Björn Liedéns författarinlägg

23/5/2013

Solljus via ögonen motverkar diabetes?

I senaste numret av Läkartidningen finns en intressant forskningsnyhet. Tidningsredaktören har uppfattat nyheten som viktig så han har låtit den få plats på Läkartidningens framsida.

 

 

Nyheten är hämtad från Amerikanska läkarförbundets tidskrift JAMA den 3 april 2013 och den har där rubriken ”Melatonin secretion and the incidence of type 2 diabetes.”

Fem forskare från Harvard School of Public Health står bakom forskningsrapporten.

Melatonin är det så kallade sömnhormonet som vi alla bildar i tallkottkörteln och som insöndras under natten.

Tidigare forskning har visat att om man blockerar melatoninreceptorerna i hjärnan på försöksdjur så utvecklar djuren diabetes.

Forskarna rekryterade försökspersonerna från den jättestora Nurses Health Study som i USA rullat på i många årtionden.

Forskarna följde en utvald grupp av försökspersoner under hela tolv år från 2000 till 2012. Under den tiden utvecklade 370 kvinnor diabetes. Dessa kvinnor hade i medeltal ett urinmelatoninvärde på 28,2 medan de matchade kontrollerna hade 36.

När man delade in kvinnorna i tre grupper utifrån melatoninnivåerna i urin såg man att de som utsöndrade lägst hade drygt två gånger högre risk att utveckla diabetes.

Man kunde också se att kvinnor som var diabetesfria men ändå hade sänkt nivå av melatonin i urinen hade ett förstadium till diabetes, nämligen ökad insulinresistens.

I forskningen kalibrerade man för demografiska faktorer, livsstil, sömnkvalitet och inflammationstecken.

Forskarnas slutsats blev: ”Conclusion: Lower melatonin secretion was independently associated with a higher risk of developing type 2 diabetes.”

Det faktum att melatoninnivåerna och diabetesrisken samvarierade talar för att det finns ett orsakssamband men det måste ytterligare forskning säkrare visa.

Vi bildar melatonin när vi är ute i dagsljus/solljus – när man är ung kan det räcka med någon timme, när man är äldre behöver man vara ute 3-4 timmar för att få samma melatoninpåslag.

Den intresserade frågar sig förstås – vilka fler sjukdomar kan gynnsamma nivåer av melatonin motverka?

Melatonin var mycket länge ett mycket omstritt läkemedel då det mycket tidigt för nu mer än 20 år sedan lanserades som ett effektivt naturmedel i USA. Det svenska motståndet mot att acceptera att melatonin kunde vara ett bra läkemedel på flera sätt har varit mycket envist och långvarigt. Det fick under många år bara förskrivas som licenspreparat – toppade då också den listan – framför allt därför att barnläkarna skrev och skriver ut melatonin till barn med allvarliga sömnstörningar – och det med gott resultat.

 

 

Den på bilden avbildade svenska förpackningen är enligt Läkemedelsverket bara tänkt för 55 år och äldre – men det struntar alltså barnläkarna i – och den kan bara fås receptvägen.

Den andra förpackningen visar en ask melatonin som jag köpt receptfritt över disk på ett apotek i Spanien.

Att nu vara ute i det härligt starka solljuset kan alltså vara hälsosamt på många hittills okända sätt.

 

 

 

 

19/5/2013

Världsberömda Cochraneinstitutet: Alla länder bör ha hemförlossning

I Stockholm råder det nu kaos i förlossningssystemet – i Holland finns ett enkelt svar!

Den numera världsberömda vetenskapliga granskningsinstitutet Cochrane har sedan starten för cirka 30 år sedan påverkat i stort sett hela det västerländska medicinska systemet.  Alla discipliner har granskats och skadliga moment i det diagnostiska systemet och den medicinska behandlingen har på utomordentligt många ställen fasats ut.

Cochraneinstitutet är för allmänheten mest känt genom att det för nu mer än 20 år sedan uthålligt och framgångsrikt visat att allt medicinskt tänkande måste vara evidensbaserat – alltså baserat på att godkänd forskning visar att verksamheterna är vetenskapligt effektiva och sunda.

Mycket intressant är att det strikt vetenskapliga tänkandet som kravet på evidensbasering numera återfinns långt utanför medicinen. Inom psykiatrin och psykologin krävs det nu att forskningen ska vara evidensbaserad. Alldeles nyligen har också rests krav på att pedagogiken ska vara evidensbaserad.

Forskningsinstitutets granskning har alltså varit utomordentligt gramgångsrikt och det har resulterat i att i världen finns nu bortåt 70 liknande institut som utför samma arbete dvs. att man mycket kritiskt granskar ”den beprövade erfarenheten” och den moderna medicinska forskningen.

