Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

5/9/2005

Sveriges två vanligaste psykiatriska folksjukdomar botas bäst med icke-freudiansk kognitiv beteendeterapi

Filed under: KBT,Psykisk hälsa — Björn @ 22:14

Inlägget författat 2005-08-30

Sedan en längre tid, 10-15 år, finns i Västvärlden statliga men självständiga kritiska institut som noggrant granskar och vetenskapligt prövar vad som fungerar i vården, och vad som INTE gör det. Det första institutet växte fram i England, Cochraneinstitutet, och det har stått modell för många andra. I Sverige tillskapades för cirka 12 år sedan SBU, Statens Beredning för Utvärdering av Medicinska Metoder.

SBU publicerade år 2004 en noggrann skärskådning av behandlingsmetoderna av depression i Sverige, och detta efter 7 års noggrann lusläsning av befintlig forskning. Man kom då till den för många överraskande slutsatsen att den bästa terapin för denna sjukdom var Kognitiv Beteendeterapi.

För två år sedan förannonserade man om, att man skulle göra en likadan granskning av oro/ångestsjukdomarnas behandling, och rapporten är nu på väg och en del förhandsuppgifter om dess innehåll har börjat läcka ut. Detta är mycket viktigt därför att samtidigt som behandlingsresultatens effektivitet respektive ineffektivitet redovisas har man i en färsk kartläggning visat att oros/ångestsyndromet idag är den psykiska störning i befolkningen, som är av den allra största dimensionen. Dessutom har dessa sjukdomar dubblerats under de sista 10 åren och de är fortfarande i tilltagande. Idag är var femte, snart var fjärde person i Sverige sjuk av oro och ångest. Fortsätter siffrorna stiga så är bara om några år var tredje svensk sjuk av oro och ångest.

Av de pressreaktioner vi nyligen fått får vi veta att den i Sverige mycket svåråtkomliga Kognitiva Beteendeterapin är den bästa. Medförfattare till SBU-rapporten, överläkaren i psykiatri, Susanne Bejerot, påpekar, att man också kunnat visa att tradionell psykodynamisk terapi, som våldsamt dominerat hela 1900-talet är riktigt dålig och kan istället försämra sjukdomen. Det är intressant att se att Dagens Nyheters vetenskapsjournalist, Karin Bojs, anser att den freudianska psykologin inte är vetenskapligt baserad utan närmast en antivetenskaplig, nästan religiöst doktrinärt färgat tankesystem, som inte tål kritisk vetenskaplig granskning, varken av sin teori eller sina utövare.

Att Kognitiv Beteendeterapi också internationellt, framför allt i USA, har en mycket snabb tillväxt kan exempelifieras av att 10-tals nya rapporter kommer varje vecka, och söker man på metoden idag (30/8) på Medline får man 5572 träffar.

I min bok Friskvård, Esstelte Studium 1987, finns i andra kapitlet en rad psykiska hälsofaktorer redovisade och därmed ingenting av den kulturellt fina svartsyn som är nu och sedan länge så gångbar inom kultureliten, och mycket freudiansk färgad. Mitt kapitel föregriper i hög grad den Kognitiva Beteendeterapins friska tänkande och dess satsning på ett positivt tänkande med t.ex. uppmuntran, uppskattning och glädje.

SBU:s åtgärdsprogram för hur oro/ångestsyndromen skall behandlas kommer att publiceras om något drygt halvår men redan nu har psykiatriprofessorn Danuta Wasserman givit sina bästa råd om vad man själv kan göra, och den som länge sysslat med friskvård ler igenkännande åt de små och stora livsstilsjusteringar som återfinns i hennes självbehandlingsförslag.

Några kommentarer till denna variant av Kognitiv Beteendeterapi:

Psykiatriprofessorn räds inte för att påpeka att regelbunden motion är orosmotverkande – kropp och själ mår bra av fysisk aktivitet. Det är bara några årtionden sedan en annan svensk känd psykiater myntade begreppet ”Vasaloppssyndromet” för medelålders motionerande män, och han ansåg därmed att deras fysiska träning var uttryck för neurotiska störningar. Från det synsättet har Danuta Wasserman utvecklat sig långt. Psykiatriprofessorn har också insett att forskningen också belagt att kosten också har sin betydelse, vilket återfinns i hennes råd.

