Björn Liedéns författarinlägg

22/3/2013

God sömn är en viktig hälsofaktor

Tidskriften New Scientist hade för några nummer sedan en tio sidor lång specialrapport om sömnen och drömmarna.

Det mesta i artikeln är bekant sedan förut men några intressanta nyheter finns – jag gör några kommentarer.

Det är sedan tidigare länge känt att när försöksdjur som råttor hindras helt från att sova så dör de efter tre veckor – sömnen som finns hos oss och alla djur är av livsavgörande betydelse.

Färska studier av personer som sover bara fem timmar per natt visar att de har ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes.

Bilden visar att när vi varit vakna en hel dag är vi mot slutet av dagen ordentligt ”trubbiga” i vår förmåga att tänka klart liksom röra oss adekvat, även som bilförare. Tröttheten är så uttalad att den kan jämföras med vad som i många länder anses som straffbar rattonykterhet, när tröttheten alltså är orsakad av alkohol.

Sena telefonsamtal är t.ex. inte så lätta att hantera. Att för äldre t.ex. argumentera med en telefonförsäljare när ens kognitiva förmåga är i utförsbacken är inte lätt och det utnyttjades länge av branschen, men är ju nu med nuvarande NIX-funktion nästan eliminerad.

Forskarna vet nu att stadium 1 i sömnen är en ganska värdelös ”transportsträcka” medan stadium 2 har mycket gynnsamma effekter om den kortsovande siestasovaren kan nå ner till det sömndjupet. Bara 20 minuter av stadium 2-sömnen gör oss mycket förnyade och det är lätt att vakna upp efter den slummern. Om siestan blir längre – så att man hinner börja sova stadium 3-sömn är man bra mycket mer ”groggy” när man vaknar.

Sömnforskarna intresserar sig för närvarande mycket för olika typer av hjärnstimulering, som ska underlätta insomnandet – olika sorters ”mössor” prövas med varierande resultat. Forskarna vill komma bort från sömnmedelsanvändningen och istället hitta lika effektiva men oskadliga metoder. Men där är man inte riktigt ännu.

Det är intressant att se att Sigmund Freud som ansåg sig kunna uttolka så mycket av våra drömmar också i den här artikeln får underkänt. Det står ordagrant: ”Sigmund Freud proposed that the purpose of sleep was wish fulfilment during dreaming, although scientific support for this notion failed to materialise.”

Detta konstaterande är mycket viktigt eftersom Freud byggde sitt psykoanalytiska luftslott på många teorier som alla visat sig vara helt felaktiga.

 

 

 

 

 

28/2/2013

Samlag på morgonen är hälsosammare och bättre

Samma fysiologiska ”händelse” kan ha helt olika resultat beroende på när på dagen den sker. En stadig frukost minskar risken för övervikt medan samma kaloriintag konsumerat sent på kvällen/natten ökar istället risken för övervikt.

Det är sedan länge känt att tiden på dygnet har betydelse för olika viktiga funktioner i vår kropp. Forskningen på sexualiteten har nu också börjat fokusera på detta ämne.

Det är viktigt därför att sedan ett bra tag tillbaka har hälsoaspekten av ett sunt fungerande sexualliv alltmer kommit i fokus. Den äldre generationen växte upp matad med faran för könssjukdomar i samband med sexuell aktivitet – nu har sedan länge den motsatta bilden börjat lyftas fram – forskningen visar alltså på de positiva effekterna av den sexuella kärleken.

Redan för 10-15 år sedan visade forskare i England att män som hade sex tre eller fyra gånger i veckan halverade sin hjärtinfarktrisk.

Men forskningen på sexualiteten är inte lätt eftersom det erotiska kärlekslivet hör till det mest privata och personliga området i våra liv och det har förstås bidragit till att forskningen på sexualitetens positiva sidor bromsats – bekymret med könssjukdomarna har däremot länge varit känt.

En viktig röst i detta sammanhang är psykologiprofessorn Debby Herbenick och hon har utvecklat sina tankar i boken ”Because it feels good”. Söker man på hennes namn på Google ser man att hon är en flitig forskare och har hittills varit med om att publicera 52 forskningsrapporter.

