I denna ovanligt sega vårvinter kan en bild som denna påminna oss om att den härliga våren ändå snart är här.
Bilden togs den 19 april 2009.
10/3/2010
Arbete utomhus i solskenet motverkar njurcancer
På den vetenskapliga sajten EurekAlert publicerades en teoretiskt intressant forskningsrapport den 8 mars 2010 under rubriken ”Occupational sunlight exposure and kidney cancer risk in men”.
Forskningsrapporten har publicerats online i den vetenskapliga tidskriften ”Cancer” som publiceras av American Cancer Society. Ledare för den nio man starka forskningsgruppen var Dr. Sara Karami från National Cancer Institute, Rockville, USA.
Undersökningen gjordes därför att man vet att njurcancern har ökat parallellt med att D-vitaminbrist blivit allt vanligare.
Patienterna rekryterades från centrala och östra Europa, där man har ovanligt hög förekomst av njurcancer. Studien är den största i sitt slag och väger därför extra tungt.
Det är sedan mycket länge väl känt – och accepterat – att D-vitamin aktiveras i just njuren, varför det förstås är extra intressant att se om solexposition skyddar mot just njurcancer.
Det är teoretiskt extra viktigt att man i denna undersökning tittar på solljusets anticancereffekt och att man därmed i forskningssyfte gått förbi ”antisolningsetablissemangets” ”förbud” mot att separat studera solningens gynnsamma effekter. Eftersom solexpositionen skett i jobbet handlar det verkligen inte om några korta solstunder under kort tid utan om under det ljusa halvåret rimligen daglig solexposition under många år.
Forskargruppen tittade på 1094 njurpatienter och jämförde dem med 1476 friska kontroller.
Man fann då att njurcancerrisken vid ökande solexposition minskade med 24-38 procent.
Denna gynnsamma effekt hittade man bara hos män och det kan forskarna inte säkert förklara. Man tror emellertid att skillnaden bland annat kan bero på att män i utomhusjobb sommartid blottar överkroppen mer, använder mindre solskyddskrämer – andra tänkbara förklaringar finns.
Forskarna menar att det finns en rad oklara detaljer som behöver studeras närmare, nämligen t.ex. kostintaget av D-vitamin, solande på fritiden och motion – något som bör ingå i framtida studier.
”Solande” under arbetstid motverkar njurcancer.
9/3/2010
Det stockholmska ”proffstyckaretablissemanget” styr medierna
Jag har tidigare kort citerat Nathan Shachars artikel i Axess nr1 2010 och tycker nu att hans översiktsartikel är mycket anmärkningsvärd och därför behöver kommenteras och lyftas fram i sin helhet.
Artikeln som verkligen rekommenderas till egen läsning har rubriken ”Antielitismens höga pris” med underrubriken ”Åsiktsetablissemanget i Stockholm är radikalt antielitistiskt. Men vanliga människor vill inte skicka sina barn till oskickliga lärare eller läkare”.
I inledningstexten står det ordagrant. ”Efter det öppna, rimliga och framtidsglada 1900-talet är Sverige tillbaka i 1800-talet, ett alltmer statiskt privilegiesamhälle där intolerans och förbenad konformism präglar huvudstadens åsiktsliv. Nyckeln till Sverige heter återigen rättrogenhet”.
Nathan Shachar visar hur pendeln har svängt alldeles för långt på många viktiga samhällsområden – politiken, religionen, skolan, konsten, sexualiteten, psykologin.
Han beskriver hur forna tiders titelfjäsk har gått över i en förstelnad likhetsdoktrin. Stelbent religiositet har slagit över i sin dåliga motsats fritt hädande. Individen kunde förr odla en tyst tillfredsställelse över det egna jaget, nu har det slagit över i utåtagerande självförnedring. Tidigare fanns en kunskapsdyrkan. Den har sakta men säkert resulterat i ett skolans haveri. Det personliga ansvaret har minimerats och istället bjuder den Stockholmska åsiktsfabriken på sociala alibin. Förut fanns ett för stort krav på verklighetsavbildning i konsten, nu har det för proffstyckarna slagit över i ett verklighetsförakt. Äldre tiders sexcensur har nu slagit över i en sjuklig, feberaktig sexfixering.