I Sverige förstod man mycket tidigt det mycket betydelsefulla i Cochranes krav på hållbar vetenskap och därför tillskapades år 1987 den svenska motsvarigheten Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

Intressant i sammanhanget är att det som blev upprinnelsen till detta världsledande medicinska granskningsinstitut blev den skotske doktorn, Archie Cochranes, kritik av att i obstetriken infördes många nyheter utan att vetenskapligt ta reda på om de fungerade. Cochrane såg hur hemförlossningarna successivt hospitaliserades och väl inne på sjukhusen medikaliserades och teknifierades långt bortom det som var vetenskapligt rimligt.

Bakgrunden till Cochranes slutgiltiga ståndpunktstagande formulerar man så här:

 

 

Under rubriken ”Planned hospital birth versus planned home birth” skriver man ordagrant: ”The conclusion is that all countries should consider establishing home birth services with collaborative medical back up and offer low-risk pregnant women information about the available evidence and the possible choices.”

Cochrane-propån om att alla länder för friska kvinnor med friska graviditeter bör erbjuda hemförlossning är förstås också riktad till tredje världen för att de inte ska upprepa de misstag som skedde i det tidiga skedet av hospitaliseringen av de västerländska förlossningarna.

Det är nu av stort intresse att se att Cochraneinstitutet till slut efter snart 20 års noggrann bevakning av området ger sig på det ämne som var det som kom att initiera själva Cochraneinstitutet – alltså obstetrikens överdrivna medikalisering och teknifiering av friska förlossningar.

Det som för många framstår som sjukhusförlossningens allra värsta skada i själva förlossningen är att den tidiga och mycket viktiga anknytningen mellan det nyfödda barnet och föräldrarna, framförallt mamman, så länge negligerades och försvårades. Detta beskrevs redan 1976 i barnläkarprofessorerna Klaus och Kennels vetenskapligt baserade epokgörande bok ”Maternal – infant bonding”.

Detta är av utomordentlig stor betydelse då modern psykologisk forskning visat att den som inte får uppleva normal anknytning under spädbarnsmånader kan få svårt att också i vuxenlivet knyta an till en livspartner på ett fungerande uthålligt och kärleksfullt sätt.

Det finns alltså numera forskning som visar att de normala förlossningarna hos normala kvinnor – och de utgör 70-80 procent av alla förlossningar – kan ske lika bra i hemmet som på sjukhuset. I Holland föds cirka 50 000 barn i hemmen varje år och det finns också mycket data från hemmafödande minoriteter i England, Irland, USA, Kanada och Australien. I Norden har fram till oktober 2011 fötts 1200 barn i hemmet.

Tittar man bakåt i tiden behöver man bara gå till 1920-1930-talet för att se att i hela Europa föddes alla hemma. Själv är jag född hemma i köket i Stensele 1935. Min två sista barn är båda födda hemma.

För mig har ämnet ständigt varit aktuellt och Läkartidningen lät mig publicera en debattartikel i ämnet i augusti månad 1979. I den pläderade jag som synes för nu snart 25 år sedan för att den framgångsrika Hollandsmodellen skulle kunna införas lokalt också i Sverige.

Äntligen hinner sanningen nu ikapp verkligheten!

 

 

 

 

 

 

15/5/2013

Hudläkare: Solningens fördelar mycket större än riskerna

Ett forskarlag från universitetet i Edinburgh lett av hudläkaren Richard Weller publicerade den 15 april 2013 en rapport i Journal of Investigative Dermatology. Rapporten kommenterades i Medical News Today den 8 maj 2013.

Extra intressant är förstås att det är hudläkare som har gjort denna kontroversiella forskning.

Richard Weller har tidigare visat att den totala dödligheten är 20 procent högre i norra England än i södra delen av landet. Han menar att solbestrålning som ökar risken för 1 dödlig hudcancer minskar risken för andra dödliga sjukdomar 60 till 100 gånger.

Han har under många år studerat hudens halt av kväveoxider och det är väl känt att nitriter sänker blodtrycket. Vid solning frigörs nitriter i huden och det har alltså en blodtryckssänkande effekt.

Forskarna visade detta genom att placera 24 försökspersoner för solning 20 minuter 2 gånger i solarier som avgav UV-ljus respektive inget UV-ljus.

Försökspersonerna fick då av UV-bestrålningen en blodtryckssänkning och hudens inaktiva nitrat omformades till aktivt nitrit och det är det som ger blodtryckssänkningen.

Forskarna menar då att den blodtryckssänkning man ser av solbestrålningen inte alls uppnås av att man ger D-vitamin i tablettform.

I texten i Medical News Today står det ordagrant: ”Richard Weller , Senior Lecturer in Dermatology, and colleagues, say the effect is such that overall, sun exposure could improve health and eve prolong life. “

Det är en mycket kraftfull markering när han säger att solljus faktiskt kan förlänga livet.

