arbetar, reser, går på teatern och konserter. På hemmaplan spelar de kort och bordspel, arbetar med dator, skriver böcker, läser nya språk, lägger pussel och framför allt är fysiskt aktiva, tränar kroppen.

Jane Brody skriver: “Cognitive reserve is the brain’s ability to develop and maintain extra neurons and connections between them via axons and dendrites. Later in life, these connections may help compensate for the rise in dementi-related brain pathology that accompanies normal aging”.

Jane Brody menar alltså att extra träning av hjärnan på många sätt kan motverka det mer eller mindre ofrånkomliga åldrande som även friska äldre drabbas av. Man vet nämligen nu idag att om man efter döden undersöker mycket friska 75+:ares hjärnor hittar man ändå i ungefär vartannat fall organiska Alzheimerförändringar trots att man har “kvitto på” att dessa mycket gamla människor mentalt framstått som friska och inte alls Alzheimerpräglade.

Jane Brody menar alltså att forskningen på äldres hjärnor numera kan visa att det överskott av fungerande hjärnceller och förbindelser dem emellan kan balansera även ganska avancerade Alzheimerförändringar i hjärnans vävnad.

Mycken forskning har visat att högre utbildning skyddar mot Alzheimersjukdomen. Högre utbildning brukar också leda till att man hamnar i intellektuellt krävande yrken, något som ofta smittar av sig och får individen att också ägna sig åt hjärnstimulerande fritidsintressen.

Och här intar motionen en särställning. Jane Brody menar att det finns 18 studier som visar att när inaktiva personer i 70-årsåldern börjar träna förbättras den exekutiva funktionen i framför allt hjärnans frontallober, det vill säga förmågan att planera, styra sin uppmärksamhet, eliminera störningar: “Executive function includes basic functions like processning speed, response speed and working memory, the type used to remember a house number while walking from the car to a party”.

Det är inte stor motionsdos som behövs för att tidigare inaktiva 70-åringar kan förbättra sina hjärnfunktioner: “Just walking fast for thirty to sixty minutes several times a week can help. And compared with those who are sedentary, people who exercise regularly in midlife are one-third as likely to develop Alzheimer’s in their 70s. Even those who start exercising in the 60s cut the risk of dementia in half”.

Personligen tror jag att det finns skäl att påpeka att en utomhuspromenad innebär ett jämt flöde av stimulerande sinnesintryck och exposition för dagsljus via ögon och hud utöver det att blodcirkulationen i hjärnan ökas.

Personligen tror jag också på, vilket Jane Brody inte tar upp, de många forskningsrapporter som visat att den mycket vegetariskt präglade tidiga Medelhavsmaten också har en hjärnskyddande, Alzheimermotverkande effekt.

15/12/2007

Kriminella får ej ha kamphundar

Filed under: Allmänt,Natur,Politik,Psykisk hälsa — Björn @ 8:03

När vi kommer ner till vårt hyrda hus i Nueva Andalucia ligger i brevlådan ett färskt meddelande från kommunen. I det kan vi läsa att nya, strängare lagar från och med början av 2008 gäller för hundägare. Några viktiga förändringar återges här nedan.

Som svensk tidningsläsare upprörs man ofta över de tilltagande rapporterna om aggressiva hundars angrepp på andra hundar, barn och vuxna. Rimligen är attackerna betydligt mera sällsynta, än vad kvällspressen får en att tro, men ändå tillräckligt ofta förekommande att motivera de nya lagar som nu börjar tillämpas i Spanien.

Som svensk turist i Sydspanien förvånas man ibland över de otrevliga attacker som oprovocerade hundar kan utsätta en för på till exempel kvällspromenaden. Det har sin förklaring i att många hundar här tränas att vakta hemmet mot inbrottstjuvar och denna anfallsinstinkt kan finnas kvar hos hunden även när den är långt hemifrån.

Också i Spanien har man som i Sverige stort bekymmer med att kriminella skaffar sig farliga hundraser, hundar som då blir till ett vapen i kriminella kretsar. I Spanien har man nu löst problemet genom att begära att ägare till farliga hundar som pit bull, bulldogg, mastiff, rottweiler, schäfer och doberman skall kunna visa upp att de inte har någon kriminell bakgrund.