Med anledning av det nya synsättet publicerade FoxNews den 4 februari 2013 en intressant sammanfattning i ämnet under rubriken ”Increase your morning intimacy”. Artikeln innehåller flera uppseendeväckande påståenden. Läs den gärna online.

Vetenskapen säger alltså att morgonsamlaget är hälsosammare  ”…scientists say that people who start their days by having sex are all-around healthier and happier than those who don’t.”

Det är numera väl känt att mannens testosteronnivåer är som högst de 3-4 första timmarna efter det han vaknat. Detta gäller också kvinnan och kan överraskande nog ses hos den unga flickan som just gått in i puberteten – också hon har tidigt på morgonen testosteroninsöndring som till sin rytm liknar den vuxna kvinnans.

Artikelförfattaren konstaterar att ett välfungerande sexualliv har stora spridningseffekter genom att rent allmänt öka självtilliten hos individen – dvs. han/hon litar mer på sig själv på många områden helt utanför sexualiteten.

Det numera välkända hormonet oxytocin är också av stor betydelse här.  ”Having sex in the morning releases the feel-good chemical oxytocin, which makes couples feel loving and bonded all day long.”  Oxytocin som induceras på morgonen har alltså starkare och längre effekt. Det betyder alltså att oxytocinets parbindande effekt är större efter morgonsamlaget än efter kvällssamlaget.

En förklaring till detta är förstås att morgonsamlaget nog så ofta kan ske i naturligt dagsljus som förstärker nakenhetens stimulerande effekt – kvällsmörkret motverkar denna viktiga aspekt.

Ett välfungerande sexualliv som är tillfredsställande regelbundet gör immunsystemet 30 procent effektivare – det betyder att det sexuella kärlekslivet kan motverka en rad immunologiskt beroende sjukdomar – sedan räknar man också med att den sexuella aktiviteten kan vara nog så fysiskt krävande och därmed har den den positiva effekten ”att bränna” 200 kalorier.

”Inte i kväll älskling – jag har huvudvärk” illustrerar en felaktig uppfattning av sexualiteten. Den stora oxytocinutsöndringen som samlaget skapar frigör endorfiner som i sig ger smärtlindring – inte bara av huvudvärk utan i stort sett alla tillstånd med värk.

Det är inte bara mannens hjärtinfarktrisk som minskar av ett regelbundet sexuellt samliv. Forskningen har visat att tillräckligt frekventa sädestömningar motverkar också utveckling av mannens vanligaste cancer – prostatacancer.

Det är inte ovanligt att kvinnor utvecklar urininkontinens – något som gör att de kissar på sig när de skrattar, hostar – ett regelbundet sexualliv förstärker bäckenbottens muskulatur och motverkar därmed urinläckaget.

Kvinnor som har oregelbundna menstruationer upplever ofta att ett regelbundet sexualliv stabiliserar menstruationsrytmen.

Testosteron är en nyckelsubstans i samband med sexuallivet och inte bara dygnet bestämmer över mannens och kvinnans testosteronnivåer utan det gör också den sexuella aktiviteten. Sex stimulerar testosteron i sig och det betyder att välfungerande sexualliv påverkar och skapar en spiral uppåt.

En av få fördelar med kvällssamlaget är att det förbättrar endorfininsöndringen och det underlättar insomnandet – samlaget kan alltså fungera som ett riktigt starkt sömnpiller.

Ju bättre det sexuella samlivet fungerar desto mer av psykologiska vinster kan räknas in. Stresståligheten ökar då samlaget skapar avspänning och sexualiteten skapar också lycka – i artikeln står det att välfungerande sex gör en lika lycklig som när årsinkomsten ökar med uppåt en miljon!

När sexualiteten har så många effekter betyder det förstås också att den bromsar åldrandet.

Att som det nu är i stort sett ständigt förlägga kärlekens – på sitt sätt bästa uttryck – till trött kvällstid är en av västvärldens största misstag. Om samlaget blir slentrian och alltid hänvisas till trött kvällstid – när kläderna ändå är av – har mycket av upplevelsens ”övertoner” gått förlorade.

Den sammanlagda forskningen visar oss alltså att om den sexuella kärleken alltid hänvisas till trött kvällstid missas de bästa effekterna. Bekymret är ju att det för de allra flesta är uppvaknandet ur sömnen en kort och rask startsträcka in mot det krävande arbetslivet.