Friskvården markerade mycket tidigt mot alkohol, narkotika och rökning och denna varning mot överdrivet drogbruk återfinns i hennes program. Istället rekommenderar hon avslappning och/eller meditation.

Danuta Wasserman nämner också som orosdämpande faktor ljus, dagsljus. Det är välbekant att många svenskar under det ljusfattigaste halvårets mörkaste månader känner sig olustiga, mindre effektiva, många går in i ett nedstämdhetstillstånd och en del av dessa utvecklas till verkliga vinterdepressioner och detta ofta via oros- ångesttillstånd.

Danuta Wasserman nämner också frisk luft. Det låter nästan som ett eko från tidigt frisksportar-1900-tal men mycket modern forskning har visat att i städernas smutsiga luft och i ovädrade inomhusmiljöer finns åtskilligt av mycket små sjukdomsframkallande s.k. nanopartiklar. I en aromatiskt doftande skog är de borta.

I USA:s Socialstyrelses råd till bröstcancerdrabbade finns en uppmaning till att den sjuka skall utanför jobbet skaffa sig ett nytt livsinnehåll, en ny intressant fritidsverksamhet. Också i Danuta Wassermans rekommendationer ingår det att det är viktigt för den själsliga balansen att man skaffar sig en ”hobby”, en skapande positiv fritidssysselsättning. I det sammanhanget vill jag påpeka att jag kan förstå att man kan tycka att t.ex. fågelskådande är fånigt och ointressant, men för den invigde kan det vara just det viktiga och bärande fritidsintresset, som behövs också för att motverka tidens oro.

Danuta Wasserman påpekar i sina sömnråd att man skall hålla sin sömnrytm även över helgerna, något som få av de oroade och nedstämda människorna gör. Man tror istället att man kan sova sig bort från sin oro och olust genom att översova lördag och söndag morgon. Men detta leder istället till att den inre klockan ruckas fram och tillbaka två gånger per vecka vilket ger en störning i viktiga hormon- och andra fysiologiska rytmer och det bidrar till att öka oron.

För en f.d. Hälsohemsöverläkare är det intressant att notera att hon också varnar för bantning i samband med orosbesvär. Det kan därför vara skäl att påpeka att Hälsohemmen (när de fanns ”överallt” i Sverige) erbjöd Hälsohemsgästerna inte bantning utan en mer eller mindre total fasta under två till fyra veckor. Den psykologiskt potentiellt litet plågsamma utdragna lätta hungersituationen som bantaren befinner sig i under veckor – månader – år? kunde med effektiv Hälsohemsfasteversion klaras av på mycket kortare tid, kanske tionde tjugondedelen av bantartiden, och då under kontrollerade förhållanden med mycket stöd och hjälp från omgivningen. (Nu får man åka utomlands, till t.ex. USA om man vill få den behandlingsformen).

Danuta Wasserman påpekar också att om problemet sitter i tvåsamheten, måste det lösas där, med Expressens formulering: ”Om det är en dålig relation som är orsaken bryt upp”.

För den som sysslat med friskvård i många tiotals år känns Danuta Wassermans råd som nästan gammal skåpmat, men samtidigt är det väldigt glädjande att en psykiatriprofessor åberopar de levnadsregler, som varit självklara sedan länge för människor som strävat efter ett så friskt och harmoniskt liv som möjligt.

När jag skrev min bok Psykisk Hälsa (den kom ut 1985 efter många års faktasamlande) trodde jag att den psykologiska revolutionen var nära, men sedan gick åren och i stort sett ingenting hände, varför jag till slut upphörde att hoppas, men nu får jag som gammal ändå uppleva att revolutionen har börjat och att det psykologiskt friska synsättet obönhörligt, med vetenskapens hjälp bryter fram och slutligt kastar den gamla sjuka, pessimistiska freudianismen över ända.

Det vetenskapligt kritiskt utvärderande SBU-Institutet har nu på kort tid alltså fastslagit att den i särklass bästa terapin för de två största psykologiska folksjukdomarna i Sverige är Kognitiv Beteendeterapi. Personligen är jag övertygad om att så kommer också att bli fallet när man granskat effektiviteten i behandlingen av de återstående bortåt 40 andra psykiatriska diagnoserna.

Friskvården, nu i den goda klokhetens och kärlekens psykologiska dräkt, fortsätter sitt segertåg.

Powered by WordPress