När man blickar ut från södra tornet i Beijershamn kan man numera glädja sig åt att de ute i sundet liggande fågelkryllande öarna nyligen – efter långt om länge – blivit reservatförklarade. Det är mycket värdefullt – för närheten till den näraliggande badplatsen har för fåglarnas del alltid inneburit grova störningar under såväl häcknings- som flyttningstid.
Foto: Margareta
Nu vimlar det av fågel i området och har man tur – vilket man har ibland – kan man få fina bilder på den nu sydsträckande Brushanen.
Tittar man noga på den nyuppsatta reservatskylten ser man alltså att reservatgränserna nu täcker både Mellanskär och Ytterskär.
Gluttsnäppan drar nu också söderut och den elegant högbenta fågeln gör sig fint när den spejar från stenens topp.
Utsikten från södra fågeltornet visar att det restaurerade området nu är en fin blandning av strandäng, sankmarker, mader och strand.
Det finns mycket starar i området, speciellt de unga som inte hunnit att helt ”svida om” till den vackra ”pärlfläcksbeströdda” svarta vuxendräkten.
Kaveldunets praktfulla kolvar är nu färdiga för att snart leverera 100 000 (eller fler?) flygande frön.
De ännu så länge allestädes närvarande Storskarvarna gillar kustens bästa parkeringsplatser – storstenarna längst ut.
Det Öländska landskapets omväxlande ”mosaik” erbjuder fotografen varierande motiv.
Den vackra vita vindan pryder nu stränderna med sin frodiga gröna täckande vegetation.
En exklusiv fågelraritet fick vi också se. En BRUN glada cirklade vid Smedby men bjöd på sig bara i motljus så bilden av den blev bara till en siluett.
Det är nu två månader sedan Göken slutade ropa. Hannarnas galande har nu resulterat i en framgångsrikt bortadopterad avkomma – också den vill till Afrika.
Ett besök vid Ottenby och Långe Jan är nästan alltid ett måste – Ölands sydspets är en sista språngbräda för många av de södersträckande fåglarna.
Foto: Margareta
Brushanen hör till dem som gärna tar sitt avstamp på Ottenbys stränder.
Den ”stora vita” – den heter Large white i England – flyger också den i ökande mängd. Den är en mycket duktig flygare och kan sträcka iväg söderut många mil – rimligen tar sig många av sensommarens Kålfjärilar ner till Europa.
Ju mer småfågelsträcken tätnar på södra Öland desto fler Sparvhökar infinner sig för att ta för sig.
Fågelfotografen som ofta riktar sitt tele mot himlen får ibland in oväntade ”flygetyg”. Människans fascination inför de flygande fåglarna är urgammal och kan numera materialisera sig i t.ex. en minihelikopter.
