Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

16/1/2016

Återinför kvalitetsjournalistiken!

En dikt som DN publicerar idag sätter strålkastarljuset den ofta mycket slarviga svenska journalistiken.

Man må tycka vad man vill om den politiska utvecklingen i Polen och Ungern – men att de förstått att media är ett av huvudproblemen – kanske det största – är klart.

Om det klara nytänkandet kunde importeras också till Sverige skulle mycket vara vunnet.

klippdntva

 

 

7/9/2015

Dikt idag – och allt framgent

Filed under: Åldrande,Kultur,Mediekratin,Natur,Poesi,Politik — Björn @ 9:06

hmdikt

Harry Martinson 1971

23/8/2015

Dikt idag

Filed under: Poesi — Björn @ 20:36

diktwa

Werner Aspenström 1964

 

5/8/2014

Dikt idag – tagen ur DN den 9 juli 2014

Filed under: Poesi — Björn @ 19:45

diktgg

 

17/3/2014

Panpsykismen – allt liv är besjälat

I januari/februarinumret 2014 av Scientific American Mind finns en intressant artikel skriven av Christof Koch, som är chef vid Allen institute for Brain Science i Seattle. Han har skrivit en bok med titeln ” Consciousness: Confessions of a Romantic Reductionist”.

Jag gör här några korta kommentarer om artikeln och vill påpeka att den goda termen ”panpsykism” är internationellt mycket gångbar – det framgår om man läser engelska Wikipedia.

Tidigt i Christofs vuxenliv upptäckte han att buddhismen ansåg att allt var besjälat och mycket av hans egna barndomsupplevelser kunde få en plats i ett stort österländskt tankesystem.

Han berättar i artikeln att han växte upp i en romersk-katolsk familj och hans föräldrar präntade in i honom att bara människan hade en själ – inte djuren. Men det var en religiös indoktrinering som aldrig bet riktigt på barnet Christof.

I familjen fanns nämligen en hund – taxen Purzel . Den visade prov på ett mycket utvecklat känsloliv som gav mycket kärlek, visade prov på nyfikenhet, lekfullhet, aggression, skam och fruktan. Intuitivt kände Christof att hunden hade rätt och att föräldrarna hade fel – ”Even as a child, to me this belief felt intuitively wrong.”

Under de två senaste århundradena har vetenskapen successivt visat panpsykismens utbredda förekomst i den biologiska världen: ”The past two centuries of scientific progress have made it difficult to sustain a belief in human exceptionalism.”

Inom det västerländska filosofiska tänkandet har en mängd namnkunniga och mycket betydelsefulla filosofer klart tagit ståndpunkt för panpsykismen – författaren räknar upp Thales of Miletos, Plato, Spinoza, Leibniz, Arthur Chopenhauer, William James och Teilhard de Chardin

Att det nya synsättet tränger igenom allt mer kan illustreras av de senaste årtiondenas ökande medvetenhet om att djur, som transporteras till slakt måste få slippa den oftast grovt plågsamma resan till döden som de tidigare så självklart har fått utstå. Mycket återstår att göra men utvecklingen går åt rätt håll.

Djurplågeri som folknöje – t.ex. tjurfäktning – tar numera en majoritet av Medelhavsfolken avstånd ifrån.

Själv fick jag under andra världskrigets förfärliga år som liten pojke uppleva paradisiska somrar vid den Västerbottniska kusten i det lilla fiskarsamhället Järnäsklubb. Sommar efter sommar kunde jag vid besök på de av fågelungar kryllande öarna instinktivt känna det lilla livets skörhet och mitt pojkhjärta fylldes av ömhet inför de små fågelungarnas ibland utsatta situationer. Min upplevelse delades av många – då bodde nämligen halva Sveriges befolkning ute på landsbygden.

För nu cirka 15 år sedan kom uppgifter som visar att daggmasken har förmåga att känna smärta – när det forskningsresultatet kom kände jag en stor lättnad, då jag förstod att min ”velighet” inför att sätta metmasken på kroken hade mycket djupa rötter och en respekt för det lilla livet som vi också måste ha.

Här kan Harry Martinsons fina dikt Daggmasken ge ett helt annat perspektiv på det lilla hjälplösa djuret än det som den okänsliga amatörfiskaren anlägger.

diktdaggmasken

 

Harry Martinson utvecklar i sina naturminiatyrer ett tänkande som har stor likhet med det buddhistiska.

Det finns skäl att i detta sammanhang också påpeka att man numera vet att som Forskning.se skrev den 16 juni 2011: ”Fiskar kan känna smärta och uppleva lidande”.

Alla biologiska varelser – som kan ta till sig ny information – har enligt Christof Koch ett medvetande som till sin art påminner om vårt – om givetvis inte alls till sin omfattning.

Alla arter har medvetande skriver Koch ”All species – bees, octopuses, ravens, crows, magpies, parrots, tuna, mice, whales, dogs, cats and monkeys – are capable of sophisticated, learned, nonstereotyped behaviors that would be associated with consciousness if a human were to carry out such actions. Precursors of behaviors thought to be unique to people are found in many species.”

Det viktiga med Christofs bok och hans budskap är att vetenskapen de senaste 200 åren bygger en allt säkrare bild av att många av våra medvarelser har medvetanden som påminner om vårt och som därför måste respekteras mycket mer än vad som har skett förut.

Som naturskådare fasar man inför den utveckling som snart kommer att drabba Sveriges andfåglar – de framgångsrikt för länge sedan fridlysta gås- och svanarterna har nu ökat så i antal att jägarkrets efter jägarkrets vill att fridlysningen av dem ska hävas. När det sker kommer vi återigen att få uppleva att för varje gås/svan som dödas med hagel flyger kanske fem vidare ordentligt skadskjutna med blyhagel i kroppen.

Glädjande nog har Sverige tagit något av en ledning i panpsykismens anda. År 2008 tillskapades Nationellt Centrum för Djurvälfärd vid SLU och tanken är förstås att det omfattande grova djurplågeri som alltjämt ses också i Sverige ska avslöjas och bekämpas.

Artikeln berättar att bin kan känna igen ansikten utifrån fotografier – mycket om de vilda djurens medvetande återstår för allmänheten att få kunskap om.

 

 

11/1/2014

Dikt idag

Filed under: Poesi — Björn @ 9:51

vinterdikt

Dikten hämtad från DN:s familjesida den 27 december 2013.

31/12/2013

Klipp idag

klippdnnitton

 

Det är sorgligt när åldrade, folkkära artister är så publikberoende att de inte förstår när det är dags att dra sig tillbaka. När den gamla människans visdom ersätts av demensliknande omdömeslöshet är det förfärligt.

Låt någon annan läsa nyårsdikten!

 

 

Older Posts »

Powered by WordPress