Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

25/5/2006

Motion – ”the wonder drug”

Filed under: Hälsa — Björn @ 0:55

Harvarduniversitetet är – enligt upprepade årliga utvärderingar – världens bästa universitetet och ligger ständigt i forskningens framkant. Man bedriver också ett påtagligt aktivt hälsoupplysande direkt till allmänheten genom att publicera flera populärt hållna medicinska tidskrifter som Harvard Health Letter, Harvard Mental Health Letter och Harvard Heart Letter, som man lätt kan prenumerera på on line, om man vill. I januarinumret år 2006 av Harvard Heart Letter står det ordagrant:

”Of all the things you can do to stay or get better, exercise top the list”.

Det är därför mycket glädjande att en mycket efterlängtad bok skriven, inte av två entusiastiska lekmannamotionärer (vilket inte dock hade varit helt fel), utan av två experter på psykologiska tillstånd, nämligen psykologiprofessorn Peter Hasmén, Stockholms Universitet, och docenten Natalie Hasmén, också Stockholms Universitet, nu kommit ut med en alldeles färsk sammanfattande redovisning av de väldigt många psykologiska vinster som motion ger.

Boken heter ”Hälsosam motion – lindra nedstämdhet och depression”, utgiven av SISU.

Författarna berättar att fysisk aktivitet har direkta psykologiska vinster men också sådana, som kommer efter längre tids träning. Ängslan/oro är vår tids kanske största folkhälsobekymmer och/men denna folksjukdom minskar redan efter det allra första motionspasset. Berättigad och oberättigad ilska, vrede rinner av en redan under det första motionspasset. Den stress som så väldigt många besväras av i dagens samhälle motverkas också effektivt av ett första ordentligt motionspass.

Det betyder att redan efter första övningen infinner sig ett ökat psykiskt välbefinnande och humöret blir bättre. När man kommit igång ordentligt med sitt motionerande känner man sig nöjdare, mer tillfredsställd med sig själv, får ett ökat självförtroende, en ökad känsla av styrka och kraftfullhet.

Författarna räknar upp 31 gynnsamma effekter av motion på många viktiga livsområden.

Man påpekar att den vältränade gör en bättre arbetsprestation, är mera koncentrerad och uthållig i sin arbetsinsats. Det gäller också barnens prestation i skolan. för den intresserade har det varit lätt att på senare tid läsa om det ena forskningsprojektet efter det andra, som visar att barn tillgodogör sig engelskan och svenskan och matematiken bättre om tillräckligt med fysisk träning finns på skolschemat. Det betyder förståss att när unga människor säger att det här med kost och motion är betydelselöst för dem med hänvisning till att det dröjer många år innan livsstilsutlöst ohälsa infinner sig, är exempel på ett vårdslöst och inskränkt tänkande. Kan skolbarn prestera bättre i engelska och matematik genom att träna fysiskt, inser nog de flesta att en god livsstil innehållande mycken motion är kraftigt livskvalitetshöjande genom hela livet. Fysisk träning guldkantar barndom, ungdom, tidigt vuxenliv, medelåldern och också ålderdomen.

Träningens gynnsamma effekter smittar också av sig på fritiden, den välmotionerade får ut mera av sina fritidsaktiviteter, vilket förståss, eftersom fritiden är en viktig balansfaktor gentemot arbetet, indirekt också förbättrar arbetsprestationen. Att vara fysiskt vältränad ger en bättre humör, ökat allmänt välbefinnande och känslomässig stabilitet, småsaker irriterar inte lika mycket som förut. Det beror också på att man får en bättre inre känslomässig kontroll och därmed bättre koncentrationsförmåga. Minnet blir också bättre, den effekten syns tydligast hos äldre.

Allt detta leder till större självständighet och därmed bättre självförtroende och till långtidseffekterna hör också därav en positiv kroppsuppfattning.

Det kan också vara skäl, att som författarna gör, påpeka att i vår tid med dess ibland bitvis ytliga och vulgära sexualisering, får den vältränade en djupare sexuell tillfredsställelse och en genuinare uppfattning av sexualiteten.

En ”flora” av andra långtidseffekter av motion räknar författarna upp och jag återger dem kort:

Det finns idag många studier som visar att det för arbetsgivaren lönar sig att låta personal träna på arbetstid, för sammantaget leder detta till, att den totala arbetsfrånvaron minskar. Eftersom den vältränade mår bättre, är mera koncentrerad gör han färre fel i arbetet, kassationsprocenten sjunker.

Behov av droger minskar vilket är gynnsamt både i arbetslivet och på fritiden, den vältränade har mindre rökbegär, överbrukar/missbrukar alkohol mindre. Grogging kan bytas mot jogging. Psykiska störningar som fobier, förvirring, nervositet, spändhet minskar.

På lång sikt motverkas också nedstämdhet, tillstånd med ilska och fientlighet, det s.k. typ A-tillståndet dämpas.

Eftersom författarna är psykologer har de valt att i den här boken att inte redovisa de väldigt många gynnsamma effekter av motion, som seriös forskning visat, har stort inflytande över kroppsliga sjukdomar, som de oerhört utbredda åderförkalknings-sjukdomarna och cancersjukdomarna. De nämner dock några psykosomatiska sjukdomstillstånd som motion mycket gynnsamt motverkar. Många människor drabbas regelbundet av huvudvärk av principiellt två typer, spänningshuvudvärk och migrän. Båda de huvudvärksformerna motverkas effektivt av motion, även migrän.

Även om boken är en färsk sammanställning av modern forskning finns det ändå nyheter, som tillkommit efter bokens tryckning. Sålunda har forskningen inom ett mycket omstritt område, träning under graviditeten, nyligen visat att försöksdjurshonor som motionerar under dräktigheten får ungar med bättre fungerande hjärnor. Eftersom människan är det ”djur” som har den största och mest utvecklingsbara hjärnan finns det all anledning att räkna med att denna kapacitetsökande effekt på fostrets hjärna rimligen extra tydligt kan ses hos ”djurarten” homo.

I min bok ”Friskvård”, Esselte studium (1987), räknar jag upp 17 psykosocioekonomiska vinster som motionen ger till den fysiskt aktive. Tittar man på den listan ser man att den sammanställning som psykologerna Hasmén presenterar i sin bok är mycket större och mer omfattande än min uppräkning, som redan då av många ansågs som exceptionell.

Jag som varit långdistansmotionär, sprungit, cyklat, promenerat och styrketränat nästan dagligen sedan 27 års ålder, (och lagt sammanlagt cirka 14.000 träningsmil bakom mig) och alltid motionerat för att jag känt att motionen varit mycket betydelsefull för mitt psykologiska välbefinnande, hälsar med stor tillfredsställelse att världens ledande universitet och nu också svenska psykologiforskare kan bekräfta att för de allra flesta är motionen en huvudväg till att livslångt må bra. Vuxenlivet består av cirka 20.000 dagar och var och en av dessa dagar går att guldkanta, men också med att sorgkanta, med — motionsbrist!

Sammanfattar man allt detta ser man att motion gynnsamt påverkar arbetslivet, fritiden, ja t.o.m. kärlekslivet och inte att förglömma den viktiga tredjedel av livet, dvs de 30 år vi tillbringar i ”omedvetet” tillstånd, nämligen sovandes.

Powered by WordPress