Från 1 januari 2008 kommer det också att gälla hitresta svenskar, de måste alltså visa genom ett intyg från hemlandet att de inte har en kriminell bakgrund. Därefter måste det göras ett särskilt test hos en psykolog.

Tänk om Sverige kunde ta efter på denna punkt!

En av nyheterna i lagen är också att det blir förbjudet att lära sällskapshundar att attackera eller skydda sina ägare. Den som tränar sin hund i aggressivt beteende riskerar böter på mellan 2400 och 15000 Euro —- alltså mycket mer än 100000 svenska kronor!!

För den som blivit på trottoaren omotiverat attackerad av en vakthundstränad schäfer känns det mycket bra att läsa, att in på nästa år får hundar som väger mer än 20 kg inte ha ett koppel som är längre än en meter. Hunden får inte vistas där det finns barn, det är alltså inte tillåtet att rasta hunden på en lekplats. Aggressiva hundar måste också bära munkorg.

Något som glädjande nog är självklart i Sverige, men än så länge inte alls i Spanien, är tvånget att plocka upp hundens avföring. Det tvånget införs nu i Spanien efter nyåret.

Den nya lagen har som grundinställning att det hunden gör blir hundägaren ansvarig för.

14/12/2007

KBT hjälper mot PTSD

Filed under: Den friska hjärnan,KBT,Psykisk hälsa — Björn @ 8:45

Flera undersökningar har visat att katastrofterapin, “debriefing”, tillämpat på “vanliga” katastrofoffer ofta inte har någon effekt eller till och med kan försvåra tillfrisknandet efter en svår katastrofupplevelse.

I Israel finns det många människor som drabbats av den kroniska konflikten med palestinierna, och det finns därför ovanligt goda möjligheter att där studera katastrofterapins slutresultat.

Vid årsmötet för American College of Neuropsychopharmacology den 8 december 2007 redogjorde professor Arieb Shaley för en studie som är gjord vid universitetet i Jerusalem.
Professor Shaley förestår Center for Traumatic Stress at Hadassah University Hospital. Professor Shaley är en välrenommerad forskare, som har skrivit många forskningsrapporter. Söker man på hans namn på PubMed får man 179 träffar.

Det finns en ganska stor enighet om att diagnosen Post-traumatisk-stressyndrom inte kan sättas förrän efter fyra veckor men professor Shaley menar att för att ha god effekt bör terapin sättas in tidigare. Man skapade därför en försöksgrupp om 248 vuxna som hade tidiga symtom på PTSD och indelade dem i fem olika grupper, alla fick 12 veckors behandling.

En grupp fick kognitiv terapi, en annan kognitiv beteendeterapi, en tredje behandlades med antidepressiv medicin, en fjärde behandlades med placebo och en femte grupp fick ingen behandling alls.

Utvärderingen visade att efter tre månader hade de som fått kognitiv terapi respektive kognitiv beteendeterapi bäst slutresultat och Shaley kunde därmed också visa att det är viktigt att terapin sätts in tidigt.

Det är också viktigt att påpeka att försöksgruppen utgjordes av personer som börjat utveckla symtom på PTSD. De personer som klarat av katastroferna utan att utveckla sjukdomssymtom kom inte med i forskningen.

12/12/2007

Vinterns solbrist tog Thore Skogmans liv

Filed under: Åldrande,Ljus — Björn @ 11:37

Vi läser i tidningarna att den mycket folkkäre sångaren och artisten Thore Skogman har avlidit. Han har under hela sin karriär varit en av allmänheten mycket uppskattad sångare och kompositör, men det dröjde länge innan han släpptes in i det “kulturella finrummet“. Hans folklighet var alltför okomplicerad och positiv för att platsa i kulturelitens kritiskt granskande ögon.

Men hans stora popularitet i de breda folklagren gjorde det till slut omöjligt att “frysa ut” honom och han har under de senaste cirka femton åren fått det genomslag han förtjänat.

Vi läser i tidningarna att han avled den 9 december 2007 i sviterna efter ett lårbensbrott, han drabbades av slaganfall.

