Rubriken ovan är ett citat ur Erik Helmersons ledare i DN igår den 17 maj 2013.
Läs gärna klippet ur hans ledare nedan
och gärna hela ledaren online i DN.
Rubriken ovan är ett citat ur Erik Helmersons ledare i DN igår den 17 maj 2013.
Läs gärna klippet ur hans ledare nedan
och gärna hela ledaren online i DN.
Ett forskarlag från universitetet i Edinburgh lett av hudläkaren Richard Weller publicerade den 15 april 2013 en rapport i Journal of Investigative Dermatology. Rapporten kommenterades i Medical News Today den 8 maj 2013.
Extra intressant är förstås att det är hudläkare som har gjort denna kontroversiella forskning.
Richard Weller har tidigare visat att den totala dödligheten är 20 procent högre i norra England än i södra delen av landet. Han menar att solbestrålning som ökar risken för 1 dödlig hudcancer minskar risken för andra dödliga sjukdomar 60 till 100 gånger.
Han har under många år studerat hudens halt av kväveoxider och det är väl känt att nitriter sänker blodtrycket. Vid solning frigörs nitriter i huden och det har alltså en blodtryckssänkande effekt.
Forskarna visade detta genom att placera 24 försökspersoner för solning 20 minuter 2 gånger i solarier som avgav UV-ljus respektive inget UV-ljus.
Försökspersonerna fick då av UV-bestrålningen en blodtryckssänkning och hudens inaktiva nitrat omformades till aktivt nitrit och det är det som ger blodtryckssänkningen.
Forskarna menar då att den blodtryckssänkning man ser av solbestrålningen inte alls uppnås av att man ger D-vitamin i tablettform.
I texten i Medical News Today står det ordagrant: ”Richard Weller , Senior Lecturer in Dermatology, and colleagues, say the effect is such that overall, sun exposure could improve health and eve prolong life. “
Det är en mycket kraftfull markering när han säger att solljus faktiskt kan förlänga livet.
”We suspect that the benefits to heart health of sunlight will outweigh the risk of skin cancer. The work we have done provides a mechanism that might account for this, and also explains why dietary vitamin D supplements alone will not be able to compensate for lack of sunlight.”
Denna nya kunskap betyder förstås att våra råd angående solande måste i hög grad revideras.
Hela hans föreläsning kan för den intresserade ses på www.ted.com – skriv Richard Weller i sökrutan och klicka på rubriken ”Could the sun be good for your heart?”
Denna lilla drygt frimärksstora kantnyhet i DN är egentligen värd en helsida i samma tidning. När en svensk idrottsman hamnar på 2:a-plats någonstans ute i världen blir det jätterubriker och stora textmängder. Här får en hel ”bransch” ett suveränt ”silverplatsbetyg” – de väldigt många människorna som ligger bakom det borde få också ett svenskt massmedialt erkännande.
Mitt informerande om solandets fördelar har nu pågått i mer än ett kvarts sekel. Pressreaktionen i Upsala Nya Tidning är en av de första bevarade.
Den 7 mars 2013 publicerade Hanna Olausson, forskarassistent vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, en forskarrapport med rubriken ”D-vitaminbrist vanlig hos ljushyade höggravida Göteborgskvinnor.”
Studien ”Determinants of vitamin D status in pregnant fair-skinned women in Sweden” publiceras i British Journal of Nutrition.
Några ordagranna citat ur universitetets pressrelease:
Där står t.ex. ”Under vintern hade hela 85 procent av de höggravida kvinnorna otillräcklig D-vitaminstatus, medan 28 procent led av D-vitaminbrist.”
I det moderna synsättet på D-vitaminnivåerna ingår numera att man frångått den gamla två-indelningen med brist respektive normalt och numera använder sig av fyra nivåer nämligen: brist, otillräckligt, normalt och optimalt.