”We suspect that the benefits to heart health of sunlight will outweigh the risk of skin cancer. The work we have done provides a mechanism that might account for this, and also explains why dietary vitamin D supplements alone will not be able to compensate for lack of sunlight.”

Denna nya kunskap betyder förstås att våra råd angående solande måste i hög grad revideras.

Hela hans föreläsning kan för den intresserade ses på www.ted.com – skriv Richard Weller i sökrutan och klicka på rubriken ”Could the sun be good for your heart?”

 

 

 

 

 

5/5/2013

Vacker musik ger hälsa

Den nya, moderna hjärnforskningen där man ”fotograferar” hjärnan ”in action” avkastar allt flera och mycket spännande resultat.

God musik uppskattas i alla kulturer/samhällen och vi får nu allt hållfastare data som bekräftar detta.

En forskargrupp från Montreal Neurological Institute i Kanada publicerade i mycket prestigiösa vetenskapliga tidskriften Science den 12 april 2013 en artikel med rubriken ”Interactions between the nucleus accumbens and auditory cortices predict music reward value”.

Dagens Nyheter hade den 14 april 2013 en mycket liten kantkommentar om det nya forskningsresultatet under rubriken ”Musik triggar belöningssystem”. Det faktum att tidskriften Science väljer att publicera forskningsresultatet understryker betydelsen av det nya forskningsresultatet.

De 20 försökspersonerna fick under 30 sekunder lyssna till 60 helt nya sånger samtidigt som deras hjärnor MRI-skannades. Melodierna var tagna från försökspersonernas favoritgenrer och det handlade alltså om sånger som ingen av dem hade hört förut.

Efteråt frågade man personerna vad de var villiga att betala för att få köpa melodin och försökspersonerna fick då bjuda ungefär 0 kronor, 1 krona, 8 kronor och 15 kronor. På det sättet fick försöksledaren en uppfattning om vad försökspersonerna tyckte om de nya melodierna.

Hjärnkameran visade att när de lyssnande försökspersonerna tyckte som bäst om melodierna aktiverades en viktig kärna i hjärnans belöningssystem, nämligen nucleus accumbens. Den reagerar också när man äter god mat och vid sex – vacker musik var alltså lika stimulerande som dessa två basala aktiviteter. Nucleus accumbens frigör dopamin som är en signalsubstans som skapar välbefinnande, lycka.

Forskarna kunde också se vilken musik som inte uppskattades av försökspersonerna och som inte fick nucleus accumbens att aktiveras och där ligger förstås en spännande utveckling av denna typ av musikforskning. Det ska bli utomordentligt intressant att få se hur nucelus accumbens reagerar när försökspersonerna får lyssna till ”avskrädesmusik” (Mats Gellerfeldt).

Musikens många ”Kejsare utan kläder” kommer bokstavligen att klädas av.

 

25/4/2013

Staden gör människorna psykiskt sjukare – gröna miljöer motverkar detta

”Green spaces boost wellbeing in cities” – så lyder en rubrik i Medical News Today den 23 april 2013.

Bakgrunden är att den vetenskapliga siten läst en forskningsrapport från University of Exeter Medical School’s European Centre for Environment & Human Health, Cornwall, England.  Forskningsrapporten publiceras nu online i Psychological Science.

Vår tids största ”folkvandring” – den som innebär att allt fler människor från landet flyttar till de allt större städerna – det är ju där jobben finns – intresserar nu forskarna allt mer utifrån det faktum att forskning visat att stadsborna lider mer av de största folksjukdomsgrupperna depressioner och ångestsyndrom.

Det finns alltså många enstaka forskningar som visar att människorna i städerna är mentalt sjukare än jämförbara människor som lever på landet.

En sådan undersökning från Holland citeras i rapporten där man tittade på sjukligheten hos människor som sökte på vårdcentral och man kunde då se att de som hade närhet till gröna områden hade bättre hälsa – speciellt bättre mental hälsa.

I England finns för närvarande upp till tio studier där man kartlagt det mentala hälsotillståndet i relation till gröna områden och där har man kunnat visa att det råder ett ”dos-  responsförhållande” – ju mer grönområde desto bättre hälsa.

Det finns numera också mängder av korttidsförsök som visat att personer som för några timmar får vistas i gröna miljöer förbättrar sina tankeförmågor och sitt humör.

Det har dock funnits ett ”aber” med dessa undersökningar och stadsbor som inte gillat att höra att stadsmiljön kan vara negativ har hävdat att forskningsresultaten beror på att det är personer med redan från början bättre hälsa som söker sig till gröna miljöer för kortare eller längre tid.

