Björn Liedéns författarinlägg Hälsa och natur

30/5/2016

”Tropiknätter” och starkt kvällsljus kan försämra sommarsömnen

Nyligen gjordes en intervju med Sveriges kanske främste sömnforskare, Torbjörn Åkerstedt, och mycket av det han sade var upprepningar av sedan länge kända fakta. Men hans uppräkning innehöll också några ”nyheter” – se artikeln nedan.

Ett effektivt sätt att motverka sommarens svettdrivande tropiknätter är att installera en AC-anläggning i sovrummet. Viktigt i sammanhanget är och det skall också påpekas att en del av oss kan behöva en så låg sovrumstemperatur som +13 grader för att sömnen ska vara optimal.

Ytterligare ett sätt att hantera sömnstörningar är det att dela upp nattsömnen i två perioder – alltså att ta en kortare vakenpaus mitt i natten – det är ett råd som Åkerstedt kommit med nu sedan en längre tid tillbaka.

I sammanhanget kan det vara värt att påpeka att norrbottningen Lars Törnmans råd om att sola i midnattssolens klena ljus inte har forskarnas stöd men har fått meteorologerna som för statistik över dygnets soltimmar att lyfta upp Sveriges nordligaste order högt i solligan.

Den Kognitiva Beteendeterapin (KBT) är en bra rådgivare när det gäller att hantera sömnsvårigheter – och då inte bara på sommaren utan året runt.

sova

 

 

8/5/2016

Bättre folkhälsa – nu som under de senaste 140 åren

klippsvd

 

2/3/2016

Klipp ur dagens Läkartidningen: Det finns patienter som föredrar Internetförmedlad KBT-terapi

klipplt

 

17/2/2016

Om sömn – ett klipp ur dagens Läkartidningen

klipplt

 

30/12/2015

Psykoanalysen avslöjas igen

Psykoanalysens axiom – det mångåriga, tvångsmässiga ältandet – utmanas av en ”opersonlig” dator.

Istället för att betala kanske 100 000 får man terapin gratis.

Underbart!

klippdnsex

 

14/12/2015

Lyckan/olyckan – neutrala hälsofaktorer?

Forskningen på lyckan kom igång på allvar först sent – dvs. för cirka 40-50 år sedan. Bertrand Russel l skrev i och för sig en bok om den lyckliga nutidsmänniskan redan 1930 men den boken ligger så långt före övrig forskning att den inte ingår i det allmänna mönstret.

Det har på senare tid skrivits mängder av självhjälpsböcker som alla menar att gemene man kan höja sitt livs lyckonivå litet eller mycket – beroende på förutsättningarna.

Den 9 december 2015 publicerade den seriösa medicinska tidskriften The Lancet en pressrelease med rubriken ”Happiness and unhappiness have no direct effect on mortality” och i den påstår man att lycka respektive olycka inte har en direkt effekt på sjukdom och dödlighet om än indirekt.

I ett mycket stort forskningsmaterial följde man 1 miljon kvinnor med medelåldern 60 år i England under tio års tid. I materialet uppgav cirka 80 procent av kvinnorna att de var allmänt lyckliga, 20 procent uppgav att de var olyckliga i allmänhet.

Under uppföljningstiden dog 30 000 kvinnor och deras dödsorsaker kartlades noggrant. Dödligheten i cancer, hjärt-kärlsjukdom och övrig dödlighet preciserades.

Forskarnas mycket överraskande påstående att känslan av lycka/olycka inte skulle ha någon direkt effekt på dödligheten känns för den som är bekant med lyckoforskningen sedan länge som mycket anmärkningsvärd.

Det enligt forskarna avgörande viktiga är att forskningen hittills sammanblandat orsak och effekt.

Upplevelse av olycka är t.ex. mer kopplad till ohälsa, deprivation, rökning, motionsbrist och ensamhet. Och det är dessa faktorer som skapar ökad sjuklighet och dödlighet och inte olyckan i sig.

Slutsatsen blir alltså att lyckliga personer väljer att prioritera gynnsamma hälsofaktorer som icke-rökning, motion, bra kost, avstressning medan olyckliga personer istället gör tvärtom – röker mer än andra – och det är enligt forskarna sedan länge känt att rökare är olyckligare än icke-rökare.

Storrökaren PO Enquist berättade nyligen i ett intervjuprogram med Malou von Sieverts att det var inte alltid han kände igen sig när han på morgnarna betraktade sig själv i badrumsspegeln – en nog så kuslig upplevelse.

Har denna jättelika forskning rätt betyder det att den olyckliga människan ska mindre koncentrera sig på sin olyckskänsla och mera satsa på en allmänt bättre livsstil, där rökstopp, motion, hälsosam kost, avstressning och åtskilligt annat blir det viktigaste.

Personligen t ror jag att grundläggande stämningslägen som följt en genom hela livet ändå kan ha en direkt effekt på sjukligheten och dödligheten – och inte bara effekt på livsstilsvariablerna.

 

 

10/12/2015

Klipp från Läkarstämman

klipplt

Det är glädjande att se att helhetssynen blir allt viktigare.

För drygt 50 år sedan ansågs hjärtinfarktens huvudsakligen orsakas av högt blodtryck – idag räknar specialisterna upp gissningsvis 15-20 faktorer. Hela perspektivet måste redovisas.

bokbl

 

 

Older Posts »

Powered by WordPress