Evolutionspsykologer menar att modern forskning på den psykologiska kärleken visar att den är programmerad att räcka för den förhistoriska livslängden som var bara 30-40 år. Den psykologiska kärleken skulle om det är rätt ha en biologisk medvind i cirka 15 år – den monogamiskapande erotiska kärleken kan verka i 65 år eller längre.

”Morgonstund har guld i mund”!

 

 

 

29/9/2012

”Sömnhormonet” Melatonin motverkar Alzheimer hos försöksdjur

Svenska forskare räknar med att var tredje person över 85 år kommer i framtiden att lida av Alzheimer. Det betyder förstås att allt som kan göras för att motverka denna epidemiska hjärnsjukdom behöver uppmärksammas – även djurförsök har sitt värde.

Melatonin lanserades av Naturmedelsbranschen i USA för nu mer än femton år sedan och det var på sitt sätt både bra och dåligt – för forskningen på ämnet blev ”ful”. Det ledde nämligen till att läkemedelsbranschen inte åtog sig att forska på ämnet, då originalsubstansen är en naturlig substans som man inte kan ta patent på.

I början lyckades jag under några år till mina patienter importera ”naturmedlet” men så småningom upptäckte man på Postcentralen i Tomteboda min olagliga import och det blev tvärstopp – sorgligt nog för patienterna – en del mådde mycket bra på Melatoninmedicineringen.

Först för fem år sedan lossnade i Europa det akademiska motståndet mot Melatonin som läkemedel och det finns nu i Sverige som sömnmedel i form av Circadin. Det kan vara skäl att påpeka att allt sedan början harMelatonin varit det på licens i särklass mest förskrivna läkemedlet i Sverige – har framförallt använts för att hjälpa barn med svåra sömnstörningar att sova bättre.

Vårt av bland annat hjärnan egentillverkade melatonin görs av transmittorsubstansen serotonin och det efter att vi upplevt starkt dagsljus.

På den vetenskapliga sajten EurekAlert! publicerades den 26 september 2012 en kommentar till färsk Melatoninforskning i Spanien. Forskningen är gjord vid Barcelona Biomedical Research Institute, University of Granada och Autonomous University of Barcelona under rubriken ”Melatonin and exercise work against Alzheimer’s in mice.”

Det är utifrån ovanstående bakgrund begripligt att denna forskningsrapport inte kommer från USA utan från Spanien där åtta forskare har ställt sig bakom rapporten. Man har använt sig av genetiskt modifierade möss, som alla utvecklar Alzheimersjukdomen och modifierat deras livsvillkor på olika sätt. I dag är det välkänt att sjukdomar ofta orsakas av flera faktorer och i denna forskning har man velat gå detta synsätt till mötes, därför har mössen fått inte bara Melatonin utan också fysisk aktivitet – fått springa i ekorrhjul.

Mössen indelades i fyra olika grupper – en grupp som bara fick motion, en annan som bara fick Melatonin och en tredje grupp som både fick Melatonin och motion. Dessutom hade man en kontrollgrupp. Och som ytterligare en kontrollgrupp en referensgrupp av friska möss – som alltså inte var benägna att utveckla Alzheimer.

Man kunde då se att de tre behandlingarna påverkade mössen gynnsamt vad beträffar beteende, inlärning och minne. Bäst var kombinationsbehandlingen av Melatonin och motion.

Mössen avlivades efter försöksperioden och deras hjärnor granskades mikroskopiskt och då kunde man se att den vid Alzheimer kritiska äggvitan, amyloiden, var minskad.

Forskarna menar också att Melatonin i rätt dosering kan motverka epilepsi, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi och även förlångsamma själva åldrandet.

1/9/2012

”Gamla som lever sunt blir ännu äldre”

Så lyder en rubrik i DN.se igår och det därför att resultatet av en forskningsrapport i ämnet på äldre just publicerats.

