I senaste numret av Läkartidningen finns en intressant forskningsnyhet. Tidningsredaktören har uppfattat nyheten som viktig så han har låtit den få plats på Läkartidningens framsida.
Nyheten är hämtad från Amerikanska läkarförbundets tidskrift JAMA den 3 april 2013 och den har där rubriken ”Melatonin secretion and the incidence of type 2 diabetes.”
Fem forskare från Harvard School of Public Health står bakom forskningsrapporten.
Melatonin är det så kallade sömnhormonet som vi alla bildar i tallkottkörteln och som insöndras under natten.
Tidigare forskning har visat att om man blockerar melatoninreceptorerna i hjärnan på försöksdjur så utvecklar djuren diabetes.
Forskarna rekryterade försökspersonerna från den jättestora Nurses Health Study som i USA rullat på i många årtionden.
Forskarna följde en utvald grupp av försökspersoner under hela tolv år från 2000 till 2012. Under den tiden utvecklade 370 kvinnor diabetes. Dessa kvinnor hade i medeltal ett urinmelatoninvärde på 28,2 medan de matchade kontrollerna hade 36.
När man delade in kvinnorna i tre grupper utifrån melatoninnivåerna i urin såg man att de som utsöndrade lägst hade drygt två gånger högre risk att utveckla diabetes.
Man kunde också se att kvinnor som var diabetesfria men ändå hade sänkt nivå av melatonin i urinen hade ett förstadium till diabetes, nämligen ökad insulinresistens.
I forskningen kalibrerade man för demografiska faktorer, livsstil, sömnkvalitet och inflammationstecken.
Forskarnas slutsats blev: ”Conclusion: Lower melatonin secretion was independently associated with a higher risk of developing type 2 diabetes.”
Det faktum att melatoninnivåerna och diabetesrisken samvarierade talar för att det finns ett orsakssamband men det måste ytterligare forskning säkrare visa.
Vi bildar melatonin när vi är ute i dagsljus/solljus – när man är ung kan det räcka med någon timme, när man är äldre behöver man vara ute 3-4 timmar för att få samma melatoninpåslag.
Den intresserade frågar sig förstås – vilka fler sjukdomar kan gynnsamma nivåer av melatonin motverka?
Melatonin var mycket länge ett mycket omstritt läkemedel då det mycket tidigt för nu mer än 20 år sedan lanserades som ett effektivt naturmedel i USA. Det svenska motståndet mot att acceptera att melatonin kunde vara ett bra läkemedel på flera sätt har varit mycket envist och långvarigt. Det fick under många år bara förskrivas som licenspreparat – toppade då också den listan – framför allt därför att barnläkarna skrev och skriver ut melatonin till barn med allvarliga sömnstörningar – och det med gott resultat.
Den på bilden avbildade svenska förpackningen är enligt Läkemedelsverket bara tänkt för 55 år och äldre – men det struntar alltså barnläkarna i – och den kan bara fås receptvägen.
Den andra förpackningen visar en ask melatonin som jag köpt receptfritt över disk på ett apotek i Spanien.
Att nu vara ute i det härligt starka solljuset kan alltså vara hälsosamt på många hittills okända sätt.