Om man lyfter blicken ovanför den personliga tragedin och ser på omständigheterna kring hans död framträder ett mycket tydligt mönster, ett mönster som oroat svenska hälsoauktoriteter sedan länge.

Det är sedan minst tio år känt att svenska män och kvinnor har jordens sköraste, bräckligaste skelett och därför drabbas av benbrott oftare än andra nationaliteter. Det lårbenshalsbrott som Thore Skogman drabbades av i början på december är på flera sätt typiskt. Det är alltså sedan länge känt att äldre personer snubblar och faller mycket mer under den mörka årstiden, som nu råder, än under året för övrigt. Studier har också visat att det är inte ishalkan som skördar sina offer, de flesta fallen som leder till lårbenshalsbrott sker just nu, under den mycket mörka, solfattiga årstiden, inomhus.

På äldreboenden är det väl känt att i det förebyggande arbetet skall man ta bort hinder, till exempel mattor, som kan få äldre att snubbla och falla. Allt fler studier visar också att snubblandet också beror på en minskad muskelkraft, den i sin tur orsakad av D-vitaminbrist, ljusbrist under den mörka årstiden. För litet D-vitamin gör musklerna svagare och ökar snubbelrisken, framför allt hos äldre, avsevärt.

Eftersom Sverige har världsrekord i benskörhet är vi också något av “världsmästare” på att “snabbläka” lårbenshalsbrottet. Komplikationsrisken vid ett lårbenshalsbrott är hos en gammal människa utomordentligt stor och svensk kirurgi har sedan mycket länge lärt sig att “snabbreparera” lårbenshalsbrottet genom att en grov spik mycket snabbt, redan inom två-tre dygn slås in i lårbenshalsen och därmed stabiliserar frakturen.

Man vet nämligen att den drabbade äldre människan omgående måste mobiliseras, det vill säga upp ur sängläget, och gångträna redan inom något dygn efter operationen, för att otrevliga komplikationer skall undvikas.

Men ibland hjälper inte ens det.

10/12/2007

Läsarenkäten – ett demokratiskt vapen

Filed under: Mediekratin,Politik — Björn @ 9:51

I Sverige brinner skolorna som aldrig förr, bränderna är nästan alltid anlagda. De anlagda bränderna kostar samhället miljarder. Skolan, som en politisk “frizon“, får betala ett mycket högt pris.

Nyligen uttalades dödshot mot en rektor och en knivhuggen rektor på Kungsängens skola har satt kriminaliteten i skolorna i fokus.

Miljöpartiet i Stockholm har reagerat på det ökade behovet av kameraövervakning på skolorna och begärt en utredning av kameraövervakningsförekomsten.

En genomgång visar att över hälften av de kommunala gymnasierna har installerat övervakningskameror inne i skolorna. På Tensta gymnasium har den tidigare vågen av inbrott och stölder upphört sedan kameraövervakningen infördes. Kamerorna kan också användas till att motverka skadegörelse, slagsmål och mobbning och det gör att många elever känner sig tryggare.

Kritisk till kamerauppsättningen är förstås Josephine Bladh, ordförande för organisationen Sveriges Elevråd. Hon anser förstås att det finns bättre sätt än kameraövervakning för att bekämpa mobbning och stölder. Vad jag kan förstå har inga krav riktats mot henne att redovisa vilka metoder som är bättre än övervakningsmetoden.

Filmbilderna sparas i upp emot en månad och bilderna plockas bara fram ur hårddisken om en “incident” har inträffat. Vid flera tidigare stölder har polisen fått ta del av skolans övervakningsbilder, något som alltså bidragit till att stölderna upphört helt.

Detta redogörs för i ett reportage i dagens Svenska Dagbladet, tillgängligt online för den som vill. Glädjande nog har redaktören också sett till att fråga läsarna vad man anser om övervakningen och man har ställt följande fråga: “Är det kränkande med kameraövervakning i skolor?” Nej svarar 78 %, Ja 22 %, i skrivande stund har 3003 personer röstat.

Politiskt extrema uppfattningar kan via läsarenkäter ögonblickligen få en balanserande motvikt.

Läsarenkäten är ett nytt vapen i kampen för demokratin.

Older Posts »

Powered by WordPress