Björn Liedéns författarinlägg

13/5/2013

Några majbilder ur fotodagboken

Filed under: Fåglar,Fjärilar,Natur — Björn @ 18:37

Vår utsikt norrut visar att när bonden plöjer majsåkern är Skrattmåsarnas uppskattning stor.

Foto: Margareta

Vårlöken blommar alltjämt tappert.

Den nyanlagda våtmarken vid Kronobäck uppskattas också av Storskrakarna.

Körsbärsträden blommar i Brotorp.

Pungmesen är den ovanligaste mesen i Sverige – man räknar med att det bara finns 60 par totalt.

Foto: Margareta

Slånbärsbuskarna är nu i början av sin fantastiska blomning.

Aurorafjärilen är en aktiv och livlig tidig vårfjäril – den är inte lätt att fotografera.

Utsikten mot norr från vårt hus bjuder nu på åsynen av sju hästar – alla i olika storlekar.

Foto: Margareta

På Ölands Alvar har nu orkidéerna börjat blomma i stora mängder – här Adam i vacker trio.

Tre Havsörnssyskon ? flög över Kronorbäcks våtmark.

Halvvilda fruktträd pryder nu hagmarkerna.

Foto: Margareta

En vacker men för mig namnlös trädgårdsblomma överraskar i tomtens utkant.

Pungmesens bo är i värmehänseende en veritabel termosflaska – något som gör att äggen kan lämnas oruvade länge.

Den blixtsnabba Bruna sandjägaren jagar nu flugor i grusgropen.

Mot himmelens sky.

Skogen skiftar i många gröna nyanser.

Orkidéerna är nu många på det öländska Alvaret.

Pungmesen var ”huvudaktör” i TV:s avslutande sändning av ”Mitt i naturen”.

Foto: Margareta

Den vita varianten av orkidén Adam och Eva bjuder nu på sin ”jungfruliga” skönhet.

Den märkliga och sällsynta Ägretthägern ”gästspelade” kort i Kalvhagen, Mörbylånga, Öland.

Gräsmattans plågoris (?) har nu börjat sina årliga härjningar i trädgårdarnas gräsmattor.

Foto: Margareta

Orkidén Adam är en ”falsk” herre – han lurar insekterna med sin vackra färg men bjuder inte på någon nektar.

I torniga buskar trivs Törnsångaren bra.

Göknycklarna finns bara i södra Sverige – i Skåne och på Öland och Gotland.

Foto: Margareta

Gulsparven är en trevligt vanlig fågel – man räknar med att nästan en miljon par finns i Sverige. Men så har det inte alltid varit. Mellan åren 1950 och 1970 försvann fågeln till 95 procent i stora delar av Mellansverige – det som ett resultat av att utsädet betades med kvicksilver. I Danmark och Finland tilläts inte användningen av metylkvicksilvret och där drabbades fågeln inte av det svenska bakslaget.

Vårbruket är i full gång på den småländska landsbygden.

 

 

 

 

27/4/2013

Några dagsaktuella vårbilder ur fotodagboken

Filed under: Fåglar,Fjärilar,Natur — Björn @ 15:49

Islossningen var i år enligt SMHI två veckor senare än vanligt – men nu är alla vattendrag i södra Sverige isfria – så också Kalmar Dämme.

Foto: Margareta

Den i det vilda mycket skygga Rörhönan kan i stadsparksmiljö bli nog så orädd.

Den vackra Hålnunneörten har sin nordgräns i Skåne och på Öland – blomman fotograferades idag vid Lilla Hult, Öland.

Vår mesta långflyttare – Silvertärnan – är nu tillbaka från kanske Antarktis.

Råbockens horn blir allt större.

Foto: Margareta

Tranan har ökat oavbrutet under de senaste trettio åren – det finns nu minst 60 000 av den mytomspunna fågeln i landet.

Vår Grågås hade igår i Kalmar Dämme sällskap med en exklusiv Spetsbergsgås – som namnet berättar har den en mycket lång resa framför sig.

Sälgen blommar.

