Björn Liedéns författarinlägg

21/5/2013

Dagens lästips berättar att solande kan motverka/bota astma

Filed under: Åldrande,Hälsa,Ljus,Mediekratin,Politik,Psykisk hälsa — Björn @ 8:33

Om det har jag skrivit flera gånger tidigare. Konstigt nog (?) återfinns denna engelska nyhet inte i papperstidningen.

Det gamla vanliga svenska ”journalistfiltret”?

 

20/5/2013

Medias tigande skadar demokratin

Filed under: Allmänt,Familjen,Kultur,Mediekratin,Politik,Psykisk hälsa — Björn @ 13:14

Förr fick vi kunskap om viktiga samhällsförhållanden för det mesta av familjen, vänner, bekanta och arbetskamrater.

Journalistprofessorn Jesper Strömbäck visar i sin bok ”Den medialiserade demokratin” att nu får vi cirka 80 procent av denna för demokratin viktiga information från media.

Det betyder också att när svenska media utelämnar – tiger om – viktiga nyheter  tar den svenska demokratin skada.

Läs gärna Erik Helmersons ledare i DN idag – här nedan eller online.

 

19/5/2013

Världsberömda Cochraneinstitutet: Alla länder bör ha hemförlossning

I Stockholm råder det nu kaos i förlossningssystemet – i Holland finns ett enkelt svar!

Den numera världsberömda vetenskapliga granskningsinstitutet Cochrane har sedan starten för cirka 30 år sedan påverkat i stort sett hela det västerländska medicinska systemet.  Alla discipliner har granskats och skadliga moment i det diagnostiska systemet och den medicinska behandlingen har på utomordentligt många ställen fasats ut.

Cochraneinstitutet är för allmänheten mest känt genom att det för nu mer än 20 år sedan uthålligt och framgångsrikt visat att allt medicinskt tänkande måste vara evidensbaserat – alltså baserat på att godkänd forskning visar att verksamheterna är vetenskapligt effektiva och sunda.

Mycket intressant är att det strikt vetenskapliga tänkandet som kravet på evidensbasering numera återfinns långt utanför medicinen. Inom psykiatrin och psykologin krävs det nu att forskningen ska vara evidensbaserad. Alldeles nyligen har också rests krav på att pedagogiken ska vara evidensbaserad.

Forskningsinstitutets granskning har alltså varit utomordentligt gramgångsrikt och det har resulterat i att i världen finns nu bortåt 70 liknande institut som utför samma arbete dvs. att man mycket kritiskt granskar ”den beprövade erfarenheten” och den moderna medicinska forskningen.

I Sverige förstod man mycket tidigt det mycket betydelsefulla i Cochranes krav på hållbar vetenskap och därför tillskapades år 1987 den svenska motsvarigheten Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

Intressant i sammanhanget är att det som blev upprinnelsen till detta världsledande medicinska granskningsinstitut blev den skotske doktorn, Archie Cochranes, kritik av att i obstetriken infördes många nyheter utan att vetenskapligt ta reda på om de fungerade. Cochrane såg hur hemförlossningarna successivt hospitaliserades och väl inne på sjukhusen medikaliserades och teknifierades långt bortom det som var vetenskapligt rimligt.

Bakgrunden till Cochranes slutgiltiga ståndpunktstagande formulerar man så här:

 

 

Under rubriken ”Planned hospital birth versus planned home birth” skriver man ordagrant: ”The conclusion is that all countries should consider establishing home birth services with collaborative medical back up and offer low-risk pregnant women information about the available evidence and the possible choices.”

Cochrane-propån om att alla länder för friska kvinnor med friska graviditeter bör erbjuda hemförlossning är förstås också riktad till tredje världen för att de inte ska upprepa de misstag som skedde i det tidiga skedet av hospitaliseringen av de västerländska förlossningarna.

Det är nu av stort intresse att se att Cochraneinstitutet till slut efter snart 20 års noggrann bevakning av området ger sig på det ämne som var det som kom att initiera själva Cochraneinstitutet – alltså obstetrikens överdrivna medikalisering och teknifiering av friska förlossningar.