Under 1900-talets mitt hävdar den så kallade hälsorörelsen att man, om man lever sunt, kan förlänga livet avsevärt. 1963 visades det övertygande tydligt att rökning gav lungcancer – och att sluta röka förbättrade prognosen avsevärt. På 1960-talet kom den första ”joggingvågen” inspirerad bland annat av Nya zeeländaren Arthur Lydiard, som i en bok propagerade för den långsamma löpningen – ”lunkningen”. Samma årtionde visades att konduktörerna på Londons tvåvåningsbussar – som alltså sprang upp och ner hela dagarna – till skillnad från de stillasittande chaufförerna hade mycket mindre hjärtinfarktsjukdom. I slutet av 60-talet kom den världsberömda undersökningen på befolkningen i Alameda County – den så kallade ”Clean living”-studien och den kunde alltså redan för mer än 40 år sedan visa att de som motionerade, åt vettigt, höll normalvikt, sov bra och sade nej till tobak levde 7-8 år längre.

I takt med att allt mer vetenskapligt understödda data visade att gemene man kunde göra mycket för att förbättra sin hälsa och därmed sin livslängd, nappade en liten grupp människor i Sverige på det nya tänkandet och det gav dramatiska resultat.

Bland de personer som nappade på det nya friska livsstilstänkandet fanns det individer som nu kommit att tjäna utomordentligt mycket på det nya sättet att tänka och det har gett ett tydligt avtryck i antalet personer som blivit hundra år eller äldre. På de senaste fyrtio åren har antalet personer som blivit över hundra år ökat med över tusen procent!

Medicinska framsteg har förstås också haft stort inflytande.

Det finns nu alltså svensk forskning som visar att en sund livsstil när man är äldre än 75 år kan ha en mycket stor effekt på den återstående livslängden.

En forskargrupp vid ett Nationellt centrum för åldrande och åldrandeforskning vid Karolinska institutet har just publicerat resultatet i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften British Medical Journal.

Det är naturligtvis inget konstigt att när det inre försvaret mot sjukdomar i takt med åldrandet blir allt svagare blir det yttre försvaret – livsstilen – ännu viktigare.

Forskningsprojektet vid Karolinska institutet har bestått i att man under 18 års tid följt 1800 försökspersoner – alla 75 år eller äldre.

Forskningen visade då att motion, icke-rökning, umgänge med andra, fritidsaktiviteter, hög utbildning och kvinnligt kön ledde till att av dem som följde hela programmet fick kvinnorna 5½ år längre liv och männen 6 år längre.

Den komponent i den friska livsstilen som forskarna värderade som högst var fysisk aktivitet och det kunde då handla om promenader, simning, gymnastik.

Man såg samma effekt om än något svagare hos 85+:arna.

Som grupp var personerna ovanligt seglivade – hälften av dem blev över 90 år.

Som avslutning på denna text kan en mening ur DN.se få bli ”Den som fortsätter att leva sunt på ålderns höst kan förlänga sin livslängd med upp till sex år.”

Det finns också skäl att påminna om att tyska och danska forskare – som noggrant studerat moderna forskningsresultat – hävdar att av de som föds i dag kommer cirka hälften att bli 100 år.

 

24/8/2012

”Varannan kvinna lider av sömnapné”

Så löd rubriken på ett TT-telegram som publicerades den 16 augusti 2012. Telegrammet återgavs i många tidningar och var en redovisning av ett just publicerat forskningsresultat.

Forskningen på sömnens kvalitet har tagit allt mer fart men är fortfarande inte så lätt att genomföra eftersom forskarna själva vill sova på nätterna och därmed inte kan i tillräcklig utsträckning närvara vid de olika sömnförsöken. Det har bidragit till att sömnforskningen har drabbats av en försenande eftersläpning.

Sömnforskaren och professorn Torbjörn Åkerstedt har flera gånger påpekat att svenskarna sover sämst i Europa – en någorlunda stor transeuropeisk undersökning har visat detta. Anledningen till det är förstås de extrema svängningarna i dagsljusintensiteten som man ser i Norden. Vi svenskar besväras av allt för korta vinterdagar och allt för tidiga vinterkvällar och sena vintermorgnar samtidigt som vi sommartid utsätts för ljusintensiteter morgon och kväll,  som mycket skiljer ut oss från situationen i Mellan- och Sydeuropa – likaså Nordamerika – New York ligger på samma breddgrad som Madrid.