”Picknick-pagoderna” i Kalmar Dämme är populära sittplatser inte bara för människorna utan också för Fiskmåsarna.

Den stora vattenreservoaren i Rockneby – Ryssbylundsdammen – är nu isfri och den Svarthakade doppingen har redan flyttat in.

Storlommen fiskar nu i Allgunnensjön – också den isfri sedan flera dagar.

Foto: Margareta

De skira Porslinshyacinterna lyser nu i gräsmattorna.

Den skygga Dubbeltrasten är oftast ett svårfångat fotomotiv.

Den obändiga kraften i den växande vårgrönskan syns i Svärdsliljans gröna barriär.

Vinterfåglarna piggnar nu till och uppträder i full bröllopsdräkt – här Svartmesen.

”Det susar i säven” – nu hör den just uppvaknade paddan det.

Det var med Grågåsens hjälp som Nobelpristagaren Konrad Lorenz upptäckte ”kärleken vid första ögonkastet” – den sekundsnabba präglingen.

Sedan många år häckar Skogsduvan i detta gamla Spillkråkebo.

Stjärtmesen har nu lämnat det sociala flocklivet och uppträder därför nu två och två.

Citronfjärilen solar gärna i vårsolskenet – den kan faktiskt ibland bli upp till ett år gammal.

En kvarts miljon av denna Spetsbergsgås övervintrar i England. Eftersom engelsmännen ser fågeln under en stor del av vintern har man döpt den – inte efter var den häckar  utan efter färgen på benen – till ”The pinkfooted goose”.

Den härdiga Smånunneörten börjar blomma redan i mars – finns i hela Götaland och södra Svealand.

Trädkryparen har nu lämnat vinterns ”meståg” – den viktiga tvåsamhetens tid har kommit.

Svalörten blommar sedan flera dagar – de första svalorna har faktiskt också kommit.

 

22/4/2013

Ett potpurri vårbilder

Filed under: Fåglar,Fjärilar,Natur — Björn @ 20:19

Foto: Margareta

Bottorpsslättens stora öppenhet ger god sikt åt alla håll – det ger trygghet också åt rådjuren.

Den Mindre strandpiparen gillar nyordningen i Kalmar Dämme.

Snödropparna blommar alltjämt.

Grågåsen – en gång jagad till utrotningens gräns – har nu återhämtat sig och är trevligt vanlig.

Foto: Margareta

Tack vare ”pälsen” klarar Backsippan även de tidiga kyliga vårdagarna.

När jag var barn sov jag på tagelmadrass – Kajan uppskattar alltjämt en barnkammare fodrad med hästhår.

Ölands många bevattningsdammar blir till fina häckningsbiotoper för många fåglar.

Foto: Margareta

Påfågelögat hör till vårens första fjärilsprimörer.

Tranparen går ”aldrig” åt skilda håll – de lever livslångt monogamt.

Foto: Margareta

Gråhakedoppingen är en i Sverige ovanlig fågel – beståndet utgörs av drygt 1000 par – av Skäggdoppingen har vi 22 000 par.

Kalmar Dämme har nu utvidgats österut med tre nya dammar.

Foto: Margareta

Rejäla broar förbinder de olika vattenområdena.

Nya ”hyresgäster” har redan infunnit sig, som detta Skedandpar – bilden togs idag.

Foto: Margareta

Gråhakedoppingen döljer sig ofta i vassen – det är inte alltid att man som här har tur att se den på klart vatten.

Foto: Margareta

Den efterlängtade vårprimören Blåsippan har nu till slut slagit ut – dess rot kan tydligen vara flera tusen år gammal.

Den vackra Gulärlan har nu återvänt från Afrika.

Den Bruna kärrhöken jagades tidigare skoningslöst – 1917 fanns det bara tre häckningsplatser kvar – 1919 fridlystes den och nu finns det 1500 par i landet.

Också rådjuren tar siesta.

Porslinshyacinten pryder nu många av Ölands gräsmattor.

Foto: Margareta

Gråhakedoppingens bostad blir en flytande växtplattform.

Den efterlängtade Vitsippan blinkar nu vitt i den ännu ljusa skogsbotten.