Forskningsresultatet från Exeter visar att det inte är ett selektivt urval av psykiskt friska som ger de gröna miljöerna överbetyg och det hävdar forskarna eftersom denna forskning är mycket stor och har pågått under många år.

Man har alltså på cirka 10 000 personer från 5000 hushåll under en 18-årsperiod gjort upprepade undersökningar på sambandet mellan mental hälsa och kontakten med gröna miljöer.

Man har då mätt den psykiska hälsan genom att försökspersonerna fått bedöma sin livstillfredsställelse och sin allmänna hälsa.  – ”General Health Questionnaire (GHQ)”.

Samtidigt har en mycket noggrann kartläggning av de aktuella gröna områdena gjorts – (Generalised Land Use Database).

Viktigt är i sammanhanget att man kalibrerat för andra faktorer som kan påverka det mentala tillståndet såsom inkomst, civilstånd, arbete, fysisk hälsa, boendeförhållanden etc.

Forskarna skriver ”Their results show lower scores for mental distress(GHQ scale) and significantly higher wellbeing scores (life satisfaction), compared to when they lived in areas with less green spaces.”

Man visar alltså att människor med tillgång till gröna miljöer på mycket viktiga punkter mår bättre än de som inte har den möjligheten.

Man har också i denna rapport försökt sig på att jämföra hälsovinsten genom att bo eller har tillgång till gröna miljöer och forskarna drar den slutsatsen att tillgång till gröna miljöer är lika värdefullt som en tredjedel av värdet av att vara gift/sambo.

Allt fler svenskar bor nu i städer men när våren och sommaren nu kommer infinner sig den årliga chansen att utanför städerna i skön och grön miljö uppnå större mental harmoni och välbefinnande.

 

 

15/4/2013

Sommaren ger mental hälsa

En forskargrupp vid universitetet i San Diego, USA, har under ledning av professor John W. Ayers studerat hur olika mentala sjukdomars incidens varierar under året i USA och Australien. Man publicerar sitt forskningsresultat i majnumret av The American Journal of Preventive Medicine.

Vid många mentala störningar söker patienterna inte vård för sina sjukdomar, varför de inte blir synliga i t.ex. vanlig sjukvårdsstatistik. Därför har forskarna använt sig av utfrågningar gjorda på Google (Google search queries) och därvid nått sjuka som man annars inte ”hittar”.

Forskningen kommenteras också i New York Times den 11 april 2013 under rubriken ”A Seasonal Pattern to Mental Health”.

Via webbfrågor har man i Sverige visat att för varje person som tycker bäst om vintern går det bortåt tio personer som uppskattar vår och sommar mest.

Webbfrågor i all ära men vetenskapligt hållbara resultat handlar det ju inte om.

Om nu allmänhetens förkärlek för vår och sommar är av stor betydelse borde det också synas i förekomsten av mentala sjukdomar – och det gör det också.

Forskarna tittade på mentala sjukdomar som ångestsjukdomar, tvångssyndrom, manodepressiv sjukdom, ätstörningar, depressioner, självmord, ADHD och schizofreni.

Man hittade då betydande skillnader mellan förekomsten av detta tillstånd när man jämför vinter och sommar. Ätstörningar är t.ex. 42 procent vanligare i Australien under vintern och vad gäller depressioner är de 15 procent vanligare.

Man vet redan baserat på annan forskning att dagslängden, fysisk aktivitet, D-vitamin i blodet och konsumtion av Omega 3-fettsyra var för sig har betydelse för den mentala hälsan men vad som gäller exakt vid de olika sjukdomstillstånden är oklart. Och man ska därför gå vidare i forskningen – denna forskning som vetenskapsmännen själva påpekar är helt ny.

Det är viktigt i sammanhanget att påpeka att studierna är gjorda i Australien och USA – alltså trakter på jorden som ligger mycket närmare ekvatorn än t.ex. Nordeuropa. Nordgränsen för USA ligger ju på ungefär samma breddgrad som Paris. Denna typ av forskning borde därför verkligen vara ännu aktuellare i t.ex. Sverige – vi som har väldigt starka förskjutningar mellan ljus och mörker under sommar och vinter.

Vintern släpper nu äntligen sitt bistra grepp om Sverige och vi går nu mot den årstid som vi tycker allra mest om – och som uppenbarligen gör oss alla mentalt friskare.

Vid havsstranden – inför de väldiga fjällen – framför det öppna kulturlandskapet smälter många av våra bekymmer bort.

 

 

 

 

12/4/2013

Dagens lästips: ”Exit Schulman”

I gårdagens Expressen avslöjas mediefenomenet Alex Schulman. Läs gärna vad Roland Poirier Martinsson skriver under rubriken ”Exit Schulman”.

Older Posts »

Powered by WordPress