Ytterligare ett ordagrant citat lyder: ”Studien omfattade 95 ljushyade gravida kvinnor i graviditetsvecka 35-37. Kvinnorna i studien fick svara på frågor kring kostintag och kosttillskott, användning av solskyddskrämer, solexponering, hudtyp, resor till sydliga breddgrader och BMI. De kvinnor som hade en bra D-vitaminstatus hade ofta använt vitamintillskott eller rest till sydligare breddgrader.”
Det viktigaste med denna undersökning är att man vågat titta på den mycket goda effekten av solande – det är en ”het potatis” som tyvärr många forskare som bekänner sig till det gamla synsättet alltid hoppar över.
Jag gissar dessutom att de få som uppnått optimala nivåer hade solat sig till dessa.
Den svenska solen är nu i maj en kraftfull nybildare av det viktiga hormonet D-vitamin när vi är utomhus.
DN har granskat Ungdomsrapporten 2013 och ger som vanligt en mycket sned vinkling av dess innehåll. Man koncentrerar sig i texten bara på det negativa. Artikeln dominerar också papperstidningens framsida.
I onlineupplagan finns inte den grafik som mycket tydligt bildmässigt visar att de flesta ungdomarna mår bra – ja, mycket bra. Som synes av exemplet nedan är 3 av 4 ungdomar nöjda med tillvaron just nu. Det är bara 9 procent som beskriver sig som missnöjda.
Det är alltså först när man använder bildspråkets hjälp som bristen på att beskriva det positiva i rapporten blir extra uppenbar.
Här är alltså en bra nyhet som den skrivande journalisten ifråga gjort allt för att göra om till en dålig nyhet.
Den nya, moderna hjärnforskningen där man ”fotograferar” hjärnan ”in action” avkastar allt flera och mycket spännande resultat.
God musik uppskattas i alla kulturer/samhällen och vi får nu allt hållfastare data som bekräftar detta.
En forskargrupp från Montreal Neurological Institute i Kanada publicerade i mycket prestigiösa vetenskapliga tidskriften Science den 12 april 2013 en artikel med rubriken ”Interactions between the nucleus accumbens and auditory cortices predict music reward value”.
Dagens Nyheter hade den 14 april 2013 en mycket liten kantkommentar om det nya forskningsresultatet under rubriken ”Musik triggar belöningssystem”. Det faktum att tidskriften Science väljer att publicera forskningsresultatet understryker betydelsen av det nya forskningsresultatet.
De 20 försökspersonerna fick under 30 sekunder lyssna till 60 helt nya sånger samtidigt som deras hjärnor MRI-skannades. Melodierna var tagna från försökspersonernas favoritgenrer och det handlade alltså om sånger som ingen av dem hade hört förut.
Efteråt frågade man personerna vad de var villiga att betala för att få köpa melodin och försökspersonerna fick då bjuda ungefär 0 kronor, 1 krona, 8 kronor och 15 kronor. På det sättet fick försöksledaren en uppfattning om vad försökspersonerna tyckte om de nya melodierna.
Hjärnkameran visade att när de lyssnande försökspersonerna tyckte som bäst om melodierna aktiverades en viktig kärna i hjärnans belöningssystem, nämligen nucleus accumbens. Den reagerar också när man äter god mat och vid sex – vacker musik var alltså lika stimulerande som dessa två basala aktiviteter. Nucleus accumbens frigör dopamin som är en signalsubstans som skapar välbefinnande, lycka.
Forskarna kunde också se vilken musik som inte uppskattades av försökspersonerna och som inte fick nucleus accumbens att aktiveras och där ligger förstås en spännande utveckling av denna typ av musikforskning. Det ska bli utomordentligt intressant att få se hur nucelus accumbens reagerar när försökspersonerna får lyssna till ”avskrädesmusik” (Mats Gellerfeldt).
Musikens många ”Kejsare utan kläder” kommer bokstavligen att klädas av.
Piratförlagets mesta författare Jan Guillou och Liza Marklund har tjänat miljoner på att ostraffat ljuga i sina böcker.
Det ”tillåtna” ljugandet verkar nu ha smittat av sig på statliga Sveriges radio.
Läs gärna hela artikeln i sitt original – här nedan eller online alternativt papperstidningen av DN.
Powered by WordPress