Ett ungt Havsörnspar excellerade i en hisnande ”bröllopsdans” högt över Kronobäcks våtmark.

Foto: Margareta

Backsippan öppnar nu sin magnifika klocka mot solen.

 

17/4/2013

Några dagboksbilder från den efterlängtade våren

Filed under: Fåglar,Fjärilar,Natur — Björn @ 18:44

Mängder av Vitkindade gäss flyger nu in över Öland – här över Kapelludden.

Det långvariga högtrycket har sänkt havsytan med cirka en halv meter, vilket har gett hägrarna nya grundare havsvikar att söka föda i.

Foto: Margareta

En revirhävdande Koltrast tog nästan inte alls notis om oss.

Viggen är alltjämt ett garanterat fotomotiv.

Denna märkliga hare gissar jag är en hybrid mellan fält- och skogshare?

Stenskvättan är nu tillbaka från tropikerna – den ska vara hos oss ett halvt år.

De första vårfjärilarna har visat sig dvs. citronfjäril, nässelfjäril och den ganska okända bruna flickfjärilen.

Lågvattnet ger många stränder en bård av lerbotten – kalas för vadarfåglar.

Foto: Margareta

Krokusens starka färger gläder verkligen våra ögon.

I de nu många trastflockarna dominerar ofta Björktrasten.

Men tittar man noga hittar man den betydligt mindre Rödvingetrasten.

Foto: Margareta

Lågvattnet gör det möjligt för den ganska kortbenta Tofsvipan att leta mat på havsbotten vid Egby, Öland.

Den bruna flickfjärilen – Archiearis parthenias – flyger redan i mars och är därför en av fjärilsvärldens absoluta vårprimörer. När den som på bilden bjuder på bakvingarnas vackra färger blir den till ett fint motiv.

Foto: Margareta

Skäggdoppingarna är redan på spelhumör.

Orädda Tranor blir genom sin storlek lätt till fina kameramotiv – här fotograferade i Strömsrum.

Havstruten har nu tagit sin boholme utanför Pataholm i besittning.

De skygga Enkelbeckasinerna kan inte de heller motstå den blottlagda havsbotten.

Foto: Margareta

I de många blandtrastflockarna finns också Taltrasten med.

Den ”färglösa” krokusen har också en underbar skönhet.

Ännu en förtjust grundvattenfiskare.

Omaka möte på Tokö.

Stenskvätthanens praktdräkt är nu på våren mycket vackert ”komponerad”.

 

 

18/3/2013

”Insekterna ger oss 2/3 av det vi äter”

Detta var redaktörens inledningsreplik i ett program i Vetenskapens Värld, SVT den 6 mars 2013.

Bakom den rubriken finns ett just publicerat mycket anmärkningsvärt internationellt forskningsresultat som i hög grad ändrar synen på hur vi ska uppfatta insekterna – framför allt de vilda.

Bildtext: Insekternas mångfald går igen i denna bild där tre arter tävlar om platsen på blomman.

Studien är publicerad i den världsledande vetenskapliga tidskriften Science i början på mars 2013, DN hade två helsidor om den den 10 mars 2013, också SVT och Forskning.se har kommenterat det mycket anmärkningsvärda forskningsresultatet. Deltagare från Sverige har forskaren Maj Rundlöf vid ekologiavdelningen på Lunds universitet varit.

Bildtext: Den stora tunga Guldbaggen är mycket flygskicklig och därmed en bra pollenspridare – här på en Krollilja.

Det här epokgörande forskningsprojektet har engagerat forskare från alla kontinenter – sammanlagt nitton länder och man har tittat på de vilda insekternas effekter på för oss mycket viktiga 41 olika grödor.

Biodlarbranschen har länge hävdat att tambiet är av avgörande betydelse för pollinering i naturen men det nya forskningsprojektet visar nu att vilda insekter är minst lika viktiga – ofta viktigare.

Bildtext: Slåttergräsfjärilen flyger under högsommaren.