Det som för många framstår som sjukhusförlossningens allra värsta skada i själva förlossningen är att den tidiga och mycket viktiga anknytningen mellan det nyfödda barnet och föräldrarna, framförallt mamman, så länge negligerades och försvårades. Detta beskrevs redan 1976 i barnläkarprofessorerna Klaus och Kennels vetenskapligt baserade epokgörande bok ”Maternal – infant bonding”.

Detta är av utomordentlig stor betydelse då modern psykologisk forskning visat att den som inte får uppleva normal anknytning under spädbarnsmånader kan få svårt att också i vuxenlivet knyta an till en livspartner på ett fungerande uthålligt och kärleksfullt sätt.

Det finns alltså numera forskning som visar att de normala förlossningarna hos normala kvinnor – och de utgör 70-80 procent av alla förlossningar – kan ske lika bra i hemmet som på sjukhuset. I Holland föds cirka 50 000 barn i hemmen varje år och det finns också mycket data från hemmafödande minoriteter i England, Irland, USA, Kanada och Australien. I Norden har fram till oktober 2011 fötts 1200 barn i hemmet.

Tittar man bakåt i tiden behöver man bara gå till 1920-1930-talet för att se att i hela Europa föddes alla hemma. Själv är jag född hemma i köket i Stensele 1935. Min två sista barn är båda födda hemma.

För mig har ämnet ständigt varit aktuellt och Läkartidningen lät mig publicera en debattartikel i ämnet i augusti månad 1979. I den pläderade jag som synes för nu snart 25 år sedan för att den framgångsrika Hollandsmodellen skulle kunna införas lokalt också i Sverige.

Äntligen hinner sanningen nu ikapp verkligheten!

 

 

 

 

 

 

18/5/2013

”Kulturen är en av helvetets kretsar”

Filed under: Familjen,Kultur,Mediekratin,Politik,Psykisk hälsa — Björn @ 7:53

Rubriken ovan är ett citat ur Erik Helmersons ledare i DN igår den 17 maj 2013.

Läs gärna klippet ur hans ledare nedan

och gärna hela ledaren online i DN.

 

16/5/2013

Några dagboksbilder från ”sköna maj”

Filed under: Fåglar,Natur — Björn @ 17:47

Fruktträden bäddar nu in de små stugorna i sitt vackra, vita blomflor.

Foto: Margareta

Det finns nio tranarter på jorden – vår trana har en förhållandevis kort allätarnäbb – därför går det bättre för den än för alla de andra som har mera av den våtmarksanpassade långa ”storknäbben”.

Trädgårdens vårblommor – som Kejsarkronan – blommar nu praktfullare än någonsin.

Skrattmåsen är ingen märklig fågel, men mötet med denna individ blev märkligt. Jag mötte den mitt ute i den rena naturen, den stod vid Emåns strand och lätt mig lugnt ta bilden på bara tio meters håll.

Foto: Margareta

Gullvivorna pryder nu många dikeskanter.

Det är fortfarande gott om vatten i Emån – här vid sjön Ryningen.

Den rörliga och snabba Lärkfalken är ett svårt motiv för fågelfotografen – man får ofta nöja sig med ett resultat som detta.

Fruktträdens vita blomskyar visar för bina på långt håll vad nektarn finns.

Foto: Margareta

Närområdets hare – för vi har faktiskt en sådan – har nu goda dagar. På bilden tar den igen sig på vår hemmagata – Solgränd.

I naturreservatet Lövös skärgård trivs skarven utmärkt – den har där nära till sin bokoloni.

Sverige och Finland är unika ”resursland” för den mycket vackra Sångsvanen. Fredad som den är sedan länge ökar den nu stadigt i antal och kommer rimligen att flytta ner till Europa och bli häckfågel också där. Bilden visar en flock ungdomar (?) i Emån.

Foto: Margareta

Häggmispeln bjuder nu på kaskader av sina mycket vackra, skira blommor.

Den Kaspiska tärnan – Skräntärnan – har sitt västligaste utbredningsområde i vårt land. Då den dessutom är en uteslutande kusthäckare är det märkligt när den dyker upp långt inne i landet, som den gjorde vid Trånshult häromdagen.

