Detta var redaktörens inledningsreplik i ett program i Vetenskapens Värld, SVT den 6 mars 2013.
Bakom den rubriken finns ett just publicerat mycket anmärkningsvärt internationellt forskningsresultat som i hög grad ändrar synen på hur vi ska uppfatta insekterna – framför allt de vilda.
Bildtext: Insekternas mångfald går igen i denna bild där tre arter tävlar om platsen på blomman.
Studien är publicerad i den världsledande vetenskapliga tidskriften Science i början på mars 2013, DN hade två helsidor om den den 10 mars 2013, också SVT och Forskning.se har kommenterat det mycket anmärkningsvärda forskningsresultatet. Deltagare från Sverige har forskaren Maj Rundlöf vid ekologiavdelningen på Lunds universitet varit.
Bildtext: Den stora tunga Guldbaggen är mycket flygskicklig och därmed en bra pollenspridare – här på en Krollilja.
Det här epokgörande forskningsprojektet har engagerat forskare från alla kontinenter – sammanlagt nitton länder och man har tittat på de vilda insekternas effekter på för oss mycket viktiga 41 olika grödor.
Biodlarbranschen har länge hävdat att tambiet är av avgörande betydelse för pollinering i naturen men det nya forskningsprojektet visar nu att vilda insekter är minst lika viktiga – ofta viktigare.
Bildtext: Slåttergräsfjärilen flyger under högsommaren.
Det betyder alltså att vilda insekter är viktiga för hela jordens produktion av bär, frukter, frön, nötter och grönsaker och de insektsgrupper som är extra viktiga i sammanhanget är förstås vilda bin, humlor, blomflugor men även många andra blompollinerare.
Bildtext: Röllekan kan ibland uppträda i en mycket vacker skär variant som på denna bild.
En längre lista över vilka växter som har visat sig vara mycket beroende av vilda insekter innehåller kaffe, tomat, jordgubbar, blåbär, gurka, kiwi, bomull, mandel, körsbär, vattenmelon, mango, grapefrukt, rödklöver och vårraps – de sista två har den svenska forskaren bidragit extra med.
Bildtext: Den ofta mycket vackra Blomflugan är en effektiv pollenspridare – här på Renfana.
Denna forskning kommer i ”grevens tid” därför att det numera är välkänt att vilda insektsarter minskar kraftigt i flera jordbrukslandskap. Samtidigt som man sprutar för att eliminera skadeinsekter stryker många av de utomordentligt värdefulla vilda pollinatörerna med.
Bildtext: Den gröna spyflugan har hittills inte många supportrar bland oss människor – den behöver omvärderas.
En studie i Illinois, USA, som av mycket lyckliga omständigheter spänner över nästan hundra år, visar att av de 532 pollinerande arterna som fanns i slutet av 1800-talet återstår nu bara 126 – minskningen är alltså större än 75 %. Forskarna kunde konstatera att antalet vilda bin halverades under denna period. Visserligen har under samma tid tillkommit nya pollinerande arter men dessa kan inte alls täcka förlusten av de vilda insekterna som verkligen åkt på ”storstryk”.
Bildtext: Guldvingen har redan vårt gillande – men det får gärna utvidgas.
Förklaringen till denna kolossala minskning av de vilda insekterna i jordbrukslandskapet har man bara delvis. Insekterna har svårt att hitta mat och bra bomiljöer – biociderna spelar förstås mycket stor roll. Man får också räkna med att klimateffekten i någon mån också spelar in.
Bildtext: Redan själva namnet – Brudbröd – låter matnyttigt.
Insekterna behöver för sin överlevnad ängar, hagmarker, skogsbryn och buskar. Att som EU gör – ger pengar till borttagande av de buskridåer som gärna fint samsas med stengärdesgårdarna – är alltså direkt kontraproduktivt. Bonden ”förbättrar” och försämrar med en och samma åtgärd.
Bildtext: Klöver är ett viktigt kreatursfoder – kan alltså bli till många mejeriprodukter för människan. Tistelfjärilen är en bra pollinatör.
För många människor är ju insekterna en stor grupp som mest består av ”otrevliga flygfän” och som sådana helst bör sprutas bort. Javisst finns det otrevligt stingande insekter som myggor och broms men på varje insekt som är din fiende går det hundra som är din (okända) vän. Forskningen visar att föraktet för insekternas livsform får vi nu all anledning att omvärdera.
Harry Martinsons lyrik visar att det i den svenska folksjälen finns en närmast zenbuddistisk ömsinthet inför naturens miniatyrer. Hårda siffror från forskarnas rapporter berättar nu också att vi står i stor tacksamhetsskuld till denna del av den vilda naturen.
Bildtext: Den Fyrbandade blombocken maskerar sig till geting – den bör vi inte längre spruta på.
Bekymret belyses också av att när människor bygger allt fler fritidsstugor i fuktiga områden blir det en frontalkollision med områdets myggpopulationer – vad jag kan förstå kommer i sommar endast en begränsad biologisk myggbekämpning i Gysinge, Dalälven bli tillåten – också det en bekräftelse på att respekten för det levande måste vara vägledande.