Denna min komprimerade kommentar räcker inte alls – artikeln rekommenderas verkligen till självständig läsning – se www.axess.se/ Nathan Shachar.
Den stockholmska mediekratin är ett hot mot demokratin!
8/3/2010
7/3/2010
Livets meningsfullhet skyddar mot Alzheimerdemensen
För länge sedan hävdade den israeliske sociologprofessorn Aaron Antonovsky att en känsla av sammanhang (a sense of coherence) skyddar mot sjukdom.
En forskargrupp vid Rush Alzheimer’s Disease Center i Chicago försöker nu visa att psykologiska karaktärsdrag kan skydda mot Alzheimerdemensen, andra karaktärsdrag ökar risken för sjukdomen.
De fyra forskarna har lagt fram en rapport om detta i marsnumret av det amerikanska läkarförbundets vetenskapstidskrift Archives of General Psychiatry. Titeln på deras rapport är ”Effect of a purpose in life on risk of incident Alzheimer disease …in older persons”. Rapporten är kommenterad i Medical News Today den 1 mars 2010.
Forskarna har i en tidigare rapport tittat på de personliga karaktärsdragens betydelse för dödligheten i stort och kunde då se att dödligheten var halverad i gruppen som upplevde en hög grad av meningsfullhet i livet.
I takt med att människor blir allt äldre drabbas allt fler av Alzheimerdemensen och med stigande överlevnadssiffror kommer problemet att bli av mycket stor omfattning i framtiden i hela Västvärlden. Eftersom Alzheimerdemensen i hög grad belastar anhöriga och vårdpersonal är det av extra stort intresse att klargöra sjukdomens sjukdomsmönster – för att därmed kunna hitta ytterligare möjligheter att förebygga sjukdomen.
Forskningsgruppen från Chicagouniversitetet följde drygt 950 äldre personer i 4-7 år och kunde då se att 16 procent av dem utvecklade Alzheimerdemens.
Psykologiska faktorer som ökade risken för demensutveckling var bland annat depression, neurotisk personlighetskaraktär och kroniska sjukdomar.
Men det viktiga i sammanhanget var att man kunde visa att flera karaktärsdrag skyddade mot utvecklingen av Alzheimerdemens. Till dem hör hederlighet (conscientiousness), att vara utåtriktad och ha långsiktig målmedvetenhet.
Forskarna kunde då visa att de som upplevde livet som meningsfullt halverade risken att utveckla Alzheimer och de som rankades högst på meningsfullhetslistan hade 2,5 gånger mindre risk att utveckla Alzheimerdemens än de som låg lägst på listan.
5/3/2010
”Minskat stillasittande lika viktigt som fysisk aktivitet”
Så lyder rubriken i en artikel i Läkartidningen publicerad i nr 9 2010. Jag skrev om ämnet den 18 januari 2010, men citerade då dagspress – jag återkommer till ämnet eftersom artikeln i Läkartidningen innehåller några nya fakta.
I den påpekas att för varje ytterligare stillasittande timme (mätt i tid framför TV:n) ökade risken med 26 procent hos kvinnor (oberoende av övrig medel- till högintensiv fysisk intensitet).
Det står vidare att ”Längre stunder av stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet, är starkt kopplade till såväl fetma, diabetes, metabola syndromet, hjärt-kärlsjukdom, cancer som förtida död”.
Professor emeritus Björn Ekblom och professor och överläkare Maj-Lis Hellénius påpekar i sin slutsats att man måste se på motion på ett nytt sätt: ”Å ena sidan regelbunden fysisk aktivitet som en skyddande faktor, å andra sidan stillasittande som en riskfaktor”.
De små ”vardagsrörelserna” är mycket viktigare än vad vi tidigare har förstått!