Natur och kultur i harmonisk symmetri.

En gul och vacker vårbukett.

Foto: Margareta

En gång fanns den nu i huvudsak nordiska Tranan i – vad jag kan förstå – hela Europa – nu saknas den helt i södra och mellersta Europa – har återerövrat nordöstra Tyskland och norra Polen.

Våtmarken längs Emån lockar vid sjön Ryningen mängder av fågel.

Våra körsbärsträd blommar som bäst – men det blir Kajorna som äter upp bären i det höga trädet.

Råbocken har det nu också bra – men spejar ändå vaksamt.

Tranan har ökat mycket kraftigt de senaste trettio åren och det gör att man nu sommartid kan se icke häckande fåglar mitt ute i kulturlandskapet.

Grå flugsnapparen är en ganska oansenlig fågel – men den har just nu flugit en ansenlig sträcka om många hundra mil från övervintringen i Afrika.

Den vackra Häggmispeln kommer vad jag kan förstå ursprungligen från Kanada.

Foto: Margareta

Långa ben har fågeln – dessutom röda – följaktligen heter den Rödbena.

Kabblekan är en härdig vårblomma.

Foto: Margareta

Tranorna ”paraderar” ogenerat nära bebyggelsen.

Sommar i kohagen.

 

 

15/5/2013

Hudläkare: Solningens fördelar mycket större än riskerna

Ett forskarlag från universitetet i Edinburgh lett av hudläkaren Richard Weller publicerade den 15 april 2013 en rapport i Journal of Investigative Dermatology. Rapporten kommenterades i Medical News Today den 8 maj 2013.

Extra intressant är förstås att det är hudläkare som har gjort denna kontroversiella forskning.

Richard Weller har tidigare visat att den totala dödligheten är 20 procent högre i norra England än i södra delen av landet. Han menar att solbestrålning som ökar risken för 1 dödlig hudcancer minskar risken för andra dödliga sjukdomar 60 till 100 gånger.

Han har under många år studerat hudens halt av kväveoxider och det är väl känt att nitriter sänker blodtrycket. Vid solning frigörs nitriter i huden och det har alltså en blodtryckssänkande effekt.

Forskarna visade detta genom att placera 24 försökspersoner för solning 20 minuter 2 gånger i solarier som avgav UV-ljus respektive inget UV-ljus.

Försökspersonerna fick då av UV-bestrålningen en blodtryckssänkning och hudens inaktiva nitrat omformades till aktivt nitrit och det är det som ger blodtryckssänkningen.

Forskarna menar då att den blodtryckssänkning man ser av solbestrålningen inte alls uppnås av att man ger D-vitamin i tablettform.

I texten i Medical News Today står det ordagrant: ”Richard Weller , Senior Lecturer in Dermatology, and colleagues, say the effect is such that overall, sun exposure could improve health and eve prolong life. “

Det är en mycket kraftfull markering när han säger att solljus faktiskt kan förlänga livet.

”We suspect that the benefits to heart health of sunlight will outweigh the risk of skin cancer. The work we have done provides a mechanism that might account for this, and also explains why dietary vitamin D supplements alone will not be able to compensate for lack of sunlight.”

Denna nya kunskap betyder förstås att våra råd angående solande måste i hög grad revideras.

Hela hans föreläsning kan för den intresserade ses på www.ted.com – skriv Richard Weller i sökrutan och klicka på rubriken ”Could the sun be good for your heart?”

 

 

 

 

 

14/5/2013

Sverige – högrankat igen!

Filed under: Allmänt,Kultur,Mediekratin,Politik — Björn @ 8:22

Denna lilla drygt frimärksstora kantnyhet i DN är egentligen värd en helsida i samma tidning. När en svensk idrottsman hamnar på 2:a-plats någonstans ute i världen blir det jätterubriker och stora textmängder. Här får en hel ”bransch” ett suveränt ”silverplatsbetyg” – de väldigt många människorna som ligger bakom det borde få också ett svenskt massmedialt erkännande.

Older Posts »

Powered by WordPress