Bakom detta mycket anmärkningsvärda färska forskningsresultat står bland annat docent Karl Franklin, verksam vid Umeå universitet. Rapporten är just publicerad i European Respiratory Journal den 16 augusti 2012 under rubriken  ”Sleep apnoea is a common occurrence in females.”

Undersökningen visar att i en kartläggning av 400 kvinnor i åldrarna 20-70 år så har ungefär hälften sömnapné av olika svårighetsgrad.

Går man in och särredovisar äldre överviktiga kvinnor så blir tillståndet ännu vanligare.

Tillståndet med upphävd andning under sömnen under natten är medicinskt riskabelt. Sjukdomen leder till allvarliga tillstånd som hjärt-kärl-sjukdomar, stroke och diabetes.

I Dagens Nyheter den 23 augusti 2012 ger sömnforskaren och psykologen Marie Söderström vid Karolinska institutet det rådet att för att komma bort från den av det starka kvällssolljuset framkallade sömnrytmstörningen ska man justera sömnrytmen genom extra tidig uppstigning, då kommer så småningom kvällströttheten av sig själv.

Personligen tycker jag själv att det är olyckligt att Sverige anpassat sig till den sommartid som sedan åtskilliga år nu tillämpas i stora delar av Västvärlden. Jag tycker att vi som Japan och många andra länder borde hålla oss till soldygnets rytm – alltså inte förlänga den vakna kvällstiden med ytterligare en timme. Sverige införde sommartid för nu 32 år sedan – 1980.  Själv växte jag ju upp och upplevde mina tidiga vuxenår i den rytmen och trivdes väl med den som alltså istället tidigarelade sommarmorgonen och den förlängde inte kvällen.

Eftersom den svenska kvinnan tydligen är mer sömnstörd än de flesta kvinnor i Europa är det väldigt viktigt att ytterligare utreda huruvida sömnapnén också är ett vanligare fenomen i Sverige/Norden än i Västvärlden för övrigt.

Det finns i dag ett suveränt medel mot den här typen av sömnstörning och det är den apparatur som via en ansiktsmask förser den sovande med frigörande extra luft (övertrycksbehandling) när hon eller han slutar att andas under natten.

Vi har själva prövat CPAP-apparaturen (Continuous Positive Airway Pressure) – som enligt SBU (Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering) är den allra bästa formen av andningsstöd under natten – och kan bara bekräfta att det som nu snart kan bli nästan varannan seniors sömnstöd är utmärkt.

Det är också mycket viktigt att konstatera att CPAP-behandlingen är helt utan de ibland mycket negativa biverkningarna som sömntabletter i varierande styrka oftast för med sig – det är till och med så att sömntabletten kan fördjupa, försämra sömnapnésjukdomen.

Det allra mest anmärkningsvärda med forskningsrapporten är att siffran för sömnstörda kvinnor höjs från 10 procent till 50 procent och det gör därmed bekymret utan vidare till en mycket dold och mycket vanlig och farlig åkomma.

För mer information om sömnapné gå gärna in på www.resmed.se

 

8/3/2012

Nötternas hälsovärde erkänns alltmer

Nötterna har för människan under nästan en miljon år varit något av en stapelvara i den förhistoriska kosten. Många menar dessutom att nötternas höga halter av Omega 3 har varit en viktig förutsättning för utveckling av människans exceptionellt stora hjärna.

I senaste numret av Psychology Today, January/February 2012, ägnas en helsida åt att redovisa vad senaste forskningen på nötternas hälsoeffekter har visat.

Sedan länge anses det bevisat att konsumtion av nötter minskar hjärt-kärlsjukdom, övervikt, diabetes, cancerformer och även Parkinsons sjukdom. Nu kommer ny och utvidgad forskning som visar att nyttan av äta nötter är ännu större än vad vi hittills förstått.

Nötterna innehåller E-vitaminer, B-vitaminer, folsyra, antioxidanter, mineraler och inte minst de viktiga Omega 3-fetterna.

Tidskriften redogör för några nya forskningsresultat – en del baserade på försök på människa, flera gjorda på försöksdjur.

