Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

29/7/2016

Hälsosam sommarsol

klippdntre

 

13/7/2016

Okänd faktor bakom fenomenet att seniorerna i Västerlandet lever allt friskare och allt längre

Om detta finns en mycket intressant artikel publicerad i New York Times den 8 juli 2016. Artikeln har rubriken ”A medical mystery of the best kind: Major diseases are in decline”

Ingresstexten lyder ”Something strange is going on in medicine. Major diseases, like colon cancer, dementia and heart disease, are waning in wealthy countries, and improved diagnosis and treatment cannot fully explain it. ”

Läs gärna artikeln online!

Denna typ av forskning där tvärvetenskapligheten sätts i högsätet är av mycket efterfrågad och stor betydelse. När specialisterna ensamma får redovisa sina forskningsresultat blir ofta andra ämnesspecialister utelämnade.

Artikeln visar på att flera av Västerlandets stora folksjukdomar är på ordentlig retur. En sådan sjukdom är tjocktarmscancern som på de senaste 30 åren nästan halverats. Under samma tid minskar höftfrakturerna med 15-20 procent och en av förklaringarna till det är att folk har blivit mer överviktiga och att bära på en tyngre kroppsvikt gör lårbenshalsen starkare.

Ett av de mest glädjande resultaten som översikten visar är att demenssjukdomarna minskar sedan länge och minskningen började för 40 år sedan och sjukdomsförekomsten har sedan dess krympt med cirka 20 procent per årtionde.

Flaggskeppet i sammanhanget är förstås minskningen av hjärt-kärlsjukdomar – en minskning som pågått i 60 år. Den har åstadkommits av bättre behandling, bättre prevention och minskad rökning.

Det har lett till sänkning av kolesterolet, blodtrycket och förekomsten av ministrokes. Under de senaste årtiondena har man också kunnat visa att högre utbildning – på ett okänt sätt – minskat hjärt-kärlsjukdomarna. ”The heart disease effect has been examined by scientist after scientist. Was it a result of better prevention, treatmen, lifestyle changes?

All three played a role, researchers said.”

Mycket viktigt i sammanhanget är att när forskarna också granskat den totala dödligheten – ”All cause mortality” – har man kunnat visa att också den har minskat – i princip alla sjukdomar som alltså är mer eller mindre åldrandeberoende har minskat.

Det faktum att en sjukdomstyp i stort sett kan minska kraftigt och till slut nästan försvinna helt är i och för sig inget nytt fenomen. WHO har nyligen lanserat ett 12-punktsprogram som siktar in sig på att motverka alla cancersjukdomar och för den som kan litet medicinhistoria är det lätt att se att WHO-programmet i mycket hög grad påminner om de program som svenska hälsohem drev under 1900-talets mitt.

Magcancern var förut en vanlig cancer men är nu nästan helt borta. En av de argaste kritikerna mot Hälsohemmens hälsoprogram var Livsmedelsverkets dåvarande chef. Själv stupade han i en magcancer.

I en stor färsk rapport från Malmö har ett forskarlag visat att en i forskningssammanhang på sätt och vis ny hälsofaktor kan förlänga livet med två år – den nya hälsofaktorn är solning. Det kan vara skäl att påpeka att solningsforskarna nu i snart 30 år hävdat att solande är en viktig hälsofaktor – det är en uppfattning som lanserats i hela Västvärlden.

 

6/7/2016

Svenska solbadare lever längre – och mår som bäst just nu

En forskargrupp i Lund beskrev nyligen i Sydsvenska Dagbladet vårt stora behov av solljus. Läs gärna online – eller brödtexten här nedan.

solbadare

 

3/7/2016

”Att inte sola är lika farligt som att röka”

Det är rubriken på en artikel som SVT Nyheter/Opinion lägger ut idag den 3 juli 2016 och den rekommenderas verkligen till läsning. Eftersom artikeln i sin typografiska ursprungsversion innehåller mycket luft och dessutom en bild har jag komprimerat typografin och exakt återgett texten i artikeln – och den kan läsas här nedan.

solnyhet

 

31/5/2016

Stadens gröna parkområden fungerar som kraftkällor för befolkningen

Sedan några årtionden ökar jordens stadsbefolkningar allt snabbare och mångmiljonstäder blir allt fler. Det är en utveckling som i stor utsträckning sker utan att man egentligen vet vad den betyder, så därför är forskning som försöker kartlägga betydelsen av t.ex. barns tillgång till grönområden just nu extra viktig.