Det betyder alltså att vilda insekter är viktiga för hela jordens produktion av bär, frukter, frön, nötter och grönsaker och de insektsgrupper som är extra viktiga i sammanhanget är förstås vilda bin, humlor, blomflugor men även många andra blompollinerare.

Bildtext: Röllekan kan ibland uppträda i en mycket vacker skär variant som på denna bild.

En längre lista över vilka växter som har visat sig vara mycket beroende av vilda insekter innehåller kaffe, tomat, jordgubbar, blåbär, gurka, kiwi, bomull, mandel, körsbär, vattenmelon, mango, grapefrukt, rödklöver och vårraps – de sista två har den svenska forskaren bidragit extra med.

Bildtext: Den ofta mycket vackra Blomflugan är en effektiv pollenspridare – här på Renfana.

Denna forskning kommer i ”grevens tid” därför att det numera är välkänt att vilda insektsarter minskar kraftigt i flera jordbrukslandskap. Samtidigt som man sprutar för att eliminera skadeinsekter stryker många av de utomordentligt värdefulla vilda pollinatörerna med.

Bildtext: Den gröna spyflugan har hittills inte många supportrar bland oss människor – den behöver omvärderas.

En studie i Illinois, USA, som av mycket lyckliga omständigheter spänner över nästan hundra år, visar att av de 532 pollinerande arterna som fanns i slutet av 1800-talet återstår nu bara 126 – minskningen är alltså större än 75 %. Forskarna kunde konstatera att antalet vilda bin halverades under denna period. Visserligen har under samma tid tillkommit nya pollinerande arter men dessa kan inte alls täcka förlusten av de vilda insekterna som verkligen åkt på ”storstryk”.

Bildtext: Guldvingen har redan vårt gillande – men det får gärna utvidgas.

Förklaringen till denna kolossala minskning av de vilda insekterna i jordbrukslandskapet har man bara delvis. Insekterna har svårt att hitta mat och bra bomiljöer – biociderna spelar förstås mycket stor roll. Man får också räkna med att klimateffekten i någon mån också spelar in.

Bildtext: Redan själva namnet – Brudbröd – låter matnyttigt.

Insekterna behöver för sin överlevnad ängar, hagmarker, skogsbryn och buskar. Att som EU gör – ger pengar till borttagande av de buskridåer som gärna fint samsas med stengärdesgårdarna – är alltså direkt kontraproduktivt. Bonden ”förbättrar” och försämrar med en och samma åtgärd.

Bildtext: Klöver är ett viktigt kreatursfoder – kan alltså bli till många mejeriprodukter för människan. Tistelfjärilen är en bra pollinatör.

För många människor är ju insekterna en stor grupp som mest består av ”otrevliga flygfän” och som sådana helst bör sprutas bort. Javisst finns det otrevligt stingande insekter som myggor och broms men på varje insekt som är din fiende går det hundra som är din (okända) vän. Forskningen visar att föraktet för insekternas livsform får vi nu all anledning att omvärdera.

Harry Martinsons lyrik visar att det i den svenska folksjälen finns en närmast zenbuddistisk ömsinthet inför naturens miniatyrer. Hårda siffror från forskarnas rapporter berättar nu också  att vi står i stor tacksamhetsskuld till denna del av den vilda naturen.

Bildtext: Den Fyrbandade blombocken maskerar sig till geting – den bör vi inte längre spruta på.

Bekymret belyses också av att när människor bygger allt fler fritidsstugor i fuktiga områden blir det en frontalkollision med områdets myggpopulationer – vad jag kan förstå kommer i sommar endast en begränsad biologisk myggbekämpning i Gysinge, Dalälven bli tillåten – också det en bekräftelse på att respekten för det levande måste vara vägledande.

 

1/2/2013

Ytterligare dagboksbilder från la Janda

Filed under: Fåglar,Fjärilar,Natur — Björn @ 22:11

Den stor fågelsjön la Janda tömdes på vatten bland annat genom att en djup kanal grävdes – materialet från grävningen lades upp och bildade vägbanken som utgör grund för den långa väg som finns. Buskarna på bilden utgör ett av de säkraste ställena att se den Spanska sparven på.