Det finns forskning som enligt tidskriften visat att en halv kopp valnötter dagligen förstärker den kognitiva förmågan, bland annat förmågan att skilja mellan sanning och osanning. Valnöten innehåller dessutom melatonin – en antioxidant som i större mängder kan ha sömngivande effekt.

Forskning på mandeln har visat att den förstärker minnesförmågan och bromsar utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Bill Clinton har berättat att han numera dricker mandelmjölk och modern forskning har visat att mandelmjölken förbättrar blodfetterna, stabiliserar blodglukosen och minskar risken för övervikt.

Modern forskning har också visat att paranötter motverkar den låggradiga inflammation som övervikt kan ge upphov till. Paranötter innehåller bland annat omättade fetter, selen, fenoler, folsyra och magnesium.

Den i Sverige mindre vanliga pekannöten har i försök med råttor visat att den kan skydda viktiga hjärnceller. Forskarna menar att den nöten kan motverka ALS.

För bara ett fåtal år sedan kunde svensken inte äta nötter annat än under jul- och nyårstid men nu finns nötterna i handelns åretruntsortiment.

4/3/2012

Människans olika grundrytmer styr kaffets (koffeinets) väckande effekt

Huruvida kaffet har en väckande effekt och stör vår sömn är sedan länge en omdebatterad fråga.

Nu kommer en helt ny forskning som har tittat närmare på olika människors olika reaktioner på kaffe – läs koffein – och resultatet är anmärkningsvärt.

Det är ju för oss alla välbekant att vår inställning till att ta en kopp kaffe på kvällen kan variera högst avsevärt. Enligt gällande expertkonsensus på området ska man inte dricka kaffe efter klockan 15:00 – en slutsats som nu verkligen kan behöva nyanseras.

I en alldeles färsk forskningsrapport från Stanforduniversitetet, Kalifornien, USA, har man tittat närmare på koffeinets väckande effekt hos morgon- och kvällsmänniskor och man har gjort överraskande upptäckter. Forskningsrapporten är publicerad den 13 februari 2012 i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Sleep Medicine. Den kommenterades av hälsosektionen i Fox News den 2 mars 2012.

Försöket bestod av att 50 studenter – med en medelålder på 20 år – fick under en vecka bokföra sin kaffekonsumtion, redovisa sin sömn och vakentid. Man mätte också koffeinhalten i saliven och kunde då se att studenternas uppgivna koffeinintag stämde väl med vad salivprovet visade. De unga studenternas nattliga sömnstörningar registrerades av rörelsedetektorer som de i sömnen hade kring handleden. Forskarna vet att ju mer man sprattlar med armarna under sömnen desto sämre är kvaliteten på densamma.

Det kan vara skäl att påpeka att forskarna är medvetna om att gruppen studenter inte är någon normalpopulation – som grupp lider de alla av en sömnbrist som är mycket större än den man ser ute i samhället.

Utifrån de grundläggande rytmerna kan människor indelas i morgonmänniskor, ”mittemellan”-människor och kvällsmänniskor.

Morgonmänniskorna utgör ungefär 10-15 procent av befolkningen så det handlar om att en mycket stor grupp människor får ogynnsamma effekter på sin sömn. Forskarna kunde nämligen visa att kaffe som intagits ända upp till 12 timmar tidigare kunde störa sömnen. En mugg kaffe till lunchen kunde alltså försämra sömnen mer än tolv timmar senare. Hos ”mittemellanmänniskorna” såg man en svagare störning och kvällsmänniskorna tålde dagsintaget av kaffe bäst, hade minst störningar på sömnen.

Att ett kaffeintag mer än ett halvt dygn tidigare kunde så ogynnsamt störa sömnen hos morgonmänniskor kom alltså som en direkt överraskning, likaså var det förvånande att se att kvällsmänniskorna tålde kvällskaffet så bra som de gjorde.

Forskarna menar att denna typ av forskning bör göras på vuxna människor med helt etablerade sömnvanor, detta för att se om effekterna är lika starka där.

Den slutsats man så här långt skulle våga dra är att kaffedrickande morgonmänniskor med störd nattsömn bör pröva att avstå från kaffet och leder det till en allmän förbättring av vakenheten dagtid kan ju det vara en stor vinst.

Silverte är ingen dum ersättning!

 

 

 

 

Older Posts »

Powered by WordPress