Björn Liedéns författarinlägg

10/9/2010

Påfågelöga – Inachis io

Filed under: Fjärilar,Natur — Björn @ 16:48

Mindre än en procent av de svenska dag- och nattfjärilarna klarar av att övervintra som vuxna. Att uthärda den bistra svenska vinterkylan kräver en härdighet som alltså få fjärilar har. Istället övervintrar de allra flesta som ägg, många som puppor, ett fåtal som färdiga larver.

Foto: Margareta

En av de få som klarar det konststycket är Påfågelögat. När den övervintrar i något mörkt krypin så fäller den ihop vingarna som på bilden, något som gör den mycket svårsedd. Spetsarna på vingarna är till för att under övervintringen avleda kondensvatten.

Foto: Margareta

Påfågelögat flyger alltså alltjämt, men snart är också denna fjärils flygtid förbi. Fjärilen håller sig med falska ögonteckningar på både fram- och bakvingar och insekten kan faktiskt – när den plötsligt öppnar sig – skrämma bort angripare.

Källa: Nationalnyckeln

9/9/2010

Dagens bild

Filed under: Natur — Björn @ 16:53

Sommarkväll

6/9/2010

Några Ölandsbilder den 4 september

Filed under: Fjärilar,Fåglar,Natur — Björn @ 17:10

När man blickar ut från södra tornet i Beijershamn kan man numera glädja sig åt att de ute i sundet liggande fågelkryllande öarna nyligen – efter långt om länge – blivit reservatförklarade. Det är mycket värdefullt – för närheten till den näraliggande badplatsen har för fåglarnas del alltid inneburit grova störningar under såväl häcknings- som flyttningstid.

Foto: Margareta

Nu vimlar det av fågel i området och har man tur – vilket man har ibland – kan man få fina bilder på den nu sydsträckande Brushanen.

Tittar man noga på den nyuppsatta reservatskylten ser man alltså att reservatgränserna nu täcker både Mellanskär och Ytterskär.

Gluttsnäppan drar nu också söderut och den elegant högbenta fågeln gör sig fint när den spejar från stenens topp.

Utsikten från södra fågeltornet visar att det restaurerade området nu är en fin blandning av strandäng, sankmarker, mader och strand.

Det finns mycket starar i området, speciellt de unga som inte hunnit att helt ”svida om” till den vackra ”pärlfläcksbeströdda” svarta vuxendräkten.

Kaveldunets praktfulla kolvar är nu färdiga för att snart leverera 100 000 (eller fler?) flygande frön.

De ännu så länge allestädes närvarande Storskarvarna gillar kustens bästa parkeringsplatser – storstenarna längst ut.

Det Öländska landskapets omväxlande ”mosaik” erbjuder fotografen varierande motiv.

Den vackra vita vindan pryder nu stränderna med sin frodiga gröna täckande vegetation.

En exklusiv fågelraritet fick vi också se. En BRUN glada cirklade vid Smedby men bjöd på sig bara i motljus så bilden av den blev bara till en siluett.

Det är nu två månader sedan Göken slutade ropa. Hannarnas galande har nu resulterat i en framgångsrikt bortadopterad avkomma – också den vill till Afrika.

Ett besök vid Ottenby och Långe Jan är nästan alltid ett måste – Ölands sydspets är en sista språngbräda för många av de södersträckande fåglarna.

Foto: Margareta

Brushanen hör till dem som gärna tar sitt avstamp på Ottenbys stränder.

Den ”stora vita” – den heter Large white i England – flyger också den i ökande mängd. Den är en mycket duktig flygare och kan sträcka iväg söderut många mil – rimligen tar sig många av sensommarens Kålfjärilar ner till Europa.

Ju mer småfågelsträcken tätnar på södra Öland desto fler Sparvhökar infinner sig för att ta för sig.