Enstaka insatser som syftar till att motverka urbaniseringens värsta effekter kan man se här och där – i Stockholm utvecklas nu ”Norra Djurgårdsstaden” i riktning mot en boendemiljö som ska låna många gynnsamma komponenter från ”det öppna landskapet”.

Om detta skrivs en helsida i senaste numret av Scientific American Mind och där påpekar man att det redan finns forskning som visar fördelarna med ”natural settings” – ”Exposure to natural settings has been linked with a vast array of human health benefits, from reduced rates of depression to increased immune functioning”.

I Sverige har vi sedan länge studier på så kallade ”I ur och skur-förskolor” och dessa har visat på gynnsam utveckling hos barnen som får denna typ av förskola.

När det gäller att förfina denna typ av undersökningar och öka kunskapen om var barnen egentligen vistas har man överraskande nog använt sig av satellitövervakad kartläggning av barnens rörelser och det ger förstås en mycket exaktare bild av var barnen vistas.

Försöket har bestått av att tretton forskare från USA, Spanien och Norge har under ett års tid kartlagt 7-10-åringars vistelser i gröna områden i anslutning till 35 skolor i Barcelona.

Man har då kunnat visa att barn som vistas i gröna områden presterar bättre i minnestest – likaså i uppmärksamhetstest. De är kreativare och upptäckarförmågan ökar.

Forskarrapporten har publicerats i prestigiösa ”Proceedings of the National Academy of Sciences” i Usa och huvudförfattare är Payam Dadvand , chef för Center for Research i Environmental Epidemiology” i Barcelona.

Det faktum att skillnaderna mellan de olika grupperna har blivit så stor beror bland annat på att barnen i områdena slipper den neurotoxiska pollution som partiklar från trafiken utgör. Bullret är också mindre och barnen får röra på sig mer.

Ett mycket viktigt annat resultat är att den ofta påvisade sociala skillnaden mellan barn från socialgrupp 1 och 3 har vistelsen på gröna ytor nästan halverats.

 

30/5/2016

”Tropiknätter” och starkt kvällsljus kan försämra sommarsömnen

Nyligen gjordes en intervju med Sveriges kanske främste sömnforskare, Torbjörn Åkerstedt, och mycket av det han sade var upprepningar av sedan länge kända fakta. Men hans uppräkning innehöll också några ”nyheter” – se artikeln nedan.

Ett effektivt sätt att motverka sommarens svettdrivande tropiknätter är att installera en AC-anläggning i sovrummet. Viktigt i sammanhanget är och det skall också påpekas att en del av oss kan behöva en så låg sovrumstemperatur som +13 grader för att sömnen ska vara optimal.

Ytterligare ett sätt att hantera sömnstörningar är det att dela upp nattsömnen i två perioder – alltså att ta en kortare vakenpaus mitt i natten – det är ett råd som Åkerstedt kommit med nu sedan en längre tid tillbaka.

I sammanhanget kan det vara värt att påpeka att norrbottningen Lars Törnmans råd om att sola i midnattssolens klena ljus inte har forskarnas stöd men har fått meteorologerna som för statistik över dygnets soltimmar att lyfta upp Sveriges nordligaste order högt i solligan.

Den Kognitiva Beteendeterapin (KBT) är en bra rådgivare när det gäller att hantera sömnsvårigheter – och då inte bara på sommaren utan året runt.

sova

 

 

23/5/2016

Den tömda sommarstaden

Sommarens stora ”folkvandring” ut från storstädernas kärnor landar oftast i en levande landsbygd – kanske en sommarstuga.

Den prestigiösa vetenskapliga tidskriften Science belyser i ett temanummer jordens ökande urbanisering i en artikel – kommenterad i DN av vetenskapsjournalisten Karin Bojs.

Den svenske forskaren Terry Hartig har visat på skogspromenadens förnyande effekter.

natur

 

 

Older Posts »

Powered by WordPress