Foto: Margareta

Storkens långa näbb är ett utmärkt redskap att leta föda med – framförallt i mjuka våtmarker.

En skir blomsterskönhet – vars namn jag inte känner.

Resan genom dalen går österut upp mot gården på åsen. Bilen på bilden innehåller en grupp danska ornitologer under ledning av Stephen Daly www.andalucianguides.com

Foto: Margareta

Gransångaren är vintertid mycket vanlig i Spanien.

Blommande Mandelträd

Styltlöparen är en fågelvärldens “elegant”.

Den Grönfläckiga kålfjärilen flyger i solskenet.

Ett fasaneri förser trakten med denna egentligen ospanska fågel.

Foto: Margareta

Bougainvillean finns i många färger.

En Kohäger tar sig ett blomsterprytt “skönhetsbad”?

Foto: Margareta

Den knappt 15 cm höga Hundirisen blommar vackert blått.

Den svenska sommarfjärilen Svingelgräsfjärilen kan i Spanien ses året runt.

Den märkliga Svartvingade gladan sågs i hela tre exemplar.

Vid Benalup är grönskan frodig och mångformad.

 

27/1/2013

Spanska dagboksbilder

Filed under: Fåglar,Fjärilar,Natur — Björn @ 20:03

Foto: Margareta

Den vitlysande bergsbyn Gaucin klamrar sig fast vid bergets sluttningar.

Foto: Margareta

För att komma till vägen till Gaucin kan man gärna åka på den stora betalmotorvägen som slingrar sig igenom bergslandskapet några kilometer innanför kusten.

Foto: Margareta

Denna betalväg mellan Malaga och Sotogrande är mycket bra och det gör att den tillåter farter på 120 km/tim. – det betyder att många kör 130-140 utan att det faktiskt känns extremt – vägstandarden är mycket hög. Det händer även att en Volvo kör om i den farten.

Foto: Margareta

Tunnlarna är många och ofta kilometerlånga – tillåten hastighet och en rekommenderad sådan skiljer sig ofta åt. På den bruna skylten kan man läsa tunnelns längd i meter.

Den spanska Staren är till skillnad från vår helt “svart” och utan prickar i vuxendräkten – men vackert blåglänsande.

De högresta Affodilerna som växer i stort sett överallt spricker ut i allt fler blomklasar.

En av områdets vackraste fjärilar – “Cleopatrafjärilen” – har jag bara kunnat ta en mycket otillräcklig bild av. Fjärilen är nämligen “neonorange” på ovansidan och ovansidan visar den bara när den flyger, aldrig när den som vår Citronfjäril hänger i blommans kant.

På Medelhavets algstrandbankar ses nu och då flockar av Roskarlar. Fåglarna är i den miljön mycket välkamouflerade och därför svåra att se.

Mandelträden blommar rikligt – men blir svårfotograferade i det starka solskenet.

Floderna är just nu ovanligt vattenrika – här Rio Guadiaro i sitt lopp inne bland bergen. Trots att vattnet är grumligt lockar det till sig fiskande Storskarvar. När vi var där hörde vi dessutom en Rödhakehona sjunga sin “skuggsång”.

Sandlöparna är sandstrandens veritabla sprinters – springer skickligt undan de snabba bränningarna.

Foto: Margareta

Den spröda och diskreta Algérsalladen blommar nu överallt.

Malagareservatet lockar till sig många individer och många arter.

Tofslärkan är en stillsam “individualist” som trivs i många biotoper – här i bergen vid Casares.

Blåelden blommar också med de färger som vi vana med från Sverige.

Foto: Margareta

De små vattnens dopping – Smådoppingen – finns förstås också i Malagareservatet.

På nära håll är ginsten mycket vacker.

Den svenska Buskskvättan övervintrar i Afrika – men den härdigare Svarthakade buskskvättan klarar övervintringen fint i Sydeuropa.

Foto: Margareta

Landskapets storskaliga komponenter står i fin kontrast till varandra både i form och färg.

 

 

Older Posts »

Powered by WordPress