Fågelfotografen som ofta riktar sitt tele mot himlen får ibland in oväntade ”flygetyg”. Människans fascination inför de flygande fåglarna är urgammal och kan numera materialisera sig i t.ex. en minihelikopter.

4/9/2010

Dagens bild

Filed under: Natur — Björn @ 19:32

Septemberblommor – stickiga men vackra.

2/9/2010

Dagens bild

Filed under: Natur — Björn @ 19:38

Älggräset har i mina ögon ett konstigt namn – blomman är inget gräs och inte betas den speciellt av älgar heller.

Namnet har nog uppstått ”av misstag” – troligen hämtat från äl-gräs = al-gräs. Namnet anger därmed växtplatsen där blomman gärna återfinns, i sumpig alskog till exempel.

Engelsmännen har dock gett den vackra blomman ett passande namn – den heter ”ängssöta” (Meadowsweet). Också tyskarna låter ögat bestämma blommans namn. Där heter den Echte Mädesüss. Enligt tyska Wikipedia kan det ordet nog också betyda ängssöta.

Blomman har ett trettiotal olika namn i de svenska dialekterna – många i mitt tycke mycket bättre än det rikssvenska.

Bladen användes för att smaksätta öl och därför heter blomman i Medelpad ölgräs, i östra Skåne mjödört.

Blomman har också en stark lukt som kan ta bort unkenheten ur träkärl och den heter därför i Östergötland karsöta, i det inre av Småland karört.

Källa: Sveriges Nationalatlas: Växter och djur och Wikipedia.

Foto: Skälleryd den 1 september.

31/8/2010

Dagens bilder

Filed under: Natur — Björn @ 16:34

Eftersommarens blommor blir allt färre, men några uthålliga förgyller också septembermånaden ut. Ölandstokens färgprakt blir till ännu en ”blomsterhyllning” till den av oss mest älskade årstiden – sommaren. Överallt på Alvaret lyser dess stora gula ”tuvor” i mängd.

Och det kan behövas – för snart nog – om något halvår kan det på samma plats se ut så här!

Bilden på Ölandstoken togs vid Tvärvägen – Näsby Parboäng den 30 augusti. Snöbilden togs på samma väg den 6 mars i år.

Frukternas mörka färger hjälper till att ”städa” hjärnan

Filed under: Den friska hjärnan,Kost,Natur,Psykisk hälsa,Åldrande — Björn @ 8:54

Forskningen på hur kosten påverkar vår hjärna utvecklas vidare.

Tidigare studier har visat att om försöksdjur får äta blåbär, björnbär och acaibär bromsas hjärnans åldrande upp, speciellt i områden som står för inlärning och minne.

Forskarna har förstått att viktiga faktorer för hjärnans förmåga att skydda sig mot inflammation och oxidativ stress kan betyda mycket för att motverka hjärnans åldrande.

Om detta kom en helt ny forskningsrapport, kommenterad i Medical News Today den 25 augusti 2010. Vid det årliga nationella mötet för American Chemical Society (ACS) publicerade forskare en fördjupning av forskningsinriktningen som klargör hur växtfärgernas skyddande effekt fungerar.

På varje stor så kallad stjärncell – astrocyt – celler vi tänker med – går det ungefär 100 stödjeceller så kallade mikrogliaceller. Man vet numera att dessa små hjärnceller fungerar som ”städgummor”, de har förmåga att städa bort toxiska proteiner. Men ju äldre mikrogliacellerna blir desto sämre ”städförmåga” får de.

I cellförsök har man nu kunnat visa att det protein som försämrar mikroglias ”städfunktion” hejdas av polyfenoler, speciellt av antocyaniner.

Dessa viktiga substanser finns framför allt i bär och frukter med mörk röd, blå och orange färg.

Djupfrysta bär finns året runt och är därför en alltid tillgänglig källa till de nyttiga antocyaninerna – som man bör konsumera en dryg deciliter om dagen av.

Older Posts »

Powered by WordPress